Det har blivit mer av skrivande för mig i företaget. Jag skriver böcker, stödmaterial till högskola i studieteknik, två olika veckobrev och en del artiklar på uppdrag av diverse kunder. Det är förstås väldigt roligt, men frågan “hur ska jag hantera skrivprocessen så den fungerar även när jag har skrivkramp” dyker onekligen upp. Här tänkte jag dela med mig av mitt sätt att tänka kring skrivkramp. Jag har en arbetsmodell jag följer som hjälper till, men först några allmänna knep.

Några allmänna knep

Well. Jag har skrivit om skrivkramp tidigare. Det viktigaste är .. tada: att skriva. Den bästa metoden för mig att komma igång är nämligen helt enkelt att börja skriva. Jag vet att det blir kattskit i början men det gör ingenting. Rätt vad det är kommer du igång med kvalitet, och du kan stryka det du skrivit i början av processen.

Ett annat knep jag lärt mig är att verkligen bara skriva och inte redigera så mycket under själva skrivfasen. Jag kan till och med se att jag kommer behöva justera vissa meningar och kanske helt enkelt ta bort vissa stycken, men jag gör det inte under tiden jag skriver. Jag gör det efteråt, i en annan typ av arbetsprocess. När jag skriver vill jag har flow. Kritik kommer senare.

Jag har också ett skrivbeting varje dag som skall ut, alldeles oavsett kvalitet. För mig är det 800 ord. Det är inte särdeles mycket när man kommit igång, och ofta gånger blir det förstås mångdubbelt mer skrivet. Men det är till hjälp de dagar när det är trögt. Då är det en lagom utmaning. 800 ord motsvarar i alla fall lite drygt  två a4-sidor med text, eller tre-fyra sidor i en roman. Du kanske tänker att du aldrig kan skriva så mycket. Well. Det är en vanesak. Det gäller att dela ner det. Säg att du delar ner din dag i två pass före och efter lunch. Före lunch ska du göra 400 ord och lika många efter lunch. Dela i sin tur ner de 400 orden. Det är låt säga fyra stycken. Du gör två stycken innan förmiddagskaffet, två efter. Tar lunch, skriver två stycken före eftermiddagskaffet och avslutar dagen med de sista två styckena efter lunch. Enkelt. Dela ner det i avsnitt om 100 ord, och du kan lätt skriva 800 ord om dagen, vilket faktiskt i teorin innebär en hel roman (eller vad du nu vill skriva) på ett par månader. Dessutom har du massor med tid över varje dag att göra annat.

Ytterligare ett knep jag använder mig av är att sluta skriva mitt i en mening eller ett resonemang. Då vet jag exakt var jag ska börja när jag kommer tillbaka.

Jag har också hittat en bra arbetsprocess som verkligen hjälper mig när jag skriver lite mer systematiskt som är särskilt bra till lite kortare alster, exempelvis artiklar. Här beskriver jag den i tio steg.

1. Gör din publikanalys

Naturligtvis kan analysen bli hur omfattande som helst. Överarbeta inte, men gör åtminstone en liten analys av läsaren. En Persona, dvs en skiss över läsaren. Skissa upp en bild av personen i fyra steg. I det första funderar du över läsarens liv. Vilka intressen finns? Hur gammal? Kön? Vad jobbar hen med? Hur bor personen? Vad gör personen på sin fritid? Här försöker jag göra mig en så tydlig bild som möjligt.

I andra steget försöker jag bestämma vad min läsare har för yttre krav på sig, från exempelvis arbetsgivare. Om jag exempelvis skriver om presentationsteknik kan det bli resonemang av typen att “hen behöver kunna hålla tydliga presentationer med kort varsel” och “arbetsgivaren förväntar sig att hen skall kunna presentera klara och tydliga budskap som ger ett positivt intryck av företagets verksamhet.”

Sedan går jag vidare i ett tredje steg och listar det inre trycket. Det vill säga, utifrån den här situationen, vad vill läsaren få hjälp med? I presentationsfallet ovan kan det exempelvis vara “jag blir så himla nervös, jag vill ha en taktik så jag klarar av min arbetsgivares krav” eller “Jag vill göra Powerpointbilder som verkligen sticker ut”.

Det fjärde steget i publikanalysen är att slå samman vad jag nu vet om personen och försöker formulera artikelidéer som är relevanta och spännande. Exempel på idéer blir då: “Så hanterar du nervösa händer under presentationen” eller “7 regler för perfekta Powerpointbilder.”

2. Bestäm vad du vill säga

Jag bestämmer mig för vad jag vill säga och försöker uttrycka ett huvudbudskap i en och samma mening. Jag använder twitterregeln här: om mitt huvudbudskap är längre än 120-140 tecken behöver den formuleras om. Ta hjälp av publikanalysen och formulera ett slagkraftigt budskap. Skriv detta budskap allra längst upp på sidan, så du kommer igång med skrivprocessen. Detta är inte din rubrik, den kommer senare. Exempelvis kan du skriva längst upp på sidan: “Du skapar bra kontakt med publiken genom att fånga upp något i talsituationen så tidigt som möjligt”. Den här är inte perfekt, och den kommer kanske inte heller ens finnas med i slutversionen med just den här formuleringen. Men skriv den längst upp på sidan.

