Etikettarkiv: it

Nypublicerad forskning: Hur erfar elever kunskapsbildning med IT?

Publicerat av
Svara

Min senaste artikel om kunskapsbildning med IT “Students’ experiences of their knowledge formation in a one-to-one initiative” har nu blivit publicerad som open access. Här kommer abstractet:

The research on one-to-one computer learning settings shows what students do while using computers and how much they use them. It is believed that students are highly motivated by having computers of their own and show improved grades, but few studies can confirm this belief. This study investigated the experience of knowledge formation amongst pupils in upper secondary school in Sweden during a one-to-one computer-based task. The theoretical and methodological framework stems from Interpretative Phenomenological Analysis, IPA. The analysis generated eight categories of statements, grouped into two themes: “Experience of processing the knowledge formation” and “Experiences of tool-handling”. The article concludes with a proposal for how to expand on the students’ experiences, allowing for deeper learning from one-to-one computer-based paradigms.

Läs hela artikeln här.

upplevelse av kunskapsbildning

Foto: Foter.com / CC0

Artikeln har funnits i en tidigare pappersbunden version som ytterligen få har läst, men är nu uppdaterad och släppt fri på nätet. Forskning bör ju vara tillgänglig för alla. När det gäller kunskapsbildning med IT är det intressant hur eleverna själva förstår vikten av reflektion och att de upplever att möjligheterna till detsamma försvinner när de använder datorn. Det är också intressant att höra eleverna själva tala om strategier för att hantera de distraktioner som datorn ger.

Artikelns fullständiga referens:

Fleischer, H. (2017). Students’ experiences of their knowledge formation in a one-to-one computer initiative. Education Inquiry, 1-14. doi: 10.1080/20004508.2016.1275190

Motivation i digitaliserad lärmiljö

Publicerat av
Svara

Forskarbekantingen Jan Blomgren disputerade för ett litet tag sedan med avhandlingen Den svårfångade motivationen. I en intervju i Skolvärlden berättar han om studien, som tar sin utgångspunkt i en studie där 200 elever beskriver vad som är motiverande respektive hämmande i skolarbetet. Bland annat framkommer detta om elevers motivation:

– De vill ha variation vad gäller typen av uppgifter, hur de får redovisa och välja uppgifter. De vill ha tillgång till att kunna prata med läraren personligt och det måste få vara ok att göra fel ibland. Vilka signaler lärarna skickar med språk och kroppsspråk är också viktigt.

Motivation och valfrihet

Resultaten kring valfrihet och motivation ligger i samklang med min avhandling, En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Väl värt att lyfta är även om avhandlingen tar sin utgångspunkt i en digitaliserad lärmiljö visar resultaten tydligt att elevernas motivation inte påverkas av huruvida arbetsredskapet är digitalt eller analogt som sådant. Blomgren i Skolvärlden igen:

– För eleverna gör det ingen skillnad alls om det är digitala eller analoga verktyg som används. De uppskattar det större handlingsutrymme som det digitala erbjuder, men det är bara ett medel, inget flashigt eller spännande.

Däremot är det ju så, som Blomgren påpekar, att datorn ger en flexibilitet och en möjlighet att närma sig ett kunskapsobjekt på flera olika sätt, varav några kanske inte ens tidigare hade varit möjligt. Det ger alltså möjlighet till motivation, men det hade alltså varit lika motiverande om en flanellograf kunde användas mångsidigt. I boken Digitalisering som lyfter skolan skriver jag och Helena Kvarnsell om hur just datorns motivationskraft kan utnyttjas. Du kan också se en film där vi sammanfattar kapitlet om motivation och IT.

