Browsed by
Kategori: Nyheter

En liten nyhet om podcasten

En liten nyhet om podcasten

Sedan förra hösten har jag drivit podcasten Studieteknik – så lyckas du med dina studier från en fristående site. Från och med nu får podden samsas med övrigt på den här sidan. Så, är du intresserad av Studieteknik är det bara att klicka på fliken med samma namn i menyn.

Vill också passa på att säga att Facebooksidan Studieteknik kommer att försvinna inom kort och istället används den sida som är kopplad till denna webb – Håkan Fleischer reflekterar.

10 program om studieteknik

10 program om studieteknik

Hejsan,

Tänkte bara informera att podcasten Studieteknik – så lyckas du med dina studier fyller 10 avsnitt idag. Här är en lista över de 10 avsnitten:

  1. Intro och koll på materialet
  2. Från passiv till aktiv läsare
  3. Smartare läsning
  4. Håll fokus och skärpa hela dagen
  5. Läsa är silver, anteckna är guld
  6. Repetera så det sätter sig
  7. Få ut max av föreläsningar
  8. Lär av mästarnas rutiner
  9. Tips till tentan
  10. Skaffa en study buddy

Avsnitten är korta, 5-7 minuter, och utkommer på måndagar.  Podden finns att prenumerera på i Itunes  och på alla andra ställen där podcasts finns. Man kan också lyssna direkt på hemsidan Studieteknik – så lyckas du med dina studier.

Podcast om studieteknik

Podcast om studieteknik

Podcasten Studieteknik – så lyckas du med dina studier tar sin utgångspunkt i boken med samma namn. Den riktar sig främst till universitets och högskolestuderanden, men även till gymnasieelever. I podden får lyssnaren snabba och konkreta tips för att göra plugget lättare och effektivare. Nya avsnitt på måndagar.

Länk till podcastens hemsida: http://www.studieteknikpodden.se

Podcasten i Itunes: Studieteknik – så lyckas du med dina studier

Poddens sida på Facebook

Poddens Twitter-konto

Sprid gärna 🙂

Stå fast: vägra vår tids utvecklingstvång

Stå fast: vägra vår tids utvecklingstvång

Stå fast: vägra vår tids utvecklingstvång av Svend Brinkmann är en slags antisjälvhjälpsbok, skriven med glimten i ögat. Den har, hör och häpna, stor relevans för skolans värld såsom den gestaltar sig idag.

Brinkmann är professor i psykologi och gör med sociologins, filosofins och psykologins hjälp upp med positivitetsfascism, coachingkultur och luststyrd livföring. Stå fast: vägra vår tids utvecklingstvång ger konkreta råd och tar sin utgångspunkt i en pragmatisk tolkning av romersk stoicism, och innehåller bland annat råd som: Sluta känna efter i dig själv, Fokusera på det negativa i ditt liv, Avskeda din coach och Dröj vid det förflutna.

Glimten i ögat finns där hela tiden, men faktum är att boken är en mycket bra genomgång av de faror som finns med dagens självcentrerade och accelererande kultur. Att följa de stoiska råden slaviskt skulle sannolikt leda till en lika ohållbar situation som de ständiga ja-sägarnas, som hoppar på alla nya trender – och så skall boken naturligtvis inte heller läsas. Snarare ska den läsas som en hjälp att få (och som lärare hjälpa andra till) en mer balanserad tillvaro som inte kännetecknas av att dras med i en accelererande kultur – att odla sina rötter (stadigt förankrade i sig själva och sina förutsättningar) istället för sina fötter (som hela tiden vill springa framåt och göra nytt och annat och som aldrig ger tid för reflektion).

Stå fast: vägra vår tids utvecklingstvång är underhållande och mycket väl underbyggd. Gång efter annan återvänder dessutom Brinkmann som sagt till min forsknings- och intressearena, nämligen skolan.

