49. Du är grym!

Javisst! Du är grym. Du är awsome. Du är kingen på streetan!

Vad är nu detta? Har jag förvandlats till en blek kopia av Mia Törnblom eller Kaj Pollack? Nej, det hoppas jag verkligen inte. Men jag vill berätta för dig att de studenter som har god självuppfattad kompetens (det vill säga tror sig klara sina studier bra), också faktiskt är de som klarar sig bäst i skolan. Jaha, tänker du. Det är kanske inte så lätt att göra något åt den saken. Har man dåligt självförtroende i sina studier så har man? Ingalunda. I det här avsnittet visar jag dig hur man gör för att stärka sin självuppfattade kompetens. Bekymret med en del metoder är att de vill förvandla dig till ett kaxigt monster utan självinsikt som tror att det kan allt. Det tror jag inte är bra – med en sådan inställning kan dina studier gå fullständigt åt pepparn. Nej, du behöver stärka din självuppfattade kompetens på ett balanserat och genomtänkt sätt. Lyssna så kan du börja redan idag, och skörda frukterna redan imorgon.

Glöm inte: du är grym!

Kontakta mig om det är något. Köp min bok om studieteknik om du vill. Och framför allt: ha det så gott!

Introduktionsprogrammen och studieteknik

Sitter på tåget till Stockholm för att föreläsa på Skolportens konferens Fokus på introduktionsprogrammen. Hit kommer lärare med flera som är berörda av den verksamheten. Jag skall prata om studieteknik utifrån min bok Studieteknik – så lyckas du med dina studier. Boken är ju skriven för studenter på universitet och högskola, men SITRA-modellen har testats på både niondeklassare och på gymnasiet och har fungerat väl.

introduktionsprogrammen

Studieteknik för introduktionsprogrammen

För även på introduktionsprogrammen har eleverna nytta av en konkret studiteknikmodell. Den tar sin utgångspunkt i forskning om kunskapsbildningensprocesser, och börjar med fasen Syna, vars syfte är att skaffa överblick över studiematerialet, såväl i det övergrpiande perspektivet som i den enskilda studiestunden. Fasen intervju handlar om att göra sig till en aktiv läsare och inte en passiv konsument av text och föreläsningar. Avsnittet om att Ta in handlar om konsten att föra anteckningar – här brukar jag lära ut 6 olika metoder och när jag är på det humöret pratar jag också om elektroniska hjälpmedel. Repetera handlar om att just repetera sina anteckningar och här kan man också lära sig lite minnesteknik på kuppen. Den sista fasen, Anpassa, syftar till att reflektera över sina studier och göra justeringar för att få metoden att fungera ännu bättre.

Men det är inte bara en konkret studieteknikmodell man behöver på introduktionsprogrammen – eller någon annanstans heller. Vi behöver också prata om motivation, stress och självdialog. Vill inte eleven plugga, och upplever inte eleven att hen kan åstadkomma något, då kan du ha hur fina studietekniktips som helst i verktygslådan. Det gäller för eleven att skapa kontroll sin inre dialog.

inre dialg

I det här avsnittet pratar vi därför om vår intrapersonella dialog, det vill säga vårt självprat. Hur bedömer vi våra prestationer? Vilka tankemässiga förvrängningar ägnar vi oss åt som sänker vår självkänsla? Vi pratar också om hur elever kan hantera den stress som uppstår i studierna. Konkreta verktyg för att sänka axlarna när känslan av panik och uppgivenhet infinner sig (eller redan innan). Vi pratar också om motivation och går igenom 6 faktorer som är centrala för beteendeförändring – exempelvis att börja plugga mer.

Så. Det här med studieteknik – vare sig det är för högskolestudenter eller för gymnasieelever – handlar inte bara om hårda faktorer och konkreta verktyg, utan också om att odla ett mindset, ett självförtroende och en inre drivkraft hos eleverna. Om detta pratar jag idag med lärare på introduktionsprogrammen.

Mjuka faktorer viktiga i studieteknik

Hektiskt. Kört några gig i min gamla hemstad Jönköping. Träffade lärarna vid ett gymnasium och diskuterade kort hur de kan gå vidare med sin digitalisering. Därefter pratade jag (vilket var mitt huvuduppdrag) om hur lärarna kan stödja sina elever i studieteknik. I boken Studieteknik – så lyckas du med dina studier vänder jag ju mig primärt till högskolestudenter, men boken har visat sig vara mycket användbar på gymnasiet också (och till viss del i grundskolan). Därför händer det att jag pratar om lärares stöd till elever, både i Sverige och internationellt.