 

Motivation och relation

Det andra Blomgren tar upp rör relationen till läraren i relation till motivation. Eleverna menar att tillgången till läraren är viktigt och att det är ett tillåtande klimat i klassrummet. Lärarnas sätt att kommunicera anses också vara viktigt för elevernas motivation. Det här området är intressant. Åter igen finns genklanger i min avhandling. Jag frågade eleverna om varför de inte tog med sig datorn ut och satt och arbetade i det fina vädret – flexibiliteten och möjligenheten fanns absolut. Deras svar var just att de ville ha tillgång till läraren och kunna kolla av om de var på rätt väg. Att få ett stöd helt enkelt, och kanske också litet kontroll att tiden faktiskt gick till skolarbete. Av både min och Blomgrens avhandling kan vi alltså lära oss att datorn i skolarbetet inte ses som något fantastiskt av eleverna själva (men väl av många lärare) – det är ett verktyg som alla andra. Användningen av verktygets möjligheter – exempelvis att sitta ute – trumfar inte elevernas prioriteringar när de har en uppgift att fylla. Detta tror jag är viktigt för IT-ivrande lärare att tänka på: Det är lätt att förväxla den egna ivern med elevens lärande.

Här är för övrigt också intressant att peka på att relation till läraren har med ett så kallat elevnära arbetssätt från lärarens sida att göra. Att vara elevnära innebär just att kunna bygga relation och skapa kontakt och förtroende, inte nödvändigtvis att eleven skall få arbeta med saker hen tycker är roligt, vilket jag påpekade i ett inlägg där jag uppmanar lärare att ibland lämna elevernas intressen ifred: Teacher, leave them kids alone.

Sammanfattningsvis, en läsvärd och trevlig avhandling. Grattis till disputation och väl utfört arbete Jan!

Vi måste prata om IT och lärarutbildningen

Publicerat av
4

Sitter just nu på tåg för att idag och imorgon diskutera frågorna om IT och lärarutbildningen. Det är ett spännande uppdrag men också svårt uppdrag.

Man kan naturligtvis ta olika utgångspunkter. Min utgångspunkt ligger en djup förvissning om att användning av IT är en icke-fråga i svensk skola. Skolverkets besked om att alla elever och lärare skall ha egen dator inom tre år är en naturlig följd av den samhällsutveckling vi idag ser. För låt oss titta en smula på hur Sveriges IT-användning ser ut.

92 procent av alla hushåll i Sverige har en dator och 57 procent har en surfplatta. Bland barnfamiljer är det 87 procent som har flera datorer eller surfplattor. 90 procent har en bredbandsuppkoppling, och 97 procent av den vuxna befolkningen har en mobiltelefon. De allra flesta, 77 procent, har en så kallad smartphone. Och visst använder vi nätet mycket. I genomsnitt ägnar vi 21 timmar per vecka åt nätet, varav 8 är användning via mobiltelefon. Betänk att moster Agda och farbror Bosse som bara använder nätet 10 minuter per månad för att betala räkningarna också ingår i denna statistik. Användningen kryper också långt ner i åldrarna. Drygt 67 procent av landets tvååringar använder internet emellanåt, och 32 procent gör det varje dag.

Ett nyvaket Skolverk

Man kan med viss fog kritisera Skolverket för att ha varit alltför passiva under alltför lång tid. Skolan har blivit en marknad för allehanda lycksökare och styrningen har varit låg. Nu händer det emellertid saker. Som nämnts är Skolverkets ambition att samtliga elever och lärare skall ha egen dator inom tre år. I förslagen till nationell IT-strategi lyfts begreppet digital kompetens fram tydligt och programmering kommer sannolikt bli en angelägenhet för kursplaner i matematik och teknik. Jag välkomnar att Skolverket nu agerar i frågor om IT i skolan. Frågan om IT och  lärarutbildningen får på detta sätt en förnyad aktualitet.

Allt är inte bra med IT

Det betyder inte att allt är bra med IT. Tvärtom, när det gäller frågor om kunskapsbildningens kvalitet finns betydligt mer indikationer på negativa resultat av användning av IT än positiva. Själv har jag rest varningssignaler för främst tre saker i samband med detta.

För det första att distraktionsmomenten blir alltför stora med en omedveten användning av IT i skolan. På senare tid har mobiltelefondiskussionen varit tongivande. Min utgångspunkt är att elever måste lära sig att hantera distraktionerna, de kommer också finnas senare i livet. Man måste dock förhålla sig ödmjukt och förstående till de som faktiskt menar att mobiltelefonförbud är enda lösningen – när andra lösningar faktiskt provats. Vad gäller IT och lärarutbildningen behöver vi förhålla oss till detta.