Det här är en bok som varje rektor och lärare skulle läsa. Troligen skulle det leda till idel röda kinder på rektorsexpeditioner och i lärarrum. Måhända skulle det också leda till en minskning av populistiska inspirationsföreläsare i skolan som lever på just positivitetsfascism, coachingkultur och luststyrd livföring transfererat till skolans värld. Det vore inte så dumt med lärare och rektorer som premierade rötter istället för fötter hos sina elever.

Boken – och Brinkmanns uppfriskande retorik – har också rönt uppmärksamhet i bland annat Dagens Nyheter: Psykologiprofessor gör upp med självhjälpstrenden och i Svenska Dagbladet: Våga vägra förbättringshetsen.

Jobba smart – din vägledning som lärare

Jobba smart – din vägledning som lärare

Först av allt: Jag är inte helt neutral i min korta betraktelse över Jobba smart – din vägledning som lärare. Dels är Helena Kvarnsell en ständig sparringpartner till mig i frågor om skolan – och vi har också skrivit en bok tillsammans, Digitalisering som lyfter skolan. Dels är det också så att jag haft förmånen att få se det här manuset växa fram till sin nuvarande form. Så här beskrivs Jobba smart på Bokus:

I boken Jobba smart – din vägledning som lärare berättar Helena Kvarnsell hur hon arbetar i sin undervisning för att få tid och ork till både arbete och fritid.

Det började med att Helena för några år sedan på ett medarbetarsamtal med sin rektor fick frågan hur hon hade det med balansen mellan arbete och fritid. Hon svarade då att hon ibland känner sig som den enda läraren i landet som tycker sig ha en bra balans i livet och att hon ytterst sällan känner sig stressad. Rektorn sa då: “Ja, Helena, du verkar jobba smart på något sätt.”

Att som lärare i Sverige påstå att arbetstiden räcker till kan kanske uppfattas som provocerande, men skolan behöver bra lärare som orkar göra ett bra jobb.

Det handlar bland annat om att kunna sina styrdokument, skapa förtroendefulla relationer i klassrummet, göra eleverna delaktiga och att våga utvecklas som lärare. Författaren ger många praktiska råd om hur man kan underlätta arbetet och hämtar exempel från sin egen vardag som lärare.

Mina intryck av Jobba smart – din vägledning som lärare

Boken är personligt hållen i ett inspirerande format. Den berör helt enkelt hur du jobbar smartare som lärare. I egenskap av lärarutbildare skulle jag önska att alla studenter vi examinerar från utbildningen får ett ex av den här boken. Den avhandlar viktiga områden såsom att förhålla sig till styrdokument, att skapa förtroendefulla relationer, att låta elever göra vissa delar av jobbet för ökad motivation och medvetenhet om sitt lärande (samtidigt som läraren får mer tid över), planering, IT och fortbildning. Texterna är enkelt hållna men det är också medvetet av författaren: I en stressad lärarvärld är det inte de komplicerade modellerna som fäster i medvetandet. Istället får du här konkreta tips och tricks som gör lärarvardagen enklare och som bidrar till en struktur som leder till ett hållbart arbetsliv.

Jobba smart

Jag rekommenderar gärna boken, och kanske allra helst till helt nya lärare. Med de sex komponenterna i boken får läsaren ett bra komplement till den akademiska litteratur som förtärts under utbildningen och en plattform för ett arbete präglat av energi, nyfikenhet och hållbarhet. Jag kan också tänka mig att boken passar väl till den lärare som känner att lite extra energi behöver tillföras – bokens konkreta tips tillsammans med det pigga tilltalet kan göra god nytta även för gamla rävar.

Grattis Helena till en inspirerande bok. Grattis Gothia Fortbildning till en lyckad utgivning. Och grattis till landets lärarkår som nu kan ta del av detta energipaket.

