Browsed by
Kategori: Kommunikation och retorik

Grym utbildning i kundservice i Uddevalla

Grym utbildning i kundservice i Uddevalla

Har just kommit hem från den avslutande föreläsningen om kundservice och kundbemötande för ett stort företag i Uddevalla. Två heldagar, fördelat på fyra tillfällen, har vi ägnat åt kommunikationsmönster, att utforska vad bra kundbemötande är utifrån forskning och erfarenhet. Vi har arbetet med gruppens dynamik och motivation. Jag har föreläst, de har övat och diskuterat.

Fantastiskt roligt. Jag gör ju mycket jobb där jag bara möter publiken en gång. Med fyra tillfällen börjar relation byggas och det hann bli riktigt bra. Tack Uddevalla för en fantastisk utbildning där också jag lärt mig mycket!

Bunkr – en Powerpointdödare med fokus på interaktivitet

Bunkr – en Powerpointdödare med fokus på interaktivitet

Gjort en snabb test av Bunkr efter att ha läst en recension i Ethos3 – the Blog. Idén med Bunkr var att ta död på Powerpoint. Nu blev det inte riktigt så, för det här är något helt annat. Det är ett presentationsverktyg som är relativt enkelt i sin uppbyggnad och kan aldrig slå Powerpoint med sina snitsiga (?) punktlistor (hu). Däremot dödar den Powerpoint och alla konkurrenter med sitt fokus på sociala medier och interaktivitet.

Busenkelt att infoga twitterflöden, facebooksidor, filer från Dropbox eller Google Drive, dokument från Evernote, Artiklar från Wikipedia med mera med mera. Allt uppdaterat med just den information som gäller när du sätter igång presentationen. Du behöver förstås vara uppkopplad.

Här är en presentation om programmet:

Det är verkligen busenkelt att använda. Jag gick till Bunkr och skapade ett konto, och på några minuter gjorde jag den här i och för sig mycket enkla presentationen för att testa funktionerna:

Se Håkans Testpresentation 

Du kan också bädda in presentationen på en webbsida, men då försvinner interaktionen verkar det som.

Möjligheterna är oändliga. Inte minst i undervisningssammanhang. Dina – eller elevernas – material är ständigt uppdaterade utan att du exempelvis behöver göra nya skärmdumpar när förändringar är gjorda i bilder, videos, sociala medier, artiklar, filer, dokument…

Fantastiskt!

Undvik skrivkramp med strukturerad arbetsmodell

Undvik skrivkramp med strukturerad arbetsmodell

Det har blivit mer av skrivande för mig i företaget. Jag skriver böcker, stödmaterial till högskola i studieteknik, två olika veckobrev och en del artiklar på uppdrag av diverse kunder. Det är förstås väldigt roligt, men frågan “hur ska jag hantera skrivprocessen så den fungerar även när jag har skrivkramp” dyker onekligen upp. Här tänkte jag dela med mig av mitt sätt att tänka kring skrivkramp. Jag har en arbetsmodell jag följer som hjälper till, men först några allmänna knep.

skrivkramp

Några allmänna knep

Well. Jag har skrivit om skrivkramp tidigare. Det viktigaste är .. tada: att skriva. Den bästa metoden för mig att komma igång är nämligen helt enkelt att börja skriva. Jag vet att det blir kattskit i början men det gör ingenting. Rätt vad det är kommer du igång med kvalitet, och du kan stryka det du skrivit i början av processen.

Ett annat knep jag lärt mig är att verkligen bara skriva och inte redigera så mycket under själva skrivfasen. Jag kan till och med se att jag kommer behöva justera vissa meningar och kanske helt enkelt ta bort vissa stycken, men jag gör det inte under tiden jag skriver. Jag gör det efteråt, i en annan typ av arbetsprocess. När jag skriver vill jag har flow. Kritik kommer senare.

