Allt är inte vad det synes vara. Vi betraktar saker i vår omvärld och agerar på dem utifrån vår intuitiva förståelse. Ofta går det bra, men ibland blir det fel. Om perceptionen förleder oss blir slutresultaten tokiga. Jag kommer att tänka på Magrittes klassiska bild:
Detta är inte en pipa.
Magrittes surrealistiska idé är helt enkelt denna: Uppenbart är det en pipa på bilden. Det är det omedelbart givna svaret på frågan om vad du ser. Ändå är det inte en pipa. Försök röka den så förstår du varför.
På samma vis är det lätt att datorn framstår som ett verktyg, ett don, ett ting för oss. Om vi tänker på datorn i klassrummet som enbart ett verktyg, förleds vi till en kunskapsbildning som inte är fruktbar. Jag har mot bakgrund av det myntat begreppet stretchad kunskap i avhandlingen En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. I nedanstående text tänkte jag kortfattat försöka reda ut terminologin. Först behövs två prologer: nämligen den om kunskapssamhället och den om den stretchade världen.
Kunskapssamhället
Här gör jag inte en fullständig utredning för mina idéer om kunskapssamhället, de återfinns i min avhandling. Jag nöjer mig med att påpeka att samhället är satt i strikt förändring och att den industriella logiken har fasats ut. Denna förändring kan beskrivas som ett kunskapssamhälle, informationssamhälle, nätverkssamhälle eller som ett postmodernt samhälle eller som ett postindustriellt samhälle, något olika beroende på vilket fokus man vill lägga. Jag konstaterar att införandet av datorer har betytt en omvälvande förändring av de villkor som gäller för medborgarskap. Mängden manuellt maskinbaserat arbete har minskat och mängden symbolisk hantering (dvs bearbetning av information) har ökat. Det blir (se exempelvis Castells utmärkta böcker) också alltmer centralt att agera i nätverk, där noderna kan bestå i så väl maskiner som i individer. Kunskapssamhället innebär en större rörlighet i samhället: yrkespositioner byts oftare och konkurrerande identiteter skall få plats i en och samma individ. I samband med denna ökade rörlighet menar också Lyotard i sina utmärkta texter att ytterligare en kunskapsform är att skönja utöver den vetenskapliga och den praxisbaserade. Detta är den performativa kunskapen, som är systemeffektiv just i stunden. Ett behov av kunskap uppstår, den bildas och sedan används den inte mer. Detta är ett snabbt och flödande sätt att arbeta vilket är motiverande men också stressande.
Den stretchade världen
Med ovanstående förändrade samhälle som bakgrund genomförde jag i min avhandling en analys av den sociala webben med hjälp av Martin Heideggers texter, främst Varat och Tiden (i ny översättning kallad Vara och Tid, vilket är mer ackurat) samt Basic Writings. Analysen tar fasta på att den sociala webben som erbjuds via datorn delvis är ett ting, ett sak som kan betraktas som ett verktyg, men den erbjuder också egenskaper som inte är förknippade med saker och ting, bland annat i termer av en historielöshet och att det inte är meningsfullt att skilja original från kopior på den sociala webben. Härifrån togs analysen ytterligare ett steg och betraktade den sociala webben som en plats för varande och kvardröjande. Det vill säga, här finns inte bara ett något att använda, utan också en plats där vi kan möta en någon (för skillnaden mellan jag-det relationer och jag-du relationer, se utmärkta Jag och Du av Martin Buber). Att kvardröja på en plats ger möjlighet för reflektioner. Således har jag tagit vara på att den sociala webben ger verktyg att arbeta med men OCKSÅ är en värld att verka inom, med andra relationer än de som är möjliga till enbart ett ting. Möjligheterna utsträcker sig, men reflektionsytor erbjuds också tack vare det kvardröjande (se Heidegger, Basic Writings) som är möjligt. Denna tillvarodimension kallar jag alltså en stretchad värld vilket är frammejslat i Towards a phenomenological understanding of web 2.0 and knowledge formation.