Den andra varningssignalen handlar om hastighetens lov. Det är inte bara IT som bidrar till att saker och ting skall gå med blixtens fart och svar på frågor i skolan skall inhämtas medelst klipp-och-klistra, det är en allmän samhällsutveckling. Dock kan användningen av IT späda på denna utveckling menar jag. Elever upplever sig ofta stressade och slänger sig ut för att hämta svar på frågor och skyndar sedan till nästa. Lösningen här är att använda IT på ett sätt som stimulerar reflektion och som får eleverna att stanna upp. Jag vill också säga att ibland är bästa sättet att använda datorn att stänga locket. Dessvärre har debatten om IT ibland spårat ur till att vara någon slags självändamål. Medvetna lärare vet naturligtvis att så inte är fallet. Även här behöver lärarutbildningen förhålla sig.

För det tredje visar forskningen också att IT kan bidra till ett ökat ensamarbete. Alltför många elever blir utelämnade till egen ”forskning” (jag ryser) och förväntas lära sig per automatik bara för att de har en dator. En medveten användning av datorn i skolan behöver aktivt arbeta mot dessa tendenser genom att se till att eleven använder datorn och nätet kollaborativt. Det här är en given fråga att problematisera när det gäller IT och lärarutbildningen.

IT och lärarutbildningen – hur agera?

Vi kan således se en samhällsutveckling där det finns ett starkt tryck att använda IT i skolan. Det kan motiveras av samhällsekonomiska skäl, av rättviseskäl och av effektivitetsskäl. Med medvetna strategier för att motverka ovan tecknade problem är en mycket försiktig förhoppning också att användning av IT inte nödvändigtvis behöver bidra till försämrade kunskaper hos eleven.

Nu har lärarutbildningen studenter som har gått i denna skola, med varsin dator. Dagens fråga är alltså: Hur skall lärarutbildningen möta dessa studenter? Vad behöver vi ge dem i form av kunskaper och förhållningssätt till IT så att de står sig bra när de kommer ut på sin VFU, och framför allt när de examineras som färdiga lärare? Och vad behöver vi på lärarutbildningen kunna? Idag är det alltså dags att ta första steget för att undersöka hur lärarutbildningen kan matcha den situation kring IT i skolan som nu råder. Vi skall undersöka vilka styrkor vi anser oss ha, och vilka svagheter vi kan identifiera – kanske i form av kompetensluckor, kanske i form av annat. Vi skall noga undersöka vilka möjligheter vi har att stå bättre rustade att möta IT-vana studenter, och vi skall undersöka vilka hot som tornar upp sig som moln på horisonten. Ett spännande arbete för utveckling av lärarutbildningen har påbörjats.

Inställning till IT bland lärare beforskas

Publicerat av
Svara

Inställning till IT bland lärareJag snubblade på en intressant forskningsartikel med titeln Digital devices and teaching the whole student: developing and validating an instrument to measure educators’ attitudes and beliefs. Författarna menar att det är viktigt att förstå lärares inställning till IT för att kunna ge eleverna en utbildning som hänger samman. Jag håller med om det.  Jag har ju tidigare skrivit om vikten av att granska lärares inre barriärer på vetenskaplig grund, vilket tangerar området. För att undersöka lärares inställning till IT har man därför gjort en pilotstudie där ett mätinstrument testas. Så här säger artikelns abstrakt:

Even as digital devices (e.g., tablets, smart phones, laptops) have become increasingly ubiquitous in schools, concerns have also been raised that such devices might hinder students’ social, emotional, and personal development. Educators’ perspectives on such matters could shape the success or failure of 1:1 technology initiatives. Thus, there is a need for a way to measure educators’ attitudes and beliefs toward the potential impact of digital devices on educating the whole student. This paper describes the development of the Digital Devices and Educating the Whole Student instrument and the results from a pilot study of 59 educators. The results suggested three potential domains of teacher attitudes toward the impact of devices on students; holistic learning outcomes, classroom learning processes, and concerns about digital distraction. Overall, the survey instrument demonstrated reliability and validity suggesting that the survey instrument may be a useful tool for school technology researchers and practitioners alike.