Jag har också ett skrivbeting varje dag som skall ut, alldeles oavsett kvalitet. För mig är det 800 ord. Det är inte särdeles mycket när man kommit igång, och ofta gånger blir det förstås mångdubbelt mer skrivet. Men det är till hjälp de dagar när det är trögt. Då är det en lagom utmaning. 800 ord motsvarar i alla fall lite drygt  två a4-sidor med text, eller tre-fyra sidor i en roman. Du kanske tänker att du aldrig kan skriva så mycket. Well. Det är en vanesak. Det gäller att dela ner det. Säg att du delar ner din dag i två pass före och efter lunch. Före lunch ska du göra 400 ord och lika många efter lunch. Dela i sin tur ner de 400 orden. Det är låt säga fyra stycken. Du gör två stycken innan förmiddagskaffet, två efter. Tar lunch, skriver två stycken före eftermiddagskaffet och avslutar dagen med de sista två styckena efter lunch. Enkelt. Dela ner det i avsnitt om 100 ord, och du kan lätt skriva 800 ord om dagen, vilket faktiskt i teorin innebär en hel roman (eller vad du nu vill skriva) på ett par månader. Dessutom har du massor med tid över varje dag att göra annat.

Ytterligare ett knep jag använder mig av är att sluta skriva mitt i en mening eller ett resonemang. Då vet jag exakt var jag ska börja när jag kommer tillbaka.

Jag har också hittat en bra arbetsprocess som verkligen hjälper mig när jag skriver lite mer systematiskt som är särskilt bra till lite kortare alster, exempelvis artiklar. Här beskriver jag den i tio steg.

1. Gör din publikanalys

Naturligtvis kan analysen bli hur omfattande som helst. Överarbeta inte, men gör åtminstone en liten analys av läsaren. En Persona, dvs en skiss över läsaren. Skissa upp en bild av personen i fyra steg. I det första funderar du över läsarens liv. Vilka intressen finns? Hur gammal? Kön? Vad jobbar hen med? Hur bor personen? Vad gör personen på sin fritid? Här försöker jag göra mig en så tydlig bild som möjligt.

I andra steget försöker jag bestämma vad min läsare har för yttre krav på sig, från exempelvis arbetsgivare. Om jag exempelvis skriver om presentationsteknik kan det bli resonemang av typen att “hen behöver kunna hålla tydliga presentationer med kort varsel” och “arbetsgivaren förväntar sig att hen skall kunna presentera klara och tydliga budskap som ger ett positivt intryck av företagets verksamhet.”

Sedan går jag vidare i ett tredje steg och listar det inre trycket. Det vill säga, utifrån den här situationen, vad vill läsaren få hjälp med? I presentationsfallet ovan kan det exempelvis vara “jag blir så himla nervös, jag vill ha en taktik så jag klarar av min arbetsgivares krav” eller “Jag vill göra Powerpointbilder som verkligen sticker ut”.

Det fjärde steget i publikanalysen är att slå samman vad jag nu vet om personen och försöker formulera artikelidéer som är relevanta och spännande. Exempel på idéer blir då: “Så hanterar du nervösa händer under presentationen” eller “7 regler för perfekta Powerpointbilder.”

2. Bestäm vad du vill säga

Jag bestämmer mig för vad jag vill säga och försöker uttrycka ett huvudbudskap i en och samma mening. Jag använder twitterregeln här: om mitt huvudbudskap är längre än 120-140 tecken behöver den formuleras om. Ta hjälp av publikanalysen och formulera ett slagkraftigt budskap. Skriv detta budskap allra längst upp på sidan, så du kommer igång med skrivprocessen. Detta är inte din rubrik, den kommer senare. Exempelvis kan du skriva längst upp på sidan: “Du skapar bra kontakt med publiken genom att fånga upp något i talsituationen så tidigt som möjligt”. Den här är inte perfekt, och den kommer kanske inte heller ens finnas med i slutversionen med just den här formuleringen. Men skriv den längst upp på sidan.

