En enkel och snabb definition av retorik är vältalighet eller Konsten att tala. Detta namn har jag haft på mina kurser under lång tid. Ett fördjupat sätt att se på retoriken är att det är konsten att tala i syfte att åstadkomma förändring. När retorik fungerar skall det alltså inte bara vara en leverans av välklingande ord, utan det skall också leda till något. Det kan naturligtvis vara att eleven får lust att lära sig mer, men kan också vara förändrade handlingsmönster eller att ta till sig ett annat sätt att tänka. Att lära sig är ju att förändras som människa! Av det skälet finns en naturlig koppling mellan retorik och undervisning. För att lyckas behöver du spela på tre instrument.

Undervisa

I retorikens hjärta ligger att undervisa. Här är det viktigt att vara så klar och tydlig som möjligt, att driva ett påstående och underbygga det med argument. I undervisandet ligger därför att du tänker igenom din struktur för talet/föredraget/lektionen. I vilken ordning bör jag presentera stoffet? Är det tydligt vad jag vill ge för huvudbudskap? Till undervisandets konst hör det att inte lägga in för mycket fakta. Prata om en sak i taget, sakta och metodiskt. Våga ta paus och låt undervisningen sjunka in. Det finns naturligtvis massor att säga om undervisandets funktion i retoriken – vi återkommer till detta längre fram.

Behaga

Men det räcker tyvärr inte att undervisa för att få budskap att fastna. Jag har haft många lärare som varit otroligt skickliga på sitt ämnesområde, men som inte lyckats lära mig någonting. För att nå fram behöver du också behaga, vilket du gör med dina karaktärsdrag och din personlighet. Mitt främsta tips är: våga visa upp din personlighet. Tänj på gränserna (men håll dig innanför ramarna). Ett exempel är när jag gör presentationer på forskningskonferenser. Det är oftast väldigt stelt, och de flesta läser mer eller mindre direkt från ett manus. Hur intressant innehållet än är, så fastnar väldigt lite. Jag brukar bryta mönstret, och visa upp en personlighet som behagar genom att ha karaktär. Istället för att stå bakom katedern, sätter jag mig på den. Istället för att läsa ur ett manus, berättar jag om min forskning utan några som helst papper. Istället för att enbart använda torr akademisk fakta skapar jag också metaforer och använder ett bildspråk för att illustrera hur jag tänker. Behaga genom att visa upp din karaktär och personlighet med hjälp av ditt sätt att tala, gå, stå, klä dig etcetera. Tänk igenom, hur kan du stimulera dina elever med hjälp av ditt starkaste vapen – din personlighet?

Beröra

Dessvärre räcker inte ens detta för att få motparten att vilja åstadkomma förändring. Möjligen kan du ha fått dem att lyssna. Om du lägger till berörande, så får du mycket större kraft! Du berör genom att skapa engagemang i saken hos eleven. Det kan man göra på många olika sätt, exempelvis genom att måla upp starka bilder. Metoden blir olika i olika sammanhang. Mitt tips som gäller i alla lägen är att försöka vara så närvarande i det du pratar om, och gärna (om lämpligt) så engagerad som möjligt. Det är det allra bästa sättet att engagera – nämligen att själv vara engagerad så mycket som möjligt. När du pratar om ditt ämne, se till att älska det! Tänk på Knut Knutsson i Antikrundan – har han någon gång varit oengagerad? Gå igång på ditt ämne så berör du automatiskt.

Vad ska du göra nu? 

Vill du nu utveckla ditt sätt att undervisa – fundera över de här instrumenten. Jag vet att du redan har ämneskunskapen. Då är det bara två instrument kvar att behärska. Få dem att spela samspelt. Undervisa, behaga och berör din publik, och tänk igenom dina metoder för att spela på vart och ett av instrumenten så väl som möjligt. Själv älskar jag retoriken, både att undervisa i den och att utöva den från scenen. Lycka till!