3. Gör en punktlista

Okey, så nu vet du ungefärligen vad du ska säga. Gör nu omedelbart under ditt huvudbudskap en punktlista med saker du vill ha med i artikeln. Du vill kanske berätta om en anekdot,eller så vill du visa på forskning som säger att kontakt etableras i huvudsak under de 30 första sekundrarna med en publik. Du har kanske en lista med 5-8 exempel på hur du gör när du möter en publik. Skriv ner dessa i punktform. Observera att detta också är ett sätt att motverka skrivkramp. En punkt på en lista kan alla skriva. Bry dig inte om ordningen på dem, det kommer sedan.

4. Utveckla punkterna en och en

Har du skrivkramp och det är jobbigt tar du en av punkterna och tänker: “vad kan jag skriva om det här?”. Skriv en eller några meningar. Naturligtvis är det bättre ju fler du skriver på raken. Radera i punktlistan allteftersom du bearbetar dig igenom den.

5. Låt texten vila

Det här steget är viktigt. Helst ska du låta texten vila minst ett dygn. I värsta fall låter du den vara några timmar. Den behöver vila för att du skall kunna bearbeta den på ett vettigt sätt igen. Du behöver kunna se på texten med fräscha ögon. Det minsta man kan begära är att du tar en promenad innan du sätter dig igen. I praktiken blir det ofta så för mig att jag inleder mina arbetsdagar med att skriva för att sedan, på eftermiddagen, redigera och stuva om i det jag skrev under gårdagen.

6. Redigera efter vila

Dags att redigera texten. Läs igenom allt, håller det ihop i en logisk tråd? Kommer huvudbudskapet fram? Ligger styckena i rätt ordning? Ofta (men inte alltid) blir varje punkt i punktlistan ett eget stycke. Lägg dem i rätt ordning. Här putsar du också språk och se till att din text är någorlunda lättläst. Våga ta bort dina darlings ur texten. Det som inte tillför något till huvudresonemanget skall skäras bort. Det är inte heller en dum idé att återupprepa ditt huvudbudskap på slutet.

7. Låt någon läsa

Se nu till att någon annan läser din text. Jag kan inte nog understryka hur viktigt det här är! Andra personer har alltid synpunkter som är värdefulla. Välj läsare med omsorg! Bra läsare är (nästan) lika sällsynta som rosa enhörningar. Det måste vara någon som vågar ge dig kritik och synpunkter, och någon som du har förtroende och respekt för. Om du inte litar på personens omdöme är det meningslöst att låta hen läsa texten. Det skapar bara irritation och osäkerhet. Be om ärliga och tydliga synpunkter. Om personen är road av korrektur av språkfel är det toppen. Se också till att du får synpunkter på hur logisk framställningen är och den allmänna uppfattningen om texten.

8. Ny redigeringsrunda

Redigera texten återigen efter synpunkterna. Är de mycket omfattande behöver du kanske skicka iväg den igen för kontroll. Annars kan du nu känna dig redo, men det saknas något mycket viktigt, nämligen att…

9. Sätta titeln

Att sätta titeln är svårt. Ett tips är att köpa en bok som handlar om hur bra bloggposter skrivs. Även om innehållet i övrigt lämnar en del att önska ibland är de rätt bra på att lista hur rubriker görs spännande. Läs tidningen och skaffa inspiration, likaså surfa på nätet. Jag använder en app som heter Flipboard för att få syn på artiklar inom de områden jag är intresserad av. Jag försöker tänka efter vad det är som gör att jag reagerar och klickar för att läsa vidare på vissa artiklar. Bra rubriker är ofta korta och överraskande. En enkel formel att hålla i huvudet är Intresse = Nytta * Nyfikenhet. Om artikeln signalerar att läsaren har nytta av innehållet och att det gör läsaren nyfiken har du en bra utgångspunkt.

10. Publicera

Moment of glory. Posta bloggposten, skicka iväg artikeln till redaktionen på tidningen eller hur du nu publicerar. Var noga med att lyssna på responsen till din artikel. Det är sällan det är perfekt utformat. Du kan alltid lära dig något. När jag publicerar debattartiklar läser jag oftast kommentarerna och försöker förstå var någonstans jag varit lite vag i min argumentation. Man lär sig alltid något! Glöm inte att sprida artikeln eller texten via sociala medier, så att så många som möjligt får läsa dina alster.

Till sist

Var inte rädd för skrivkrampen. Följ råden ovan för att få lite mer driv i skrivandet. Att skriva är ett arbete som inte nödvändigtvis behöver handla om inspiration. Det är naturligtvis fantastiskt när den kommer, men de dagar den inte gör det räcker en strukturerad arbetsmodell som den ovan väldigt långt.

Lycka till!