Artikeln är publicerad i Educational Technology Research and Development

Foto: SodanieChea via Foter.com / CC BY

Elva aspekter på kollegialt lärande

Publicerat av
1

kollegialt lärande

Jodå. kollegialt lärande är hett. Jag har tidigare skrivit om att skaffa sig ett Personligt Lärande Nätverk (PLN). Den posten är gammal, men för all del, läs gärna och inspireras. Det är också viktigt att lärare får möjlighet till dynamisk professionsutveckling i vilket det kollegiala lärandet är centralt.

Jag läste ett blogginlägg om vad som händer när lärare knyter samman sig i kollegialt lärande i Teacherthought som inleds på följande vis:

Digital and social media have replaced the landscape for education. This isn’t a case of mere impact or transformation–it’s all different now. Everything–the tools, the audiences, the access to content, the data, the opportunity.

And this is a displacing and replacing that will only accelerate as re-conceptualizing of the craft of teaching in light of emerging technologies and global distinctions increases. This doesn’t mean that every classroom and school and district is suddenly forward-thinking, but rather that education–and most critically, it’s students–have already changed, forever altering the tone and context for that education.

Jag kanske inte håller med om att allt har förändrats – men sannerligen har möjligheterna till kollegialt umgänge och lärande ökat  tack vare IT, den saken är biff.

Teacherthought tar upp ett gäng intressanta aspekter på kollegialt lärande. Här sammanfattar jag dem på svenska:

  1. Du tvingas försöka förstå den andres perspektiv. Och ju mer du lär känna personerna omkring dig, desto svårare blir det att visa upp en fasad som inte är sann och riktig.
  2. Du blir tvungen att se dina egna begränsningar i vitögat.
  3. Du kan lära av andra med mer specialiserad kunskap. När du möter specialisten i din omgivning växer du som lärare.
  4. Du kan välja formerna för mötet. Som ett komplement till styrd kompetensutveckling kan det här vara skönt. Var lägger du nivån? Hur ska det kännas? Är mötet strukturerat eller bara vänskapligt pratigt?
  5. Du kan öva empatiförmågan. Att träffa andra och diskutera deras problem och situationer får dig att lägga ner den egna agendan för ett tag. Inte så tokigt.
  6. Du kan ge något till andra. Det är en fantastisk känsla att som lärare bidra till andra lärares utveckling.
  7. Du förlorar anledningar att inte våga pröva förändring. När du möter andra lärare som är villiga att utvecklas och lära sig dras du lättare med.
  8. Du får nya krav på vad du behöver kunna. Genom att du får input från andras praktik får du också syn på vad du behöver lära.
  9. Du får också ett tryck på dig att verbalisera det du tänker kring ditt yrke. Nyttigt att ge uttryck för tankar som annars bara snurrar omkring.
  10. Du får också utmana ditt eget tänkande.
  11. Till sist – det kan leda till att du utvecklar praktiken i klassrummet, och både du och eleverna blir vinnare.

Särskilt intressant tycker jag det är när i förhållande till IT. Det är mycket känslor och rädslor i omlopp när det gäller IT och skola, något som behöver lyftas upp i dagsljus. Att bli lite pushad ut och ta nästa steg i digitaliseringen med hjälp av varsamma kollegor tror jag är en bra väg att gå, men den får naturligtvis inte ersätta behovet av annan typ av kompetensutveckling. Teacherthought uttrycker det hela väl:

Connected teachers can benefit from empathy for the same reasons students can–making sense of another human being can only happen when you surrender your own agenda, and feel alongside and through another person and their thinking.