Edward Jensinger: 12 tankar om skolans digitalisering

Edward Jensinger: 12 tankar om skolans digitalisering

Det var med glädje jag fick boken 12 tankar om skolans digitalisering (Jensinger, 2017) i min hand. Edward Jensinger är för de flesta IT-intresserade lärare en välkänd bloggare och föreläsare. Jag skall inte försöka ge sken av att jag inte känner Edward: han har hyrt in mig som talare till sin dåvarande skola i Malmö och vi har också träffats ett gäng gånger då vi tidigare tillhört samma “föreläsningscirkus” i Sverige. För den som inte känner hans person presenteras han på följande vis i baksidestexten till boken:

Edward Jensinger har en bakgrund som rektor, utbildningschef och områdeschef i både Helsingborg och Malmö. Just  nu är han  gymnasieområdeschef i Malmö stad.

Just denna överblick (och sitt genuina intresse och engagemang) är Edward Jensingers styrka. På sin blogg har han under lång tid skrivit initierade debattexter om IT i skolan. Texterna är ofta långa, utförliga och presenterar väl underbyggda argument. I texterna har Edward Jensinger en förmåga att ta ett helhetsgrepp – från lärarens och elevens perspektiv till skolledningen och den politiska styrningen. Hans texter andas också av en sansad IT-ideologi som är klart positivt riktad, men som samtidigt manar till att tänka nyanserat och inte svart eller vitt.

Den bok som nu släppts är inget undantag från detta. 12 tankar om skolans digitalisering upplevs som just 12 tankar, uttryckta i texter som jag upplever som utvecklade bloggtexter. De är – för att vara i bokformat – korta och handlar om väl avgränsade teman som alla berör skolans digitalisering. Här tänker Edward högt tillsammans med läsaren om skolans uppdrag, om ledarskapet, om behov av fortbildning med mera. Såsom idébok med en tydlig avsändarideologi fungerar det utmärkt, och jag rekommenderar att läsa den.

Boken tampas dock också med några svagheter vad gäller textens akribi. I somliga kapitel anges citat, en del till och med bärande för kapitlets huvudbudskap, utan att referenser anges. Jag tänker att det är lämpligt att författaren i en argumenterande text anger källa för sina resonemang så att läsaren själv kan bedöma huruvida dess rimlighet. Det är sparsmakat med denna vara, och förmodligen är det ett medvetet avvägande vad gäller hur tung man vill att boken skall bli innehållsligt. Här tycker jag att balansen inte riktigt fungerar.

Genom boken nämns också forskning, och det glädjer naturligtvis mig i egenskap av just forskare. Jag blir dock lite bekymrad av att de enda forskningskällor som refereras och omnämns i litet mer noggranna ordalag är de anslår positiva resultat. Exemplet Skriva sig till lärande (STL) löper som en röd tråd genom boken. När samma noggrannhet inte finns vad gäller negativa aspekter av IT i skolan får boken tyvärr en onödig bismak av cherrypicking för att kunna göra sin poäng. Istället för dessa riktade urval av källor hade jag önskat ett något mer neutralt förhållningssätt till forskningen om IT i skolan och också en något bredare bas att stå på.

Med det sagt vill jag ändå rekommendera 12 tankar om skolans digitalisering som en bok som bjuder på personligt färgade tankar från en erfaren och kunnig person. Överblicken över framgångskedjan (politik – förvaltning – ledarskap – lärargärning) som präglar texterna gör boken klart läsvärd och kan säkerligen bidra till stimulerande diskussioner såväl bland lärare som bland rektorer.

Referenser

Jensinger, E. (2017). 12 tankar om skolans digitalisering. Malmö: Gleerups utbildning.

Nypublicerad forskning: Hur erfar elever kunskapsbildning med IT?

Nypublicerad forskning: Hur erfar elever kunskapsbildning med IT?

