Browsed by
Etikett: SITRA

Mjuka faktorer viktiga i studieteknik

Mjuka faktorer viktiga i studieteknik

Hektiskt. Kört några gig i min gamla hemstad Jönköping. Träffade lärarna vid ett gymnasium och diskuterade kort hur de kan gå vidare med sin digitalisering. Därefter pratade jag (vilket var mitt huvuduppdrag) om hur lärarna kan stödja sina elever i studieteknik. I boken Studieteknik – så lyckas du med dina studier vänder jag ju mig primärt till högskolestudenter, men boken har visat sig vara mycket användbar på gymnasiet också (och till viss del i grundskolan). Därför händer det att jag pratar om lärares stöd till elever, både i Sverige och internationellt.

Dagen därpå träffade jag drygt 300 gymnasieelever och diskuterade studieteknik. Jag gick igenom SITRA-modellen och inspirerade dem till mer strukturerade studier.

Mjuka faktorer

Det finns dock annat som är viktigt än de hårda teknikerna för att lyckas med sina studier. Utöver att tillägna sig praktiska knep för sina studier som handlar om hur man läser texter, gör anteckningar, planerar sina studier och så vidare behöver många också få lite styrsel på mjuka faktorer. I boken och på föreläsningarna (när tid finns) pratar jag därför om tre nycklar för att skapa en bra mental miljö för studier.

Mjuka faktorer vid studieteknik

Den första handlar om självpratet. Den inre dialogen. Vi har hela tiden en inre dialog igång, ett betraktande jag som bedömer vad det handlande jaget  gör (eller med mer akademiska termer: ett objekts- och ett subjektsjag). Det säger sig självt att en negativ inre dialog är skadligt för studier (och all annan verksamhet). Här får eleverna lära sig att ta pulsen på sina egna tankar: Pratar de med sig själv på ett uppbyggande sätt eller på ett nedbrytande sätt? Första steget är att faktiskt få fatt på tankarna vi tänker om oss själva. Därefter ställa kontrollfrågan: Kan jag tänka på ett annat, smartare sätt? Exempelvis kan tanken: “Jag misslyckades på provet, jag är helt misslyckad” bryta ned och förstöra självförtroendet hos eleven. Om eleven kan lära sig att stanna upp och omformulera tanken till något mer användbart görs en stor vinst. Exempelvis: “Jag fick inte det resultatet jag ville på provet. Undrar vad jag kan lära mig av situationen?“.

Det här handlar inte om positivt eller affirmativt tänkande, det handlar om att tänka på ett sätt som faktiskt stärker oss snarare än bryter ned. Den enkla kontrollfrågan eleverna får lära sig är: Skulle jag säga så här till en kompis? Om svaret är nej bör de inte säga det till sig själva heller. För lärares del tror jag det är viktigt att kunna ett och annat om kognitiva förvrängningar och Automatiska Negativa Tankar (ANT) för att kunna erbjuda alternativa tankesätt till eleverna.

Gymnasieelever idag upplever också stress. De behöver lära sig vad som stressar dem (allt från det så kallade livspusslet till mobiltelefonernas notiser), och hur de stressar ned. Naturligtvis finns det lika många stressorer som elever, men generella tendenser kan ändå skönjas. De får lära sig enkla metoder för att känna av sin stressnivå och några enkla sätt att minska den som visat sig effektiva i forskningen. För lärares del är det viktigt att känna igen tecknen på stress och att arbeta preventivt.

Till sist behöver eleverna också lära sig ett och annat om motivation och om hur de undviker prokrastinering, det vill säga att skjuta upp saker och ting. De får lära sig att belöningar (fem mattetal, sen får jag ta en kola eller se ett avsnitt av Dexter) fungerar alldeles utmärkt när de genomför enklare och rutinartade uppgifter.  De får också lära sig tekniker för att stärka sin inre motivation med utgångspunkt i tekniker som används inom samtalsmetodik (men då i samtal med sig själva). Det handlar bland annat om att se möjligheter till autonomi i sina studier och att de pekar mot ett tydligt mål (det vill säga att själva se till att studierna blir meningsfulla även när de känns tråkiga). Lärarens primära verktyg består i att peka på att eleven kan sitta i styrhytten över sina liv själva (autonomi), peka på att eleven behärskar det hen gör (kanske genom hjälpa till att bryta ned uppgifterna i så små delar att eleven är säker på att klara av att ta nästa steg) och i att peka på meningsfullheten i studierna för elevens framtidsplaner.

Sålunda: studieteknik för gymnasiet är både hårda och mjuka faktorer. De hårda består just av ett antal tekniker att tillägna sig. De mjuka handlar om att hålla en sund och utvecklande inre dialog igång för lyckat plugg.