Jag tror vi behöver träffas och snacka över ämnen som är relevanta för oss, utöver den mer formella kompetensutveckling som lärare skall få. Själv föreläser jag ju en hel del på temat Datorn i klassrummet, men frågan är om det inte i vissa situationer är mer värdefullt att skapa kollegiala diskussioner kring frågan istället för föreläsningar, exempelvis i form av en serie workshops med utgångspunkt i boken Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik? Kanske är det så. Skriv gärna en kommentar eller droppa ett mail om du tycker det låter intressant!

Måste alla lärare använda IT i sin undervisning?

Publicerat av
7

Ungefärligen så lät startfrågan i en debatt jag överhörde igår. Utgångspunkten var att Görel, 58 år, är en alldeles fenomenal lärare med mycket goda resultat och vitsord, men hon behärskar ingen IT. Måste hon då använda IT och göra sin undervisning sämre, eller kan hon slippa? Grovt förenklat var utgångspunkten i debatten sådan.

Här kan man inta två olika positioner. Den ena positionen säger att Görel (som inte alls behöver vara kvinna och 58 för att vara motsträvig mot IT, utan kan också heta Magnus och vara 27) har ett undervisningsuppdrag. Det finns också någon slags solidaritetsuppdrag och medmänskligt uppdrag – att ge den allra bästa undervisningen som bara är möjlig att ge. Det är vi skyldiga våra ungdomar. Om detta sker utan IT, skall det ske utan IT enligt denna position.

Å andra sidan kan man också inta en annan position. Ponera att Görel arbetar på gymnasiet och undervisar i historia. Hon är då faktiskt skyldig att använda informationsteknik i undervisningen. Att inte göra det är alltså direkt att missköta sitt arbete. Om vi tittar på hur ämnet historia exempelvis ser ut i GY 11 kan vi se följande:

Skärmavbild 2015-05-07 kl. 15.40.45

De sista raderna är intressanta. Eleven har rätt, och därmed har läraren skyldighet, att använda modern informationsteknik, i detta fall för att presentera resultatet av sitt arbete. Det ingår helt enkelt i uppdraget. Jag har svårt att se den läkare som fortsätter söva med eter får behålla jobbet i det långa loppet. Eller att en telefonutvecklare på Eriksson får fortsätta tillverka telefoner men vägrar låta dem kunna skicka sms.

Om vi lyfter frågan en nivå upp kan man säga att den handlar om en konflikt mellan paradigm i skolan. Vi kan med gott samvete peka på att skolan gått från att spegla ett industrisamhälle till att spegla ett kunskapssamhälle. Detta är ett samhälle med allt snabbare växlingar. Det ger en större flexibilitet åt individen att forma sina liv med multipla livsberättelser (en identitet på den anonyma chatten, en på facebook och en i klassrummet exempelvis) och därmed också en större rörighet och rörlighet. Att använda IT i detta samhälle är den naturliga drivkraften. Tänkare som exempelvis Hargreaves har problematiserat detta, och ställer frågan om skolan skall verka som en trygg motvikt till detta samhälle eller som en katalysator, det vill säga förbereda eleven på bästa möjliga sätt för det.

Mitt svar på den frågan är att skolan har dubbla uppgifter och att det därmed krävs en balanserad syn på saken. Positionering i endera skyttegraven är kontraproduktivt för skolan. Det är alldeles självklart att skolan skall förbereda eleverna för det framtida samhället. Samtidigt är det OCKSÅ skolans ansvar att verka för bildning, djup kunskapsbildning och förmåga till reflektion. Det är lätt att tänka att lärare som ivrar (alltför) hårt för IT i skolan är katalysatorvänliga, emedan de som är mer (eller helt) avigt inställda vill vara en motvikt. Jag tror inte att de lärare som är fullständigt förblindade av omdefinierat lärande (hu!), kodning på svenskalektioner och så vidare utan tanke på kunskaps- och bildningsideal i det långa loppet faktiskt bidrar till en bättre skola. Jag har en känsla av att renodlade katalysatorlärare springer lite för fort ibland. Å andra sidan är det förödande med en alltför stor andel konservativa och skeptiska lärare som faktiskt inte gör sitt jobb.