Dagen därpå träffade jag drygt 300 gymnasieelever och diskuterade studieteknik. Jag gick igenom SITRA-modellen och inspirerade dem till mer strukturerade studier.

Mjuka faktorer

Det finns dock annat som är viktigt än de hårda teknikerna för att lyckas med sina studier. Utöver att tillägna sig praktiska knep för sina studier som handlar om hur man läser texter, gör anteckningar, planerar sina studier och så vidare behöver många också få lite styrsel på mjuka faktorer. I boken och på föreläsningarna (när tid finns) pratar jag därför om tre nycklar för att skapa en bra mental miljö för studier.

Mjuka faktorer vid studieteknik

Den första handlar om självpratet. Den inre dialogen. Vi har hela tiden en inre dialog igång, ett betraktande jag som bedömer vad det handlande jaget  gör (eller med mer akademiska termer: ett objekts- och ett subjektsjag). Det säger sig självt att en negativ inre dialog är skadligt för studier (och all annan verksamhet). Här får eleverna lära sig att ta pulsen på sina egna tankar: Pratar de med sig själv på ett uppbyggande sätt eller på ett nedbrytande sätt? Första steget är att faktiskt få fatt på tankarna vi tänker om oss själva. Därefter ställa kontrollfrågan: Kan jag tänka på ett annat, smartare sätt? Exempelvis kan tanken: “Jag misslyckades på provet, jag är helt misslyckad” bryta ned och förstöra självförtroendet hos eleven. Om eleven kan lära sig att stanna upp och omformulera tanken till något mer användbart görs en stor vinst. Exempelvis: “Jag fick inte det resultatet jag ville på provet. Undrar vad jag kan lära mig av situationen?“.

Det här handlar inte om positivt eller affirmativt tänkande, det handlar om att tänka på ett sätt som faktiskt stärker oss snarare än bryter ned. Den enkla kontrollfrågan eleverna får lära sig är: Skulle jag säga så här till en kompis? Om svaret är nej bör de inte säga det till sig själva heller. För lärares del tror jag det är viktigt att kunna ett och annat om kognitiva förvrängningar och Automatiska Negativa Tankar (ANT) för att kunna erbjuda alternativa tankesätt till eleverna.

Gymnasieelever idag upplever också stress. De behöver lära sig vad som stressar dem (allt från det så kallade livspusslet till mobiltelefonernas notiser), och hur de stressar ned. Naturligtvis finns det lika många stressorer som elever, men generella tendenser kan ändå skönjas. De får lära sig enkla metoder för att känna av sin stressnivå och några enkla sätt att minska den som visat sig effektiva i forskningen. För lärares del är det viktigt att känna igen tecknen på stress och att arbeta preventivt.

Till sist behöver eleverna också lära sig ett och annat om motivation och om hur de undviker prokrastinering, det vill säga att skjuta upp saker och ting. De får lära sig att belöningar (fem mattetal, sen får jag ta en kola eller se ett avsnitt av Dexter) fungerar alldeles utmärkt när de genomför enklare och rutinartade uppgifter.  De får också lära sig tekniker för att stärka sin inre motivation med utgångspunkt i tekniker som används inom samtalsmetodik (men då i samtal med sig själva). Det handlar bland annat om att se möjligheter till autonomi i sina studier och att de pekar mot ett tydligt mål (det vill säga att själva se till att studierna blir meningsfulla även när de känns tråkiga). Lärarens primära verktyg består i att peka på att eleven kan sitta i styrhytten över sina liv själva (autonomi), peka på att eleven behärskar det hen gör (kanske genom hjälpa till att bryta ned uppgifterna i så små delar att eleven är säker på att klara av att ta nästa steg) och i att peka på meningsfullheten i studierna för elevens framtidsplaner.

Sålunda: studieteknik för gymnasiet är både hårda och mjuka faktorer. De hårda består just av ett antal tekniker att tillägna sig. De mjuka handlar om att hålla en sund och utvecklande inre dialog igång för lyckat plugg.