3. Gör en punktlista

Okey, så nu vet du ungefärligen vad du ska säga. Gör nu omedelbart under ditt huvudbudskap en punktlista med saker du vill ha med i artikeln. Du vill kanske berätta om en anekdot,eller så vill du visa på forskning som säger att kontakt etableras i huvudsak under de 30 första sekundrarna med en publik. Du har kanske en lista med 5-8 exempel på hur du gör när du möter en publik. Skriv ner dessa i punktform. Observera att detta också är ett sätt att motverka skrivkramp. En punkt på en lista kan alla skriva. Bry dig inte om ordningen på dem, det kommer sedan.

4. Utveckla punkterna en och en

Har du skrivkramp och det är jobbigt tar du en av punkterna och tänker: “vad kan jag skriva om det här?”. Skriv en eller några meningar. Naturligtvis är det bättre ju fler du skriver på raken. Radera i punktlistan allteftersom du bearbetar dig igenom den.

5. Låt texten vila

Det här steget är viktigt. Helst ska du låta texten vila minst ett dygn. I värsta fall låter du den vara några timmar. Den behöver vila för att du skall kunna bearbeta den på ett vettigt sätt igen. Du behöver kunna se på texten med fräscha ögon. Det minsta man kan begära är att du tar en promenad innan du sätter dig igen. I praktiken blir det ofta så för mig att jag inleder mina arbetsdagar med att skriva för att sedan, på eftermiddagen, redigera och stuva om i det jag skrev under gårdagen.

6. Redigera efter vila

Dags att redigera texten. Läs igenom allt, håller det ihop i en logisk tråd? Kommer huvudbudskapet fram? Ligger styckena i rätt ordning? Ofta (men inte alltid) blir varje punkt i punktlistan ett eget stycke. Lägg dem i rätt ordning. Här putsar du också språk och se till att din text är någorlunda lättläst. Våga ta bort dina darlings ur texten. Det som inte tillför något till huvudresonemanget skall skäras bort. Det är inte heller en dum idé att återupprepa ditt huvudbudskap på slutet.

7. Låt någon läsa

Se nu till att någon annan läser din text. Jag kan inte nog understryka hur viktigt det här är! Andra personer har alltid synpunkter som är värdefulla. Välj läsare med omsorg! Bra läsare är (nästan) lika sällsynta som rosa enhörningar. Det måste vara någon som vågar ge dig kritik och synpunkter, och någon som du har förtroende och respekt för. Om du inte litar på personens omdöme är det meningslöst att låta hen läsa texten. Det skapar bara irritation och osäkerhet. Be om ärliga och tydliga synpunkter. Om personen är road av korrektur av språkfel är det toppen. Se också till att du får synpunkter på hur logisk framställningen är och den allmänna uppfattningen om texten.

8. Ny redigeringsrunda

Redigera texten återigen efter synpunkterna. Är de mycket omfattande behöver du kanske skicka iväg den igen för kontroll. Annars kan du nu känna dig redo, men det saknas något mycket viktigt, nämligen att…

9. Sätta titeln

Att sätta titeln är svårt. Ett tips är att köpa en bok som handlar om hur bra bloggposter skrivs. Även om innehållet i övrigt lämnar en del att önska ibland är de rätt bra på att lista hur rubriker görs spännande. Läs tidningen och skaffa inspiration, likaså surfa på nätet. Jag använder en app som heter Flipboard för att få syn på artiklar inom de områden jag är intresserad av. Jag försöker tänka efter vad det är som gör att jag reagerar och klickar för att läsa vidare på vissa artiklar. Bra rubriker är ofta korta och överraskande. En enkel formel att hålla i huvudet är Intresse = Nytta * Nyfikenhet. Om artikeln signalerar att läsaren har nytta av innehållet och att det gör läsaren nyfiken har du en bra utgångspunkt.