Så åter till Görel. Jag menar att hon har absolut fantastiska möjligheter att bibehålla sin undervisningskvalitet OCH införa IT i sin undervisning, i enlighet med sitt uppdrag. Problemet är att Görel hela tiden blir presenterad för de coolaste häftigaste lärarnas praktik där saker flippas, det spelas in screencasts, det används Minecraft och annat som känns väldigt främmande. Avståndet blir helt enkelt för stort, och Görel förmår inte ens snöra på sig skorna för att försöka komma ifatt IT-löparna längst fram i loppet. IT måste med andra ord framstå som något enkelt att använda för Görel, och skolledningen har ett ansvar att också med mycket varsam hand lyfta lägsta-nivån och inte bara lyfta fram eldsjälarna (de träffas på pedagogisk pubb, Framtidens Lärande och SETT så det räcker ändå och får sina ryggar kliade där).

Görel har inte väldigt mycket tid till kompetensutveckling, därför måste stegen vara mycket små för att smyga in IT. Här är några sätt:

Görel bör exempelvis lära sig informationssökning. Det råkar vara så att jag har ett avsnitt om detta i min senaste bok om studieteknik som fungerar alldeles utmärkt även för lärare. Men det finns naturligtvis också otroliga mängder information på nätet. När Görel behärskar Googles alla möjligheter att söka, blir det lättare för henne att låta eleverna söka, och också hjälpa till på ett konstruktivt sätt där hela lärarerfarenheten får komma till spel.

Görel kan också utan vidare lära sig att lägga in inlägg på en blogg. Det är motiverande för eleverna att få skriva för en riktig publik. Det kan vara socialt stimulerande, och dessutom stimuleras elevernas reflektion när de får skriva och tänka till lite. Jag vågar påstå att vilken lärare som helst kan ha en blogg uppe inom en timme och fullt ut förstå hur den fungerar och kunna redigera i den.

Jag är också helt säker på att Görel kan lära sig använda powerpoint och en digitalkamera för att låta eleverna göra bildspel. Eller att förstå hur ett forum på nätet fungerar och låta eleverna agera där. Med ytterligare lite kraft och hjälp från en IT-pedagog är jag helt säker på att alla kan lära sig spela in ljud och göra en podcast, eller en enkel film att publicera på Youtube.

Min poäng är denna: Ja, Görel är skyldig att använda datorn. Hon kan lära sig i små små steg och hela tiden säkra att hennes alldeles utmärkta utbildningsideal är bibehållna. Och det är absolut möjligt utan förlorad undervisningskvalitet. Tvärtom är IT en utmärkt väg för Görel att stimulera reflektion och bildning, om hon bara vet hur hon skall göra. Frågan om användning av IT får aldrig bli till en fråga om teknik som självändamål (vilket vi tyvärr ser alltför ofta idag, inte minst på de stjärnbeströdda IT-pedagogiska konferenserna), utan måste alltid vara en fråga om pedagogiskt förverkligande och fördjupad kunskapsbildning. Det innebär att rätt användning av laptopen ibland också är att stänga locket. Förstås.

Om det finns en som är tämligen skeptisk på en skola kan det säkerligen hanteras. Men om det finns ett helt gäng: Kim 29, Görel 58, Sara 36, Magnus 27, Otto 45… och så vidare, som inte kommer till ruta ett, ja då har vi faktiskt ett problem i svensk skola som alla måste hjälpa till att lösa. Jag tror att vägen är med de små stegens pedagogik präglad av en ömsint förståelse av de farhågor och rädslor som ofta ligger bakom att backa från datorn.

Ett sådant problem bör hanteras på flera nivåer förstås. Jag har skrivit om det i inlägget Jag begär inte att du skall älska datorn, men du måste vara villig att utvecklas. För dina elevers skull. 

Forskning: studenter hänger sig åt distraktioner omedvetet. Vad betyder det för pedagogens strategier?