 

Studieteknik, kunskapskrav och förmågor: SITRA får dem att gå hand i hand

 

tänkande barn

Så var det det här med studieteknik. Det verkar som om det finns två behov ute bland lärare. Det första handlar om att lära eleverna grundläggande studieteknik som sådant. Där har jag själv varit med och bidragit, dels till elevgrupper men också till lärare som fått lära sig min modell kring studieteknik. Det andra handlar om ett sätt att integrera studieteknik med en förståelse för kunskapskraven och de förmågor som skall tränas. Men problemet är: hur går det till?

Lugn. Det finns ett utmärkt sätt. Min studieteknikmodell SITRA beskrivs ju utförligt i min bok Studieteknik : så lyckas du med dina studier. Det är en bok som är riktad mot högskola och universitet, men modellen har prövats både på grundskola och gymnasium med gott resultat. Den är lätt att integrera i de befintliga studierna. Nedan visas ett exempel som Daniel Barker, författare till Flipped Classroom – det omvända arbetssättet har konstruerat. Daniels elever får ta del av nedanstående dokument i samband med att studierna av området Laddningar och fält i fysik påbörjas. Daniel påpekar att arbetet är en process i sin linda och nedanstående skall inte betraktas som en färdig produkt.

SITRA– Studieteknik

De allra flesta som lyckas i sina studier i fysik har en genomtänkt studieteknik. SITRA är ett exempel på en sådan metod. I den följande texten beskrivs SITRA:s fem stegen i samband med att vi jobbar med kapitel 6 – Laddningar och fält.

5 steg

De fem stegen i SITRA är:

  • Syna – skaffa dig en överblick över hela kapitlet.
  • Intervjua – utgå från “Syna” och formulera frågor som du kan få reda på i kapitlet.
  • Ta in – läsning i tre nivåer.
  • Repetera – sammanställ textens innehåll och repetera 5-7gånger.
  • Anpassa – utvärdera metoden och anpassa SITRA inför nästa moment.

KAPITEL 6 – LADDNINGAR OCH FÄLT

Förkunskaper

Börja med att fundera på vad rubriken, Laddningar och fält, säger dig innan du öppnar boken. Vilka tankar och minnen från grundskolan väcker den?

SYNA

Syftet med det första steget är att vi ska skaffa oss en överblick över kapitlets innehåll och på det sättet skapa en helhetsbild av det vi kommer att möta. Gå igenom följande steg:

  • Kapitlets förstasida s.147

Titta på rubrik, text och bild. Vad berättar de om innehållet i kapitlet?

  • Innehållsförteckning

Läs igenom hela innehållsförteckningen (s.4 kap.6). Den ger en bra överblick och innehåller många av kapitlets nyckelord.

  • Sammanfattning

Gå till kapitlets sammanfattning (s.150). Det ger dig en mer detaljerad bild av innehållet samtidigt som många av kapitlets nyckelord förklaras. Läs långsamt!

  • Skumma igenom texten s.128-149

Gå in i kapitlet och gör en snabbresa genom texten genom att översiktligt:

  • läsa rubriker
  • titta på bilder och bildtexter
  • läsa faktarutorna
  • titta på sambanden (formler)
  • leta efter nyckelord (i fysikboken är de utmärkta i kursiv stil).

INTERVJU

När du har synat kapitlet utgår du från det som du har fått reda på och formulerar övergripande frågor som du tror att kapitlet kan ge svar på. T.ex:

  • Hur hänger laddningar ihop med blixtnedslag?
  • Vad är en fysikalisk lag?
  • Vad menas med fält?
  • Vad är en fysikalisk modell?
  • Finns det några kopplingar i det här kapitlet till tidigare kapitel?

Man burkar säga att detta är de “glasögon” genom vilka du kommer att läsa. När du har formulerat dessa frågor vet du varför du läser – du vill ha svar på dina frågor!

TA IN s.128-129

Nu börjar själva läsandet. Men att läsa en fysikbok är inte alls som att läsa en skönlitterär text. Att läsa och förstå en fysiktext är ett hårt arbete som kräver djup koncentration. Hemligheten ligger i att läsa långsamt och hela tiden kontrollera att man förstår det som står.

Läsningens tre nivåer

Nu går det inte att läsa hela kapitlet på en gång utan du måste dela upp det i lagom stora portioner. Ett eller två delkapitel åt gången kan vara lagom. Varje läspass delar du sedan upp i tre delar som kallas läsningens tre nivåer.

  • Före läsningen

Före du börjar läsa ett delkapitel bör du skaffa dig en överblick över innehållet i just det kapitlet. Det gör du genom att noggrant:

  • läsa första (ger översikt) och sista (ger slutsatser) stycket
  • titta på bilder och läsbildtexter
  • läsa faktarutorna
  • titta på sambanden (formler)
  • leta efter nyckelord (i fysikboken är de utmärkta i kursiv stil).