10. Publicera

Moment of glory. Posta bloggposten, skicka iväg artikeln till redaktionen på tidningen eller hur du nu publicerar. Var noga med att lyssna på responsen till din artikel. Det är sällan det är perfekt utformat. Du kan alltid lära dig något. När jag publicerar debattartiklar läser jag oftast kommentarerna och försöker förstå var någonstans jag varit lite vag i min argumentation. Man lär sig alltid något! Glöm inte att sprida artikeln eller texten via sociala medier, så att så många som möjligt får läsa dina alster.

Till sist

Var inte rädd för skrivkrampen. Följ råden ovan för att få lite mer driv i skrivandet. Att skriva är ett arbete som inte nödvändigtvis behöver handla om inspiration. Det är naturligtvis fantastiskt när den kommer, men de dagar den inte gör det räcker en strukturerad arbetsmodell som den ovan väldigt långt.

Lycka till!

Vi är väl du med varandra. Eller?

Vi är väl du med varandra. Eller?

semester

Hejsan!

Full sommar. Förhoppningsvis har du fått lite avkoppling. Om några veckor är det dags för jobb igen. Tänkte du skulle få veta hur jag tänker kring den här bloggen och webbplatsen så att du inte missar något viktigt.

Troligen kikar du in här för att du är nyfiken på vad jag skriver. Ofta handlar det om skolan, men inte alltid. Mitt jobb är ju att gifta samman lärande och kommunikation. Ibland handlar mina blogginlägg om forskning, ibland om debatter som pågår. Ibland handlar det om kommunikation, ibland om lärande. Ibland både och. Förmodligen tycker du att han den där forskaren kan vara intressant att ha lite lagom koll på, och därför tittar du in på exempelvis det här inlägget.

Men, vi kan ju också knyta närmare kontakt med varandra. Bli du med varandra. Kanhända tycker du det vore intressant att få presentationstips varje vecka som gör dig till en effektivare kommunikatör, vare sig du jobbar med försäljning, kundservice eller som lärare? Ständigt vässa dina färdigheter och utvecklas?  I så fall bör du gå med i mitt veckobrev. Du får tipsen direkt i din brevlåda, och har du några funderingar om presentationsteknik är det bara att skriva tillbaka. Ha en levande dialog om hur kommunikationen kan utvecklas i just ditt jobb.  När du går med får du dessutom en present av mig. Du får en e-bok med 8 korta lektioner i retorik direkt i brevlådan. Vad sägs? För att gå med klickar du på den här länken eller fyller i formuläret ute till höger på den här sidan ->.

Och du, om vi inte ses i veckobrevet ses vi ju här, eller hur? Ha en fantastisk fortsättning på sommaren!

 

 

Att komma över sin rädsla för att prata inför publik

Att komma över sin rädsla för att prata inför publik

I 15 år har jag undervisat i presentationsteknik och retorik, både på högskolan, gymnasiet och i näringslivet. I lika många år har jag också tränat personer som är rädda för att stå på scen. Det kan vara allt ifrån att vara lite för pirrigt till att uppleva en renodlad skräck. Under de här 15 åren har jag uppskattningsvis tränat omkring 300 personer.

Jag vågar säga att samtliga som har ägnat sig åt träningen på det sätt vi har kommit överens om har gjort stora framsteg. Jag säger det inte för att skryta, utan snarare för att peka på vikten av att träna några olika saker, oavsett om det är i skolan med elever eller om det är i näringslivet. Min modell är rätt enkel:

För det lär sig deltagarna hantverket. Framför allt behöver manushantering och struktur i anföranden diskuteras, men också hur man går till väga för att hitta material till sitt anförande och hur man använder språket på ett kontaktskapande sätt. Ibland använder vi litteratur för att studera ämnet, ibland är jag själv läromedlet.

Vi tränar också på själva framförandetekniken med allt vad det innebär: att använda sin personlighet, att använda kroppsspråket på rätt sätt och att tala med stadig röst. Det går inte lära sig köra bil genom att läsa en bok. Tillsammans får deltagarna träna föredrag i ökande svårighetsgrad.