Publicerat av
6

Jesper Aasgard har nyligen publicerat en forskningsstudie med titeln Drawn to Distraction:A Qualitative Study of Off-Task Use of Educational Technology. I studien tar han utgångspunkt i studenter på collegenivå och pekar på att teknologi alltmer integreras i undervisningen. Vidare pekar han också på att mängden så kallade off-task användning, det vill säga användning av datorer som inte har med undervisning att göra och multitasking är frekvent förekommande. På en postfenomenologisk grund intervjuar han studenter och visar bland annat att den icke önskvärda användningen av datorer inte alltid ens är en medveten handling. Studenterna har blivit så vana att besöka vissa sidor, exempelvis facebook, eller att kontrollera notiser, att de inte ens tänker på hur mycket tid de ägnar åt det. Studenterna beskriver laptopsen som att de har en kraft att “lura in personen” i dessa distraktiva beteenden. Studenterna menar vidare att det här sättet att använda datorer, som “bara blir så fort datorn finns där” ibland leder till att de helt måste avstå från att använda datorn för att få något gjort i sina studier.

Den här insynen är viktig. Om studenter sig åt distraktioner på nätet omedvetet, krävs en helt annan pedagogik än den som bygger på att säga: Skärp till dig. Jag tror det är viktigt att förstå dessa processer och jag rekommenderar en läsning av artikeln.

Länk till artikeln:  Drawn to Distraction:A Qualitative Study of Off-Task Use of Educational Technology

IT är sjunde saken att ta hänsyn till vid lektionsplanering. Läs vilka sex som kommer före.

Publicerat av
2

Jag tjatar om det gång på gång: IT i svensk skola är en fantastisk väg att förverkliga pedagogiska mål. Samtidigt måste frågan om IT ställas på rätt sätt och i rätt tid. Nedanstående bild, inspirerad av Fry, Marshall & Ketteridge 2014, illustrerar hur jag tänker. Frågan om IT är viktig, men innan den besvaras finns några andra saker att ta itu med.

Det kan låta som att slå in en öppen dörr, men den första att besvara är: Vad är syftet med kursens moment? Men observera då att jag här inte talar om vilka kunskapsmål eleven skall nå, utan vilket det vidare syftet är. Vill du att eleven skall utveckla sitt självständiga tänkande? Sin kreativitet? Sin förmåga till logiska resonemang? Sin förmåga att koppla samman olika ämnen? Eller vill du att eleven skall tänka inom ramen för ett och samma ämne så djupt som möjligt? I denna fråga göms också litet av din kunskapssyn. Därför är det bra att börja all planering med frågan: Vad är kunskap och vad är lärande för mig? Och samspelar denna syn med syftet i undervisningen? Det kan tyckas högtravande och tidskrävande, men jag utgår från att alla lärare har ett ryggmärgssvar på frågan om vad just kunskap och lärande är. Det är ändå läraryrkets kärna att arbeta med dessa saker.

 

Skärmavbild 2015-04-22 kl. 12.15.52

Därefter är ställer du frågan om vilka resultat du vill att undervisningen skall nå fram till. Vad skall eleven kunna? Är det möjligt att designa momenten så att eleven kan bedömas på dessa resultat?

När detta är klart går du vidare och analyserar elevaktiviteten. här är det lätt att frågan om IT kommer in, men försök ha lite is i magen. Vilken TYP av elevaktivitet vill du se? Vilken typ av aktivitet gör kunskapsstoffet påtagligt och relevant för eleven? Skall de se något? höra något? Göra något? Kan deras egna intressen och motivation tas till vara? Skall lärandet vara socialt till sin karaktär eller skall eleven arbeta ensam?

Det är sedan viktigt att hålla mikrobedömningen vid liv. På vilka sätt kan du ge kontinuerlig bedömning? Skriftlig? Muntlig? Genom att vara närvarande i klassrummet? Kommer det behövas mycket uppmuntran?