Min senaste artikel om kunskapsbildning med IT “Students’ experiences of their knowledge formation in a one-to-one initiative” har nu blivit publicerad som open access. Här kommer abstractet:

The research on one-to-one computer learning settings shows what students do while using computers and how much they use them. It is believed that students are highly motivated by having computers of their own and show improved grades, but few studies can confirm this belief. This study investigated the experience of knowledge formation amongst pupils in upper secondary school in Sweden during a one-to-one computer-based task. The theoretical and methodological framework stems from Interpretative Phenomenological Analysis, IPA. The analysis generated eight categories of statements, grouped into two themes: “Experience of processing the knowledge formation” and “Experiences of tool-handling. The article concludes with a proposal for how to expand on the students’ experiences, allowing for deeper learning from one-to-one computer-based paradigms.

Läs hela artikeln här.

upplevelse av kunskapsbildning
Foto: Foter.com / CC0

Artikeln har funnits i en tidigare pappersbunden version som ytterligen få har läst, men är nu uppdaterad och släppt fri på nätet. Forskning bör ju vara tillgänglig för alla. När det gäller kunskapsbildning med IT är det intressant hur eleverna själva förstår vikten av reflektion och att de upplever att möjligheterna till detsamma försvinner när de använder datorn. Det är också intressant att höra eleverna själva tala om strategier för att hantera de distraktioner som datorn ger.

Artikelns fullständiga referens:

Fleischer, H. (2017). Students’ experiences of their knowledge formation in a one-to-one computer initiative. Education Inquiry, 1-14. doi: 10.1080/20004508.2016.1275190

Motivation i digitaliserad lärmiljö

Motivation i digitaliserad lärmiljö

Forskarbekantingen Jan Blomgren disputerade för ett litet tag sedan med avhandlingen Den svårfångade motivationen. I en intervju i Skolvärlden berättar han om studien, som tar sin utgångspunkt i en studie där 200 elever beskriver vad som är motiverande respektive hämmande i skolarbetet. Bland annat framkommer detta om elevers motivation:

– De vill ha variation vad gäller typen av uppgifter, hur de får redovisa och välja uppgifter. De vill ha tillgång till att kunna prata med läraren personligt och det måste få vara ok att göra fel ibland. Vilka signaler lärarna skickar med språk och kroppsspråk är också viktigt.

Motivation och valfrihet

Resultaten kring valfrihet och motivation ligger i samklang med min avhandling, En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Väl värt att lyfta är även om avhandlingen tar sin utgångspunkt i en digitaliserad lärmiljö visar resultaten tydligt att elevernas motivation inte påverkas av huruvida arbetsredskapet är digitalt eller analogt som sådant. Blomgren i Skolvärlden igen:

– För eleverna gör det ingen skillnad alls om det är digitala eller analoga verktyg som används. De uppskattar det större handlingsutrymme som det digitala erbjuder, men det är bara ett medel, inget flashigt eller spännande.

Foto: Allegory Malaprop via Foter.com / CC BY-ND
Foto: Allegory Malaprop via Foter.com / CC BY-ND

Däremot är det ju så, som Blomgren påpekar, att datorn ger en flexibilitet och en möjlighet att närma sig ett kunskapsobjekt på flera olika sätt, varav några kanske inte ens tidigare hade varit möjligt. Det ger alltså möjlighet till motivation, men det hade alltså varit lika motiverande om en flanellograf kunde användas mångsidigt. I boken Digitalisering som lyfter skolan skriver jag och Helena Kvarnsell om hur just datorns motivationskraft kan utnyttjas. Du kan också se en film där vi sammanfattar kapitlet om motivation och IT.