För det tredje tränar vi tanken. Vid rädsla blir vi inte särdeles konstruktiva i vår självkritik. Vi tränar därför på att se på våra prestationer på ett nytt och mer konstruktivt sätt.

För det fjärde tränar vi på att hantera våra emotioner. Att hantera rädslan, och veta hur man kan agera för att bättre styra sin känsla.

Som tränare/coach/pedagog i det här sammanhanget finns det emellertid en komponent som är helt avgörande: Jag. Det är inte så att jag i sig är något under som får människor att förändra sig. Tvärtom, jag är nog en rätt vanlig kille. Jag är bra på att föreläsa och dålig på att städa. Men jag lägger tyngdpunkten vid att skapa en trygg och tillåtande stämning. Jag bjuder på mig själv och visar hur jag hanterat mina egna rädslor i andra sammanhang. Jag ger gruppen energi och en känsla av att våga ta steg ut i det okända. Kanske är det så enkelt att det handlar om två saker i grund och botten: att skapa en positiv utvecklande känsla och att träna gemensamt.

I 15 år har jag alltså tränat personer som är livrädda för att tala inför  publik. Drygt 300 har blivit avsevärt mycket lugnare och tryggare och sover gott kvällen innan ett anförande. Ikväll avslutar jag ännu en grupp, jag tror det är grupp nummer 33 i ordningen. Det här är det mest meningsfulla uppdrag jag har, och jag tänker fortsätta med det minst 15 år till, både i skolan och i näringslivet.

P.S Är du intresserad av en inspirerande föreläsning om talad kommunikation? Kanske till sommaravslutningen eller inför höstens kickoff? Kika gärna in på min sida Tala med kraft och karisma!

Äntligen! Våga Tala startar nästa vecka

Äntligen! Våga Tala startar nästa vecka

Skickade just iväg antagningsbeskeden till vårens Våga Tala-kurs. I år blir vi en liten tight grupp som kommer mötas 8 gånger och utveckla modet att tala inför publik. Som vanligt arbetar vi på flera fronter samtidigt: Instrumentella färdigheter måste läras, exempelvis att hantera manus och skapa struktur i ett föredrag. Vi tränar också de emotiva färdigheterna och lär oss hantera rädslor och oro. Tätt sammanknippat med detta är också att öva de kognitiva färdigheterna, det vill säga förmågan att tänka på ett sätt som skapar trygghet istället för tvärtom. Till sist finns här det viktigaste momentet, nämligen exponeringen. Vi tränar tillsammans, ger feedback, gör om, utvecklas och stärks. Ibland blir deltagarna förälskade i konsten att tala, ibland är resultatet att de åtminstone mäktar med. Gemensamt för alla som lägger ner energi är att tryggheten ökar.

Läs gärna mer om mitt sätt att ge Våga Tala-kurser. Inser att jag nu (om jag räknat rätt) går in på mitt 15:e år som Våga Tala coach. Det är ett fantastiskt roligt jobb!

Undervisningens retorik – tre instrument du måste behärska

Undervisningens retorik – tre instrument du måste behärska

En enkel och snabb definition av retorik är vältalighet eller Konsten att tala. Detta namn har jag haft på mina kurser under lång tid. Ett fördjupat sätt att se på retoriken är att det är konsten att tala i syfte att åstadkomma förändring. När retorik fungerar skall det alltså inte bara vara en leverans av välklingande ord, utan det skall också leda till något. Det kan naturligtvis vara att eleven får lust att lära sig mer, men kan också vara förändrade handlingsmönster eller att ta till sig ett annat sätt att tänka. Att lära sig är ju att förändras som människa! Av det skälet finns en naturlig koppling mellan retorik och undervisning. För att lyckas behöver du spela på tre instrument.