Syftet med detta steg är att förbereda sig inför läsningen och det påminner om den översiktliga läsningen i steget SYNA, men nu gör vi det mer grundligt. Det är även lämpligt att formulera en eller flera frågor (INTERVJU) som du tror att du kan får svar på i delkapitlet t.ex.:

  • Vad är en laddning?
  • Under läsning

Nu läser du igenom hela texten. Läs långsamt och kontrollera att du hela tiden förstår det du läser. Undvik att anteckna medan du läser då detta innebär ett avbrott i koncentrationen. Däremot kan det vara en god idé att stryka under nyckelord eller kärnmeningar. Dessa markeringar kommer du att använda senare.

  • Efter läsningen

När du har läst hela texten går du till baka och tittar på dina understrykningar och markeringar och gör därefter en mental snabbsummering. Det innebär att du under en minut försöker gör en kort sammanfattning av det du har läst. Kontrollera att du har förstått kärnan i texten och fått svar på dina frågor.

REPETERA

Det räcker inte att gå igenom ett kapitel en gång för att man ska komma ihåg det man läst. De allra flesta behöver behöver repetera det 5-7 gånger. Men det innebär inte att du ska läsa texten så många gånger, istället gör du nu anteckningar av det som du läst. Den första repetitionen av texten innebär då att du överför texten till anteckningar som sedan blir underlag till dina repetitioner. Anteckningarna ska vara så korta att du ska kunna titta igenom dem på en minut, vilket gör att tiden för repetition blir väldigt kort. Samtidigt måste de innehålla alla nyckelord och kärnbudskapet.

Cornellsystemetcornell system

Ett sätt att sammanställa anteckningar är att göra tankekartor. En annan teknik är det som kallas Cornellsystemet. Metoden går ut på att dela in anteckningssidan i två kolumner där den vänstra innehåller nyckelorden och den högra fyller du med anteckningar (reflektioner och förklaringar). På så sätt kan du förhöra dig själv genom att med handen täcka över en kolumn.

Längst ner på sidan lämnar du ett fält där du sammanfattar vad sidan handlar om. Genom att skriva en sammanfattning tvingas du också fundera på hur nyckelorden ska användas på ett korrekt sätt.

Anteckningar från s.128-129

HÄR kan du se hur anteckningar från s.128-129 kan se ut. Dessa anteckningar tittar du sedan igenom regelbundet fram till examinationen.

 

ANPASSA

Efter examinationen går du igenom resultatet och analyserar om det är något i metoden (SITRA) som du måste ändra på till nästa moment eller kurs. På så sätt utvecklar du och finslipar din studieteknik tills den blir så bra som möjligt.

Så hur gick det då? Jo. Det tycks ha fungerat bra. Eleverna har läst och de har vetat vad de skall göra. Deras studieteknik förbättrades markant. Så här skriver Daniel på Twitter efteråt:

sitra

Roligt! Så, vill du ha en studieteknik som du kan integrera i hanteringen av befintliga kurselement som ger djup i undervisningarna och som förmår eleverna att läsa? Då kan SITRA vara något för dig. Här kan du köpa boken och lära dig SITRA.

Onlinekurs i studieteknik

studieteknik-sa-lyckas-du-med-dina-studierHar under tidig höst kört en del kursinslag med studieteknik, både för gymnasie och högskola. Utgångspunkten är ju min bok i Studieteknik. Jag kör även workshops både på svenska och engelska vid Högskolan i Jönköping i höst, och i vinter åker jag till Helsingborg för att hjälpa lärare bedöma elevers studietekniska insatser i Finland. Roligt såklart!

Ofta blir mina pass korta. Jag går igenom huvudmodellen i min bok, SITRA-modellen. Men studieteknik är ju så mycket mer! I min bok pratar jag om att anpassa studierna efter just dina unika egenskaper, att planera sin tid, att se till att målen med studierna är tydliga. Här finns avsnitt om presentationsteknik och om informationssökning, hur anteckningar görs på ett vettigt sätt och mycket mycket mer. Till och med lite minnesteknik ryms i boken! Kort sagt, det mesta som rör livet som student.