 

Motivation och relation

Det andra Blomgren tar upp rör relationen till läraren i relation till motivation. Eleverna menar att tillgången till läraren är viktigt och att det är ett tillåtande klimat i klassrummet. Lärarnas sätt att kommunicera anses också vara viktigt för elevernas motivation. Det här området är intressant. Åter igen finns genklanger i min avhandling. Jag frågade eleverna om varför de inte tog med sig datorn ut och satt och arbetade i det fina vädret – flexibiliteten och möjligenheten fanns absolut. Deras svar var just att de ville ha tillgång till läraren och kunna kolla av om de var på rätt väg. Att få ett stöd helt enkelt, och kanske också litet kontroll att tiden faktiskt gick till skolarbete. Av både min och Blomgrens avhandling kan vi alltså lära oss att datorn i skolarbetet inte ses som något fantastiskt av eleverna själva (men väl av många lärare) – det är ett verktyg som alla andra. Användningen av verktygets möjligheter – exempelvis att sitta ute – trumfar inte elevernas prioriteringar när de har en uppgift att fylla. Detta tror jag är viktigt för IT-ivrande lärare att tänka på: Det är lätt att förväxla den egna ivern med elevens lärande.

Här är för övrigt också intressant att peka på att relation till läraren har med ett så kallat elevnära arbetssätt från lärarens sida att göra. Att vara elevnära innebär just att kunna bygga relation och skapa kontakt och förtroende, inte nödvändigtvis att eleven skall få arbeta med saker hen tycker är roligt, vilket jag påpekade i ett inlägg där jag uppmanar lärare att ibland lämna elevernas intressen ifred: Teacher, leave them kids alone.

Sammanfattningsvis, en läsvärd och trevlig avhandling. Grattis till disputation och väl utfört arbete Jan!

Till tänkandets sak i digitala tider

Till tänkandets sak i digitala tider

Idag släpptes min senaste artikel i tidningen Reflex Till tänkandets sak. Titeln är en hyllning till vår samtids absolut mest framstående filosof, Martin Heidegger. Ur ingressen:

Håkan Fleischer, gästföreläsare på folkhögskolornas fortbildningsdag i oktober, är verksam inom utbildningsvetenskap på Linnéuniversitetet. Här filosoferar han i en specialskriven artikel för Re:flex över tänkandet, om så kallade filterbubblor och om vårt sanningsbehov.

I artikeln tar jag bland annat upp tre sätt att betrakta begreppet sanning och hur glidningar har skett i vår digitaliserade tillvaro:

Min känsla är dock att vi nu glider mot ett sanningsbegrepp som alltmer vilar inom konsensusteorin. Den nätmiljö och de filterbubblor vi verkar inom tillåter att tankar uttrycks på ett sådant sätt att de utan vidare kontroll mot verkligheten blir till preliminära fakta för människor att förhålla sig till. Falska budskap blir lätt virala och tankar kring hur något förhåller sig uttrycks, sprids och förstärks med en social acceleration så att de omedelbart blir till preliminära fakta och bekräftas av självutnämnda experter.

En utveckling enligt ovan ses också i skolans värld, vilket jag finner anmärkningsvärt och allvarligt. Det är ändå den institution som har som primär uppgift att hantera kunskap.

Här är länk till hela artikeln.

Marknadiserad skola problematisk enligt Löfven

Marknadiserad skola problematisk enligt Löfven

Apropå den nyligen presenterade PISA-undersökningen uttalar sig Stefan Löfven nu om en alltför marknadiserad skola:

Pisamätningen som presenterades tidigare i veckan visade en förbättring av de svenska skolresultaten, men samtidigt att elevernas sociala bakgrund fått större betydelse för hur de presterar.

Statsminister Stefan Löfven säger till TT att det tyder på ett systemfel, och att det är något som den så kallade skolkommissionen ska titta på. Han säger att det är ”marknadssystemet som faktiskt skapar de här skillnaderna”.
– Vi har ett skolsystem som är alldeles för marknadsorienterat. Det gäller att vända på det och föra till mer resurser till dem som behöver det.