 

Studieteknik, kunskapskrav och förmågor: SITRA får dem att gå hand i hand

Studieteknik, kunskapskrav och förmågor: SITRA får dem att gå hand i hand

 

tänkande barn

Så var det det här med studieteknik. Det verkar som om det finns två behov ute bland lärare. Det första handlar om att lära eleverna grundläggande studieteknik som sådant. Där har jag själv varit med och bidragit, dels till elevgrupper men också till lärare som fått lära sig min modell kring studieteknik. Det andra handlar om ett sätt att integrera studieteknik med en förståelse för kunskapskraven och de förmågor som skall tränas. Men problemet är: hur går det till?

Lugn. Det finns ett utmärkt sätt. Min studieteknikmodell SITRA beskrivs ju utförligt i min bok Studieteknik : så lyckas du med dina studier. Det är en bok som är riktad mot högskola och universitet, men modellen har prövats både på grundskola och gymnasium med gott resultat. Den är lätt att integrera i de befintliga studierna. Nedan visas ett exempel som Daniel Barker, författare till Flipped Classroom – det omvända arbetssättet har konstruerat. Daniels elever får ta del av nedanstående dokument i samband med att studierna av området Laddningar och fält i fysik påbörjas. Daniel påpekar att arbetet är en process i sin linda och nedanstående skall inte betraktas som en färdig produkt.

SITRA– Studieteknik

De allra flesta som lyckas i sina studier i fysik har en genomtänkt studieteknik. SITRA är ett exempel på en sådan metod. I den följande texten beskrivs SITRA:s fem stegen i samband med att vi jobbar med kapitel 6 – Laddningar och fält.

5 steg

De fem stegen i SITRA är:

  • Syna – skaffa dig en överblick över hela kapitlet.
  • Intervjua – utgå från “Syna” och formulera frågor som du kan få reda på i kapitlet.
  • Ta in – läsning i tre nivåer.
  • Repetera – sammanställ textens innehåll och repetera 5-7gånger.
  • Anpassa – utvärdera metoden och anpassa SITRA inför nästa moment.

KAPITEL 6 – LADDNINGAR OCH FÄLT

Förkunskaper

Börja med att fundera på vad rubriken, Laddningar och fält, säger dig innan du öppnar boken. Vilka tankar och minnen från grundskolan väcker den?

SYNA

Syftet med det första steget är att vi ska skaffa oss en överblick över kapitlets innehåll och på det sättet skapa en helhetsbild av det vi kommer att möta. Gå igenom följande steg:

  • Kapitlets förstasida s.147

Titta på rubrik, text och bild. Vad berättar de om innehållet i kapitlet?

  • Innehållsförteckning

Läs igenom hela innehållsförteckningen (s.4 kap.6). Den ger en bra överblick och innehåller många av kapitlets nyckelord.

  • Sammanfattning

Gå till kapitlets sammanfattning (s.150). Det ger dig en mer detaljerad bild av innehållet samtidigt som många av kapitlets nyckelord förklaras. Läs långsamt!

  • Skumma igenom texten s.128-149

Gå in i kapitlet och gör en snabbresa genom texten genom att översiktligt:

  • läsa rubriker
  • titta på bilder och bildtexter
  • läsa faktarutorna
  • titta på sambanden (formler)
  • leta efter nyckelord (i fysikboken är de utmärkta i kursiv stil).

INTERVJU

När du har synat kapitlet utgår du från det som du har fått reda på och formulerar övergripande frågor som du tror att kapitlet kan ge svar på. T.ex:

  • Hur hänger laddningar ihop med blixtnedslag?
  • Vad är en fysikalisk lag?
  • Vad menas med fält?
  • Vad är en fysikalisk modell?
  • Finns det några kopplingar i det här kapitlet till tidigare kapitel?

Man burkar säga att detta är de “glasögon” genom vilka du kommer att läsa. När du har formulerat dessa frågor vet du varför du läser – du vill ha svar på dina frågor!

TA IN s.128-129

Nu börjar själva läsandet. Men att läsa en fysikbok är inte alls som att läsa en skönlitterär text. Att läsa och förstå en fysiktext är ett hårt arbete som kräver djup koncentration. Hemligheten ligger i att läsa långsamt och hela tiden kontrollera att man förstår det som står.

Läsningens tre nivåer

Nu går det inte att läsa hela kapitlet på en gång utan du måste dela upp det i lagom stora portioner. Ett eller två delkapitel åt gången kan vara lagom. Varje läspass delar du sedan upp i tre delar som kallas läsningens tre nivåer.