Undervisa

I retorikens hjärta ligger att undervisa. Här är det viktigt att vara så klar och tydlig som möjligt, att driva ett påstående och underbygga det med argument. I undervisandet ligger därför att du tänker igenom din struktur för talet/föredraget/lektionen. I vilken ordning bör jag presentera stoffet? Är det tydligt vad jag vill ge för huvudbudskap? Till undervisandets konst hör det att inte lägga in för mycket fakta. Prata om en sak i taget, sakta och metodiskt. Våga ta paus och låt undervisningen sjunka in. Det finns naturligtvis massor att säga om undervisandets funktion i retoriken – vi återkommer till detta längre fram.

Behaga

Men det räcker tyvärr inte att undervisa för att få budskap att fastna. Jag har haft många lärare som varit otroligt skickliga på sitt ämnesområde, men som inte lyckats lära mig någonting. För att nå fram behöver du också behaga, vilket du gör med dina karaktärsdrag och din personlighet. Mitt främsta tips är: våga visa upp din personlighet. Tänj på gränserna (men håll dig innanför ramarna). Ett exempel är när jag gör presentationer på forskningskonferenser. Det är oftast väldigt stelt, och de flesta läser mer eller mindre direkt från ett manus. Hur intressant innehållet än är, så fastnar väldigt lite. Jag brukar bryta mönstret, och visa upp en personlighet som behagar genom att ha karaktär. Istället för att stå bakom katedern, sätter jag mig på den. Istället för att läsa ur ett manus, berättar jag om min forskning utan några som helst papper. Istället för att enbart använda torr akademisk fakta skapar jag också metaforer och använder ett bildspråk för att illustrera hur jag tänker. Behaga genom att visa upp din karaktär och personlighet med hjälp av ditt sätt att tala, gå, stå, klä dig etcetera. Tänk igenom, hur kan du stimulera dina elever med hjälp av ditt starkaste vapen – din personlighet?

Beröra

Dessvärre räcker inte ens detta för att få motparten att vilja åstadkomma förändring. Möjligen kan du ha fått dem att lyssna. Om du lägger till berörande, så får du mycket större kraft! Du berör genom att skapa engagemang i saken hos eleven. Det kan man göra på många olika sätt, exempelvis genom att måla upp starka bilder. Metoden blir olika i olika sammanhang. Mitt tips som gäller i alla lägen är att försöka vara så närvarande i det du pratar om, och gärna (om lämpligt) så engagerad som möjligt. Det är det allra bästa sättet att engagera – nämligen att själv vara engagerad så mycket som möjligt. När du pratar om ditt ämne, se till att älska det! Tänk på Knut Knutsson i Antikrundan – har han någon gång varit oengagerad? Gå igång på ditt ämne så berör du automatiskt.

Vad ska du göra nu? 

Vill du nu utveckla ditt sätt att undervisa – fundera över de här instrumenten. Jag vet att du redan har ämneskunskapen. Då är det bara två instrument kvar att behärska. Få dem att spela samspelt. Undervisa, behaga och berör din publik, och tänk igenom dina metoder för att spela på vart och ett av instrumenten så väl som möjligt. Själv älskar jag retoriken, både att undervisa i den och att utöva den från scenen. Lycka till!

Mitt jobb: att umgås med hjältar

Mitt jobb: att umgås med hjältar

Körde andra veckan på Våga tala (Kör en internationell grupp och en svensk grupp). Det är så fantastiskt att få förmånen att arbeta med unga människor som vågar utmana sina rädslor, som sätter upp mål, som vågar blotta sin sårbarhet och som bygger sina styrkor tillsammans. En fantastisk förmån som jag lär mig så otroligt mycket av varje gång. Blir glad i hjärtat. Höstens personliga utveckling är räddad. Särskilt spännande att se är skillnaden mellan de svenska och de internationella studenterna. Talängslan tar sig helt andra uttryck för studenter från exempelvis Slovakien och Tyskland jämfört med mina deltagare från Indonesien, Japan och Kina.