Den stretchade kunskapen
Med utgångspunkt från såväl de teoretiska tankeströmningarna kortfattat illustrerade ovan och med empiriska data som grund gick jag sedan vidare och formulerade begreppet stretchad kunskap. I skolor som använder en-till-en redovisas knappa framsteg i termer av betyg och tester. Elevernas upplevelser av att använda datorn är ofta positiv, men mina undersökningar pekar också på en upplevelse av stress och distraktioner. Det finns en risk, vid ett alltför ensidigt användande av datorn som ett just-in-time verktyg, att kunskapen blir förytligad enligt min avhandling. Den stretchade kunskapen skall därför ses som ett försök att bättre ta tillvara de positiva egenskaper som datorn erbjuder i syfte att höja kunskapsbildningens kvalitet. I grunden handlar det om en optimistisk syn på användning av en-till-en datorer med det viktiga påpekandet att ett sådant förutsätter en förändrad lärarpraktik.
Hänsyn till kvarvarandes möjligheter på webben – upphävandet av dikotomin analog vs digital
Möjlighetshorisonterna förflyttas onekligen med användning av datorn i klassrummet, vilket ställer ökade krav på både elev och lärare. Därför behöver kvardröjandet och dess betydelse för lärandet undersökas nogsamt, då det innebär att att spontana impulser för lärande försvinner i och med att byten mellan rumsliga och kontextuella faktorer suddas ut. Detta behöver problematiseras. Att lära sker ju i mångt och mycket genom att ställa en situation, en kontext, ett sammanhang mot ett annat. Här finns en farhåga om förytligande av lärande genom att impulserna suddas bort. Å andra sidan kan naturligtvis andra impulser till kunskapsbildning uppstår. En medveten pedagog arbetar arbetar med att erbjuda dessa kontraster på ett kompensatoriskt sätt.
Hänsyn till förändrade förutsättningar för medvaro och dess betydelse för kunskapsbildning
Datorn är alltså inte enbart ett verktyg som erbjuder en jag-det relation utan också möjligheter till jag-du relationer. Forskningen visar att elever använder sociala medier för att kommunicera med varandra och med läraren i sin kunskapsbildning, men de tar inte saken längre än så. Den stretchade kunskapen pekar på möjligheterna till utökad social och kulturell förståelse genom att vidga vyerna och kommunicera och bygga relationer med andra människor på nätet. Här blir också social källvärdering av vikt. En lärare som arbetar med stretchad kunskap arbetar aktivt för att eleven skall utveckla goda relationer och använda sig av de möjligheter till input och feedback utifrån.
Hänsyn till det förändrade struktursammanhangets inverkan på vad som kan urskiljas
Den tredje aspekten handlar om behovet att också ta hänsyn till, vid utmejslandet av det stretchade kunskapsbegreppet, det förändrade struktursammanhanget i sig. Detta pekar också Säljö (2010) på då förutsättningarna för att lära måste studeras i detalj när de förändras så radikalt. Eleven i en-till-en verkar inom ett struktursammanhang med inte bara information, utan också medmänniskor. Exempelvis har gränserna mellan producent och konsument av information mer suddats ut. En annan logik för hierarkisering av informationen på nätet har uppstått, en ”folksonomi” som kan beskrivas närmast horisontell (se exempelvis Bell). Användarna definierar själva vilka relationer som råder mellan ämnesområden på den sociala webben vid kunskapsbildningen och inte enbart experter.
Hänsyn till den bildande utbildningens betydelse – motvikt mot just-in-time kunskap
Ett medvetet arbete med stretchad kunskap innebär också att arbeta med elevernas bildning som betraktas som en motvikt till den performativa just-in-time kunskapen som beskrevs ovan.
En av de stora fördelarna med användning av datorer är att de kan användas för så kallat just-in-time lärande, det vill säga ett lärande där den information som behövs just för stunden kan användas för att bilda kunskaper. Detta är motiverande och försätter eleven i en känsla av ”flow”, vilket naturligtvis är mycket positivt. Den motivation som uppstår genom just-in-time lärandet kan också användas som en drivkraft för reflektion – genom att se att det omedelbart tillgängliga för eleven är motiverande ökar också möjligheterna att förmå eleven att stanna upp för att reflektera. Detta måste emellertid påpekas av läraren, eftersom det snabba, omedelbart tillgängliga med datorns hjälp annars kan ta överhanden. Jag menar att detta är grunden till det bildande uppdraget i skolan. Att bli bildad innebär att höja sig över sina egna behov och ramar och just att reflektera över kunskapens innehåll i ett vidare perspektiv (se gärna Liedmans utmärkta texter för fördjupning).
