Värdesätt dig själv som talare. Jobba marknadsmässigt – eller gratis

Japp. Det finns inga mellanlägen. Missförstå mig inte. Det är klart att du inte skall vara oförskämt dyr när du tar betalt av en kund. Och visst finns det människor som inte lider av någon som helst självinsikt som tror att de kan ta ut vad som helst. Men de flesta av oss är istället alltför blygsamma och sänker sina personliga varumärken. Det kan ju tyckas dyrt att ta ut ett visst pris för en timmas föreläsning. Men, för det första, om du verkligen är proffs på din grej, verkligen på riktigt, hur många finns det då som är bättre än dig? Hur många finns det som genom föreläsningen kan lösa kundens problem lika bra som du? För det andra. Låt oss säga att jag får ett jobb i Uppsala. Jag ska tala kl 13-14.  Jag behöver vara på plats en timma i förväg och träffa arrangören, byta om, kolla tekniken etcetera. Då måste jag vara i Uppsala kl 12. Absolut senast. Till det skall jag ha lite marginal, paus och så vidare. Jag lämnar således Jönköping kl 7 med bilen. När giget är slut behöver jag stanna kvar på fikarasten och nätverka och ta emot kommentarer och inte uppfattas som otrevlig och bara dra. Jag är ute i bilen igen kl 15, optimistiskt räknat. Jag kör, äter på vägen och är hemma kl 20. Jag gör i ordning ett uppföljningsmail till kunden att bevaka svaret på innan jag skickar fakturan. Lägg därtill förberedelsetiderna. De är ofta svåra att uppskatta i tidsomfattning. Jag hade en gång en professor som skulle ta betalt och testade att på prov säga: “jag har förberett den här föreläsningen i 20 år”. Det är naturligtvis inte en gångbar attityd, men om du är seriös talare och skräddarsyr innehållet till publiken, ja då lägger du en hel del tid på att förbereda. Du gör också en visuell presentation, skapar material att dela ut och laddar upp alltsammans på Slideshare. Du har också kontakter med kunden, eventuellt ett möte med mera med mera. Tiden tickar på. Så, när folk frågar dig hur du kan ta så bra betalt för bara en enda timmas jobb, var då beredd att ge ett bra svar.

För de allra flesta fungerar det utmärkt att tänka: Ta det priset jag med den blygsamma ryggmärgen känner är rätt och öka det med 50-100%. Kolla därefter av om det är rimligt med andra talare i branschen. Får du många nej för att du är för dyr får du ta en funderare. Antingen ÄR du för dyr, eller så har du vänt dig till fel målgrupp.

Det är bra att ta hyfsat betalt av flera skäl. Det första skälet är angivet ovan: du måste helt enkelt få betalt för ALL tid du lägger ner. För det andra skapar det vissa förväntningar på din nivå. Du presterar helt enkelt bättre om du tar betalt som ett proffs. För det tredje skapar det bra förväntningar hos publiken.

Å andra sidan jobbar jag alltid helt gratis några gånger om året. Om en kompis frågar, eller om jobbet har behjärtansvärd karaktär, då jobbar jag gratis. Om det handlar om att träffa och inspirera ungdomar på glid: gratis. Det är enkelt att avgöra: känns det extra i hjärtat – jobba då gratis.

Det du behöver passa dig mycket noga för är kompispriser. Det här resonemanget: “du får 2.000 spänn för en halvdag, men oj vad många bra människor det är i publiken”. Well… grejen är den här. Att fånga upp intressenterna i en grupp ankommer inte på dem, det ankommer på dig oavsett prislapp. Och talar du i rätt sammanhang har du ungefär lika stor andel “extra viktiga” personer i publiken varje gång. Det sprider sig som en löpeld att du kan dumpa priserna. Om jag gör ett sådant jobb för en rektor i en stor kommun, kommer naturligtvis nästa rektor som har samma behov höra av sig och referera till det förra jobbet. Hur skall du nu kunna ta ut 3, 5 eller 10 gånger så mycket för samma jobb? Helt värdelöst.