Därefter bör du också fundera över din övriga kommunikation som behövs i momentet. Behöver eleverna får arbeta ifred, eller behöver de små informationssnuttar kontinuerligt? Är det önskvärt att bryta av textproduktion med dialog och medbedömning av varandras texter? Min utgångspunkt är att läraren alltid, på ett eller annat sätt, bör vara tillgänglig. Hur kan det göras möjligt? Behövs det oväntade inlägg från dig som lärare, för att stimulera kreativitet?  (återigen, försök hålla tillbaka frågan om IT en stund. Det kommer sen, jag lovar).

Därefter – äntligen – är det dags att börja se till själva ämnesinnehållet. Vilka texter skall läsas, vilka uppgifter skall göras? Vilket innehåll är lämpligt i relation till punkterna ovan.

Och nu kommer då frågan om IT. När du har svar på frågorna ovan är det dags att undersöka om och hur IT skall användas. Naturligtvis kommer det vara så att du ser det uppenbart redan tidigare i processen i vissa fall, men poängen här är att om du först nu undersöker hur du kan använda IT för att nå fram till det du beskrivit i punkterna ovan blir varje användning av datorn motiverad utifrån en stringent pedagogisk modell. Och du får använda dig av IT precis hur mycket du vill så länge det fyller ett behov. Men det kan också hända att, om du följer processen ovan, att du ser exempelvis att personliga samtal med elever i smågrupp är bättre än att bolla feedback via datorn. Ja, då gör du helt enkelt det, och struntar i datorn. Användningen av IT måste nämligen alltid vara motiverat av pedagogiken.

IT kan naturligtvis också komma in som en naturlig del i slutbedömningen av uppgiften.

Foto: Thomas Hawk via Foter.com/ CC BY-NC

Föreläsning: Datorn i klassrummet – vägar till djupare kunskaper

Publicerat av
Svara

Föreläsning onsdag 4/2 för Pysslingens rektorer. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i hur samhället har förändrats och hur en-till-en (en dator per elev och lärare) är en naturlig följd av detta. Synen på vad kunskap, lärande och undervisning är i ett digitalt tidevarv diskuteras kort. I såväl internationell som egen forskning identifieras sedan kunskapsläget med dess möjligheter, men också ett antal fallgropar som kan leda till att egen dator i värsta fall leder till ett ytligare lärande. Dessa bör naturligtvis undvikas.

Utifrån denna kunskap formuleras sedan, med utgångspunkt i boken Digitalisering som lyfter skolan – Teori möter praktik, fyra områden som kan bidra till att istället fördjupa kunskaper med hjälp av egen dator. De fyra områdena berör målorientering, motivation, reflektion och socialt lärande. Tillämpning av dessa fyra hörnstenar i ett fördjupat lärande med hjälp av IT diskuteras. När IT görs till en fråga om pedagogik och inte teknik, och aldrig används som ett självändamål – ja först då kan skolan lyfta med hjälp av IT.

Nedan är presentationen i sin helhet. Varsågod!

Kvinnliga talare om IT i skolan – förnämlig lista!

Publicerat av
2

Råkade springa på en tweet från @grishund (Karin Nygårds). Hon sätter just nu samman en lista över kvinnliga talare kring IT i Skolan. Nyfiken som jag är klickade jag in på den och förväntade mig ett tiotal. Döm om min förvåning när jag finner att listan innehåller ett hundratal talare med tillhörande presentationer! En fantastiskt guldgruva att gräva ur, och vilket jobb Karin har lagt ned! Nu känner jag verkligen inte alla dessa talare, men däremot känner jag Karin Nygårds som en mycket seriös och engagerad kvinna i frågor om skola och IT. Idel namn känns förstås igen, såsom min medskribent till boken om stretchad kunskap i praktiken, @helenakvarnsell, med flera. Trots att jag inte kan gå i god för varje talare på listan alltså, vill jag å det bestämdaste rekommendera var och en som överväger en studiedag, fortbildningssatsning eller konferens om IT i skolan att spana in listan efter lämpliga talare. Förresten… gjorde jag mig själv arbetslös nu? Nå. Det bjuder jag på:-)

Alltså: Lista över förnämliga kvinnliga IT-talare i skolkontext finns här!

Tack @grishund för ett lysande initiativ!