Marknadiserad skola

Bra och tydligt ställningstagande kring en marknadiserad skola. Perspektivet som ges är ett av många möjliga. För visst är skolan alltför hårt marknadiserad, och i slutänden är det eleverna som får betala prislappen. Jag tänkte i den här bloggposten peka på ett axplock av effekter av marknadisering som jag tidigare skrivit om som följd av marknadiseringen av skolan.

Låt oss börja med aktörer som använder lärare som marknadsplats för allehanda tjänster. Om detta har jag skrivit i artikeln Om ni värnar skolan – sluta använda lärare och lärarstudenter som reklampelare! och Microsoft, lärarna och altruismen. Min enkla fråga är: Om skolan ej varit marknadiserad i så hög utsträckning – hade det då behövt finnas en situation där företag utnyttjar lärare och lärarstudenter på det sätt man idag gör? Nej. Inslagen hade säkert förekommit, men min gissning är att de aldrig fått det genomslag de nu får och inte direkt in i klassrummen. Nu tas det för givet som ett normalt inslag, vilket är oroväckande, helt enkelt därför att det är oerhört lätt att fokus glider från elevens bästa kunskaper till de praktiker som är bäst för den marknadsposition man försöker nå som enskild lärare. I detta spel blir eleverna också en bricka att räkna med, vilket är djupt beklagligt: Elever som megafoner för lärares image? Nej tack.

Det är överhuvud taget mycket viktigt idag att vårda sitt varumärke som lärare och skola, och företag “hjälper välvilligt till”, naturligtvis i syfte att stärka sina marknadspositioner och att vara konkurrenskraftig. Ett gott exempel på det är de rundabordssamtal som ägde runt om den så kallade #tonen som du kan läsa om i artikeln Ett stötande runda-bordssamtal om twitterton. Jag tillåter mig att åter citera kloka Lars Björk som i en kärnfull mening sammanfattar vad det handlar om:

marknadiserad skola

Han har så rätt, den gode Björk. Det är givet att företaget gör vad de kan för att styra samtal till sin fördel. Den marknadiserade skolan ger förutsättningar för det. Exempelvis deltog Skolverket och Lärarförbundet på mötet. Jag menar att marknadiseringen är så tagen för given att det inte uppfattas som märkligt att delta i det här mötet, något som faktiskt måste reflekteras över och diskuteras. Om den rådande diskursen varit en annan är jag inte helt säker på att någon hade tagit notis om detta gyckelspel.

Nåväl. Som ett resultat av en marknadiserad skola arbetar lärare hårt i sociala medier för att hålla fram en marknadskraftig bild av sig själva och av sin skola. Det gäller att framstå som positiv till den marknadiserade skolans buzzwords! Det har historiskt sett lönat sig. Vi kan exempelvis påminna om idéhistorikern Tomas Karlsohn som i sin analys om datoriseringen av svensk skola framhåller att den som i tidigt skede var positiv till datorisering av skolan och som förde fram den i positiv dager faktiskt tjänade på det i kronor och ören. Det avspeglades helt enkelt i lönekuvertet. Om detta skriver vi i Digitalisering som lyfter skolan. Mekanismerna är desamma idag och nu handlar det om förstelärartjänster, lönepåslag och uppmärksamhet i media. Det finns ett gäng lärare i Sverige som lägger mycket tid att marknadsföra sig själv via egna eller – ännu värre – fackförbundens bloggar. Allt framstår i rosa skimmer förstås – om man testar nya saker med sina elever och skriver ihärdigt om de positiva resultaten (och bortser från de negativa) i sociala medier kan man vinna priser och få prata på konferenser och så småningom få stora löneökningar som symbol för att man är lite bättre än sina kollegor. Nu tas sådant för givet som ett normalt inslag, vilket är oroväckande, helt enkelt därför att det är oerhört lätt att fokus glider från elevens bästa kunskaper till de praktiker som är bäst för den marknadsposition man försöker nå som enskild lärare. Konkurrenstänkandet i en marknadiserad skola är förödande för eleverna.