jag tänker lite på den vanliga skolan, med muntlig framställning och hur viktigt det är att jobba med talängslan hos eleverna där och att ta den på allvar. Viktigt!

hjälptar

 

Öppet brev till Karin Adelsköld

Öppet brev till Karin Adelsköld

Hej Karin,

Mitt namn är Håkan Fleischer. Vi känner inte varandra sedan tidigare (visst är det hemskt med folk som låtsas vara kompisar med kändisar?) mer än att du kommenterat ett foto på min blogg för länge sen och att vi bytt några tweets i cyberspace. Jag har arbetat professionellt med det talade ordet i omkring 15 år och leder kurser i bland annat Retorik och Våga Tala. Jag tror jag är en halvrolig talare (jasså. Du vill döma själv? Okey. Här är ett Youtubeklipp).

Nå. I fredags sprang jag på din bok Bli en roligare talare. Jag köpte den, satte mig på bussen på väg hem från gig i Stockholm och började sträckläsa. Jag vill med det här brevet tacka dig för boken.

För mig är boken nämligen det perfekta mellantinget mellan en bok om humor och en bok om talekonsten. I det spänningsfältet verkar den perfekt, och mestadels på grund av den personliga och trovärdiga ton som genomsyrar texten. Här finns konkreta tips, relevanta citat och framför allt en peppande ton som man faktiskt tar till sig. Humorn är utgångspunkten för boken, men jag fattar boken som en bra ingång för den som skall hålla sitt första föredrag och inte alls tänker på humor utan bara på att överleva i stunden.

Den personliga tonen och trovärdigheten gör att jag gärna rekommenderar den till mina adepter på mina kurser i Våga Tala. Detta är inte boken som skall vara huvudbok på en retorikkurs, och det är ju inte heller det du siktat på. Boken är snarare kompisen att ha i väskan som viskar ett uppmuntrande: ”kom igen. Du klarar det. Och du, lägger du in lite humor känns det ännu bättre”. Det är talarens motsvarighet till Martina Haags fina bok om löpning Heja heja! Jag gillar den eftersom den kallar på att man som talare skall använda sig av sin personlighet och att våga ta ett liiiitet steg i taget, något jag näst intill predikar.

Så Karin, stort tack för fin, personlig och insiktsfull läsning. Det känns verkligen som att ha ett samtal med dig när jag läser boken. Trots att jag har 15 år i branschen gav den mig mycket. Det var ett sant nöje att möta dig genom din fina bok.

mvh

Håkan Fleischer
Forskare, föreläsare och författare

Att summera är inte att repetera

Att summera är inte att repetera

Det är inte så tokigt att summera ditt budskap när du haft en presentation eller en lektion. Tänk bara på att en powerpointbild som summerar på slutet inte är en bild som repeterar din presentation. Repetition må vara lärandets moder, men det är också tråkigt i längden. Om det inte är absolut nödvändigt, försök istället få dem att göra något eller ändra något i sitt tänkande, att få dem att ta med sig något att reflektera över. Därför kan det vara bättre att repetera en nyckelbild som du redan använt i din presentation på slutet som du pekar tillbaka på: “Det viktigaste av allt idag det här…” Publiken eller elverna kommer då att tänka på summeringen inom ramen för den kontext hela ditt anförande har byggt upp och därmed ger bilden ett nytt budskap, även om den förekommit tidigare.

Det blir som en slags omvänd exit-ticket. Det vill säga, i skolans värld, är det bra att eleverna får avsluta med en reflektion om en minut och säga vad de lärt sig under lektionen. Här säger du istället i en enda mening eller bild vad som var det viktigaste för dem att ta med sig till nästa gång ni ses eller inför det fortsatta arbetet med uppgiften. Att summera är alltså inte att repetera.

Idén till det här korta inlägget kommer från Idea Transplant