  • Före läsningen

Före du börjar läsa ett delkapitel bör du skaffa dig en överblick över innehållet i just det kapitlet. Det gör du genom att noggrant:

  • läsa första (ger översikt) och sista (ger slutsatser) stycket
  • titta på bilder och läsbildtexter
  • läsa faktarutorna
  • titta på sambanden (formler)
  • leta efter nyckelord (i fysikboken är de utmärkta i kursiv stil).

Syftet med detta steg är att förbereda sig inför läsningen och det påminner om den översiktliga läsningen i steget SYNA, men nu gör vi det mer grundligt. Det är även lämpligt att formulera en eller flera frågor (INTERVJU) som du tror att du kan får svar på i delkapitlet t.ex.:

  • Vad är en laddning?
  • Under läsning

Nu läser du igenom hela texten. Läs långsamt och kontrollera att du hela tiden förstår det du läser. Undvik att anteckna medan du läser då detta innebär ett avbrott i koncentrationen. Däremot kan det vara en god idé att stryka under nyckelord eller kärnmeningar. Dessa markeringar kommer du att använda senare.

  • Efter läsningen

När du har läst hela texten går du till baka och tittar på dina understrykningar och markeringar och gör därefter en mental snabbsummering. Det innebär att du under en minut försöker gör en kort sammanfattning av det du har läst. Kontrollera att du har förstått kärnan i texten och fått svar på dina frågor.

REPETERA

Det räcker inte att gå igenom ett kapitel en gång för att man ska komma ihåg det man läst. De allra flesta behöver behöver repetera det 5-7 gånger. Men det innebär inte att du ska läsa texten så många gånger, istället gör du nu anteckningar av det som du läst. Den första repetitionen av texten innebär då att du överför texten till anteckningar som sedan blir underlag till dina repetitioner. Anteckningarna ska vara så korta att du ska kunna titta igenom dem på en minut, vilket gör att tiden för repetition blir väldigt kort. Samtidigt måste de innehålla alla nyckelord och kärnbudskapet.

Cornellsystemetcornell system

Ett sätt att sammanställa anteckningar är att göra tankekartor. En annan teknik är det som kallas Cornellsystemet. Metoden går ut på att dela in anteckningssidan i två kolumner där den vänstra innehåller nyckelorden och den högra fyller du med anteckningar (reflektioner och förklaringar). På så sätt kan du förhöra dig själv genom att med handen täcka över en kolumn.

Längst ner på sidan lämnar du ett fält där du sammanfattar vad sidan handlar om. Genom att skriva en sammanfattning tvingas du också fundera på hur nyckelorden ska användas på ett korrekt sätt.

Anteckningar från s.128-129

HÄR kan du se hur anteckningar från s.128-129 kan se ut. Dessa anteckningar tittar du sedan igenom regelbundet fram till examinationen.

 

ANPASSA

Efter examinationen går du igenom resultatet och analyserar om det är något i metoden (SITRA) som du måste ändra på till nästa moment eller kurs. På så sätt utvecklar du och finslipar din studieteknik tills den blir så bra som möjligt.

Så hur gick det då? Jo. Det tycks ha fungerat bra. Eleverna har läst och de har vetat vad de skall göra. Deras studieteknik förbättrades markant. Så här skriver Daniel på Twitter efteråt:

sitra

Roligt! Så, vill du ha en studieteknik som du kan integrera i hanteringen av befintliga kurselement som ger djup i undervisningarna och som förmår eleverna att läsa? Då kan SITRA vara något för dig. Här kan du köpa boken och lära dig SITRA.

Ett skepp kommer lastat med studieteknik

Ett skepp kommer lastat med studieteknik

Så är det förhoppningsvis. Det digitala skeppet seglade just ut från min dator till min förläggare. Med i lasten manuset till boken Akademiska Studier – så lyckas du.

Jag känner mig nöjd, och inser att boken också (förutom för högskole- och universitetsstudenter) kommer vara till stor nytta för grundskola (med undantag för vissa avsnitt), gymnasiet och kanske också för lärare som behöver undervisa i studiteknik. Boken bygger på SITRA-modellen, som är min tillämpning och anpassning av SQ3R till svenska förhållanden. Utöver SITRA diskuteras också hur du skapar motivation för studierna, hanterar stress, hur du arrangerar din fysiska och mentala miljö för bästa resultat. I boken ingår också avsnitt om informationssökning, presentationsteknik och akademiskt skrivande. Jag har också formulerat en workshop på temat och kommer gärna ut till just Er och pratar studieteknik. Preliminärt finns boken ute i handeln i början av november.

Nu skall jag göra som den här lilla gynnaren: vila!

trött