Värdesätt dig själv som talare. Ta marknadsmässigt betalt eller jobba helt gratis.

 

Kvinnliga talare om IT i skolan – förnämlig lista!

Råkade springa på en tweet från @grishund (Karin Nygårds). Hon sätter just nu samman en lista över kvinnliga talare kring IT i Skolan. Nyfiken som jag är klickade jag in på den och förväntade mig ett tiotal. Döm om min förvåning när jag finner att listan innehåller ett hundratal talare med tillhörande presentationer! En fantastiskt guldgruva att gräva ur, och vilket jobb Karin har lagt ned! Nu känner jag verkligen inte alla dessa talare, men däremot känner jag Karin Nygårds som en mycket seriös och engagerad kvinna i frågor om skola och IT. Idel namn känns förstås igen, såsom min medskribent till boken om stretchad kunskap i praktiken, @helenakvarnsell, med flera. Trots att jag inte kan gå i god för varje talare på listan alltså, vill jag å det bestämdaste rekommendera var och en som överväger en studiedag, fortbildningssatsning eller konferens om IT i skolan att spana in listan efter lämpliga talare. Förresten… gjorde jag mig själv arbetslös nu? Nå. Det bjuder jag på:-)

Alltså: Lista över förnämliga kvinnliga IT-talare i skolkontext finns här!

Tack @grishund för ett lysande initiativ!

Utveckla din talarroll – skapa spänning

I veckan höll jag en variant på min föreläsning Mellan möjligt och omöjligt (läs gärna om den här). Massor av härliga skratt och en del spänningsmoment. Idag tänkte jag lära dig hur du skapar lite mer spänning, vilket behövs för allt slags lärande, oavsett om publiken är elever eller näringslivstoppar.
Storytelling
Bryt av din föreläsning och bli personlig. Berätta något. Storytelling är fantastiskt populärt just nu och det säljs massor av bocker om det, men faktum är att det inte är raketforskning. Den enkla formen “Det var en gång.. och så hände x.. och då blev det y… men så gjorde han z, och då blev det som så..”. Det viktiga är att du håller berättelsen enkel. På föreläsningen ovan nämnde jag mina svåra år på ungdomsgymnasiet och hur jag inte vågade sova hemma utan valde att sova på golvet på en toalett på kyrkogården intill istället och om hur det förstörde min skolgång. Så mötte jag en lärare som hade ett särskilt sätt att kommunicera med mig, och så ändrades allt till det bättre. Berättelsen behöver inte vara känslomässigt laddad, men den måste kännas genuin. Om du presenterar ett ämne, bryt av med en berättelse som visar din syn på det ni pratar om.

Sänk tempo, sänk volym
Att skapa spänning handlar inte om att driva upp tempot och att prata högre. Spänning skapas tvärtom genom att dra ner tempot, både i talet och i kroppsspråket, och att sänka volymen. Då uppstår den där magiska stämningen där man kan höra en knappnål falla. Utnyttja det, för just här är din publik som mest mottaglig för ditt budskap.

Skapa spänningszoner
När jag undervisar om retorik brukar jag visa hur man som talare med betingade reflexer kan skapa olika zoner i rummet. Om du konsekvent sätter dig på framsidan av katedern eller bordet när du berättar något spännande, vänjer sig din publik snart och skapar en förväntan på spänningsmoment så fort du rör dig mot den platsen. Otroligt effektivt.

Språket
Sist men inte minst, det viktigaste av allt är att använda ett spännande språk. Ju mer målande du beskriver en situation, desto mer spännande blir det. Arbeta med dina adjektiv och adverb. Måla i bilder, berätta hur saker doftar och smakar. Det skapar spänningsmoment. Låt kroppsspråket följa med och spegla känslan.

Det var allt för denna gång!

Håkan Fleischer
Fil Dr, föreläsare och inspiratör

 

P.S Artikeln kommer från veckobrevet Spirande Yrkesliv, som ges ut på måndagar. Prenumerera du också!