I somliga fall blir det här ett sätt att framställa verksamheten för en hel skola och inte bara en enskild lärare. Ett tydligt exempel är Glömstaskolan som via sin personals personliga konton och via ett av lärarfackens plattformar ihärdigt signalerar vikten av värdegrundsarbete i sociala medier samtidigt som man utövar grov nätmobbing och näthat i samma medier och/eller ger understöd till detsamma. Läs gärna den häpnadsväckande artikeln om hur personalen på en kommunal skola ställer sig bakom näthat i Näthat i skoltjänst är inte okey.  En analys av marknadiseringens effekter ur ett nyinstitutionellt perspektiv skulle här vara på sin plats, som ju pekar på att det inte alls är ovanligt att organisationer försöker nå flera inkommensurabla mål i den offentliga kommunikationen. I det här fallet säger man sig värna god värdegrund, men gör precis motsatsen. Allt för att utveckla sin marknadsposition.

Pengarna rullar

En effekt av marknadiseringen är ju också att mycket pengar går åt i onödan. Vill man ägna sig åt att räkna kan man på goda grunder exempelvis kritisera de resor skolmarknadsaktörer arrangerar, exempelvis till Bett, med det ena innehållet poppigare än det andra (där en av arrangörerna offentligt uttrycker att kritiskt tänkande är skadligt – för vad kan man då undra?) till tämligen begränsad nytta. Om det har jag skrivit i artikeln Är Bett 2016 värt 17 miljoner kronor för skolsverige?. Marknadslogiken genomsyrar emellertid inte bara skolverksamheten som sådan. Kanske än allvarligare – den tillåts också att styra samtalet om vad som är centralt att ägna sig åt och inte i skolan.  Vi skulle exempelvis kunna tala om den olyckliga utvecklingen att de två fackförbunden för lärare idag ägnar stor kraft åt att bräcka varandra i pristävlingar och topplistor och att de upplåter sin nätplattform åt enskilda lärares reklam för sin verksamhet. Eller rättare sagt, vilket ju faktiskt har uttalats i klartext av ett av fackförbunden för lärare: enskilda lärare utnyttjas för att stärka fackets marknadsposition, oavsett budskapets innehåll. Syns man inte finns man alltså inte. Här har skett en fullständig glidning i fråga om vad ett fackförbund skall ägna sig åt och jag menar att detta konkurrenstänkande är en direkt följd av ett accepterande av marknadiserade diskurser. Myndigheterna är inte heller undantagna från att styra samtalet i en marknadiserad skola till fördel för marknaden. Här har jag exempelvis ifrågasatt Skolverkets produktion av fortbildningsmaterial inom IT, som produceras av…. försäljare av IT-system till skolan. Läs gärna Skolverkets film om IT väcker frågor. Listan kan egentligen göras hur lång som helst, alltmedan pengarna rullar.

marknadiserad skola

Skolpolicyn blir påverkad

Forskningen har också uppmärksammat detta (åtminstone på ett indirekt sätt). Player-Koro & Beach skrev 2014 en mycket intressant artikel med titeln Roll-out neoliberalism’ through one-to-one laptop investments in Swedish schools. I min artikel IT i skolan, nyttiga idioter och svensk policyutveckling pekar jag på hur den neoliberala hållningen till skolan (särskilt i fråga om IT eftersom det är mitt primära fält) har lett till alltför stor makt över policyutveckling till några få aktörer. Denna artikel är skriven med Player-Koro & Beach som grund, men också med utgångspunkt från framstående forskare och tänkare som Gert Biesta, Stephen Ball med flera.

Tack Stefan Löfven

Problemen är många med den neoliberala hållning vi idag har till en marknadiserad skola. Jag tycker det är bra att Lövfen, i det här fallet med utgångspunkt i Pisa, pekar på dem. Nu återstår att göra något åt det. Ett tydligare statligt tag om skolan är önskvärt.