Eftersom tiden ofta är knapp sitter jag nu och filar på online-kurser i studieteknik. 4-5 tillfällen med föreläsningar och möjligheter till frågor och diskussion helt enkelt. Primär målgrupp är vuxenstuderande. Tycker du det verkar intressant? Gör en intresseanmälan (inte alls bindande, men jag har dig på en lista och kan maila dig när kursen är på gång – och du får en skön rabatt av mig) och berätta gärna om vad just du skulle vilja lära dig på en sådan kurs.

Dator i klassrummet kräver medvetenhet om studieteknik

Som ni ju känner till har jag skrivit en bok om studieteknik: Studieteknik – så lyckas du med dina studier. Den handlar om traditionell studieteknik men tar också upp lite datoriserade hjälpmedel. Men visst är frågorna om datorer tämligen intressanta när det gäller studieteknik också. Nedan är bokens innehållsföreteckning:

Skärmavbild 2015-05-08 kl. 13.44.18

Jag skulle vilja påstå att datorn i klassrummet, med de ökade distraktioner den innebär, kräver en ökad medvetenhet om studieteknik. Mitt sätt att tänka på studieteknik utgår från SITRA-modellen. Den pekar på att Syna materialet, Intervjua det, Ta in (anteckna) Repetera och sist Anpassa.

Kan datorn i klassrummet användas för att syna material och få en överblick? Jag är helt säker på det. Samla alla anteckningar och allt material som skall gås igenom i exempelvis OneNote. Skaffa en överblick över vad som behöver göras i ett projekt med hjälp av en Mindmap. Gör en wiki gemensamt om ni sysslar med ett klassprojekt. Låt eleverna få överblick över processen.

Materialet bör intervjuas, det vill säga, för att stimulera reflektion bör eleven ställa sig frågan vad man redan vet och vad man vill ha reda på. Det innebär att det finns ett behov att dokumentera och skriva ned, anteckna, rita och fotografera det man redan vet. Materialet kan diskuteras mellan klasskamraterna med hjälp av datorn, varför inte genom att projicera klassens gemensamma associationer till ett ämne på väggen för att få en startpunkt?

När det gäller att ta in och läsa finns det mängder med forskning som visar att läsning på dator och padda är annorlunda än läsning i vanlig bok. Om vi antar att läsningen äger rum på dator, exempelvis i digitalt läromedel eller med sökningar på nätet, blir det en studieteknisk fråga att lära eleverna att läsa i lagom doser, och att designa undervisningen så att tätare kontrollstationer finns än vanligt. Det kan handla om att läsa en delmängd text och göra ett quiz eller att helt enkelt läsa och sedan samtala med sin klasskamrat. Till att Ta in hör också att anteckna. Hur sker detta på bästa sätt? I den bästa av världar finns möjligheter att föra digitalt handskrivna anteckningar, exempelvis genom att använda en Surface Pro. I andra fall finns kanske möjligheter att använda tangentbord – se då till att eleven repeterar innehållet och också problematiserar vad innehållet verkligen betyder, eftersom anteckningar på tangentbord visat sig begränsa elevens förmåga att tänka runt ett ämne. I boken föreslår jag ett antal olika anteckningsmodeller, som inte bara stimulerar faktaåtergivning utan också elevens förmåga till reflektion. Dessa kan och bör prövas av elever även i digitala miljöer.

När det gäller repetitionen tar boken upp ett schema som är baserat på forskning om hur snabbt och under vilka betingelser vi glömmer. Med hjälp av datorn kan program som exempelvis Anki användas för att optimera repetitionen för bästa möjliga förutsättningar att minnas.

Anpassningen handlar om att reflektera över hur studierna går och att anpassa metoden. Även här är datorn ett givet verktyg naturligtvis – antingen kan eleven reflektera över detta helt privat, eller så sker det i kontinuerliga noteringar i en digital portfolio.

Utöver denna bas, SITRA, tas en del andra saker upp som också är intressanta ur perspektivet med datoriserade klassrum. Ett givet sådant område är naturligtvis informationssökning. I boken utgår jag från att bli skickligare på Google-sökningar. Det tror jag lärare och elever kan behöva träna på tillsammans, gärna i samspel med skolbibliotekarie. Men till en bra studieteknik hör ju också att samla informationen på ett bra sätt och strukturera så att man kommer åt den lätt och smidigt när den behövs och skall bearbetas. Här kan man naturligtvis diskutera olika tekniker och förhållningssätt, exempelvis beroende på vilken typ av information som samlas och om den skall delas med andra. Till elevernas studieteknik hör alltså att lära sig lägga in texter som samlas i ett program för detta, exempelvis Evernote, eller att använda tjänster som exempelvis Pocket eller Instapaper för att samla texter för senare läsning. Det är också en studieteknisk fråga att hålla sig uppdaterad med nyhetsflöden inom givna ämnesområden, särskilt om större projekt genomförs. Därför är det relevant att diskutera rss-läsare och andra typer av prenumerationstjänster.

Området presentationsteknik har ju också givna kopplingar till användning av IT. Hur gör man en snygg presentation med tillhörande visuellt stöd med hjälp av datorn? Att presentera är ju inte bara att stå framför en publik: det kan också handla om hur en podcast görs eller hur man sätter ihop en Youtube-film eller en screencast.

Miljö och rutiner blir alltmer viktigt ju mer datoriserad skolmiljön blir. Vi vet från forskning att distraktionsmomenten är många och de avtar inte heller ju mer vana eleverna blir vid sin dator. De finns där, och därför behöver vi i det datoriserade klassrummet diskutera hur en bra studiemiljö ser ut, hur notiser skall hanteras och hur eleven skall kunna hållas på spåret hela tiden. Här gäller det för lärare och elver att komma överens om staket runt hinder för en bra undervisning, gärna på individuell nivå. I en tid där undervisningen kan individualiseras blir det också en studieteknisk fråga att undersöka hur elevens egna intressen och värderingar kan tas tillvara i arbetet. På så vis förbättras den inre studiemiljön och förmågan att skydda sig från distraktioner ökar.

Ja, jag skrev alltså en bok om studieteknik. Den riktade sig främst till högskolestudenter men kan också vara till nytta för elever på grundskola och gymnasie till stora delar. När jag tänker på innehållet i relation till det datoriserade klassrummet ser jag att här finns en hel del att säga. Det datoriserade klassrummet kräver uppenbarligen att vi tänker mer och djupare kring studieteknik än tidigare.

 

Vinn min bok om Studieteknik

Vinn ett exemplar av Studieteknik – så lyckas du med dina studier. 

Hej vänner! Snart kommer Studieteknik från tryckeriet, och då vill förlaget skicka ut cirka 20 vip-ex till personer som är “måste-ha-boken-personer”. För mig handlar det om nyckelpersoner vars åsikt har ett pr-värde. Min fråga till dig är: vilka personer är vip-personer när det gäller en bok om studieteknik enligt Dig? Ge mig tips (behöver inte vara exakta namn) så har du chans att få ett signerat ex på posten så snart boken kommit från tryckeriet. Vinnaren avslöjas den 20 mars. 

Hjälp mig gärna genom att sprida budskapet till dina vänner! Dela med dig så gott du kan av inlägget. Ge dina förslag i kommentarerna här på bloggen, svårare än så är det inte att delta. Lycka till!

http://www.bokus.com/bok/9789127140318/studieteknik/

Andra workshopen i studieteknik

Ikväll kör jag den andra av tre planerade workshops i studieteknik. Vi kommer repetera SITRA-modellen (som också fungerar bra på yngre elever, se gärna det här blogginlägget). Så här säger några av eleverna i åk 9 som använt delar av systemet:

”Tror jag kommer fortsätta att använda SITRA-systemet i andra ämnen och i gymnasiet. Jag lärde mig
bra med det. Även klassisk musik kommer jag fortsätta använda.”

”följa schemat och att jobba som vi gjort, syna, ta in information, repetera osv. funkade jättebra och var ett bra sätt att plugga på.”

”Just i min planering så kunde jag inte plugga alla gånger på grund av sporter eller andra saker. Så jag måste tänka på det när jag planerar igen”

”Jag vill säga att SITRA-modellen har varit väldigt genomtänkt och välplanerad, det blir inte alls stressigt om man följer sin planering. Jag tänker göra denna modell med andra ämnen också eftersom man lär sig så mycket mer och kommer ihåg mycket mer.”

Ikväll är det dock fokus på högskolestudier. Vi kommer därför också prata om att att skriva rapporter, om presentationsteknik i studiesammanhang. En viktig del för mina studenter är att lära dem hantera den stress som de känner över sina studier. Därför lägger vi en hel del tid till detta, liksom till hur motivation byggs när studierna går lite knackigt.

Vill ni att jag kommer till Er och pratar om studieteknik, så skicka mig gärna ett mail!

Kvällens presentation: