Browsed by
Etikett: motivation

Motivation i digitaliserad lärmiljö

Motivation i digitaliserad lärmiljö

Forskarbekantingen Jan Blomgren disputerade för ett litet tag sedan med avhandlingen Den svårfångade motivationen. I en intervju i Skolvärlden berättar han om studien, som tar sin utgångspunkt i en studie där 200 elever beskriver vad som är motiverande respektive hämmande i skolarbetet. Bland annat framkommer detta om elevers motivation:

– De vill ha variation vad gäller typen av uppgifter, hur de får redovisa och välja uppgifter. De vill ha tillgång till att kunna prata med läraren personligt och det måste få vara ok att göra fel ibland. Vilka signaler lärarna skickar med språk och kroppsspråk är också viktigt.

Motivation och valfrihet

Resultaten kring valfrihet och motivation ligger i samklang med min avhandling, En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Väl värt att lyfta är även om avhandlingen tar sin utgångspunkt i en digitaliserad lärmiljö visar resultaten tydligt att elevernas motivation inte påverkas av huruvida arbetsredskapet är digitalt eller analogt som sådant. Blomgren i Skolvärlden igen:

– För eleverna gör det ingen skillnad alls om det är digitala eller analoga verktyg som används. De uppskattar det större handlingsutrymme som det digitala erbjuder, men det är bara ett medel, inget flashigt eller spännande.

Foto: Allegory Malaprop via Foter.com / CC BY-ND
Foto: Allegory Malaprop via Foter.com / CC BY-ND

Däremot är det ju så, som Blomgren påpekar, att datorn ger en flexibilitet och en möjlighet att närma sig ett kunskapsobjekt på flera olika sätt, varav några kanske inte ens tidigare hade varit möjligt. Det ger alltså möjlighet till motivation, men det hade alltså varit lika motiverande om en flanellograf kunde användas mångsidigt. I boken Digitalisering som lyfter skolan skriver jag och Helena Kvarnsell om hur just datorns motivationskraft kan utnyttjas. Du kan också se en film där vi sammanfattar kapitlet om motivation och IT.

 

Motivation och relation

Det andra Blomgren tar upp rör relationen till läraren i relation till motivation. Eleverna menar att tillgången till läraren är viktigt och att det är ett tillåtande klimat i klassrummet. Lärarnas sätt att kommunicera anses också vara viktigt för elevernas motivation. Det här området är intressant. Åter igen finns genklanger i min avhandling. Jag frågade eleverna om varför de inte tog med sig datorn ut och satt och arbetade i det fina vädret – flexibiliteten och möjligenheten fanns absolut. Deras svar var just att de ville ha tillgång till läraren och kunna kolla av om de var på rätt väg. Att få ett stöd helt enkelt, och kanske också litet kontroll att tiden faktiskt gick till skolarbete. Av både min och Blomgrens avhandling kan vi alltså lära oss att datorn i skolarbetet inte ses som något fantastiskt av eleverna själva (men väl av många lärare) – det är ett verktyg som alla andra. Användningen av verktygets möjligheter – exempelvis att sitta ute – trumfar inte elevernas prioriteringar när de har en uppgift att fylla. Detta tror jag är viktigt för IT-ivrande lärare att tänka på: Det är lätt att förväxla den egna ivern med elevens lärande.

Här är för övrigt också intressant att peka på att relation till läraren har med ett så kallat elevnära arbetssätt från lärarens sida att göra. Att vara elevnära innebär just att kunna bygga relation och skapa kontakt och förtroende, inte nödvändigtvis att eleven skall få arbeta med saker hen tycker är roligt, vilket jag påpekade i ett inlägg där jag uppmanar lärare att ibland lämna elevernas intressen ifred: Teacher, leave them kids alone.

Sammanfattningsvis, en läsvärd och trevlig avhandling. Grattis till disputation och väl utfört arbete Jan!

8 vägar till elevens motivation

8 vägar till elevens motivation

Motivivation. Den där märkliga kraften som uppfattas som mystisk och gäckande. Ibland finns den där, ibland inte. Den tycks svår att styra. Det verkar också som att somliga människor har mer av motivation än andra. Hur kan lärare (och andra ledare) agera för att skapa förutsättningar för motivation och lust att lära hos sina elever? 

Motivation är inte bara en psykologisk angelägenhet utan också en biokemisk sådan. Bland andra hormon i kroppen är dopaminet mest kopplat till motivation. Det är ett “må-gött-hormon” som hjälper oss att reglera våra känslor inför arbetsuppgifter (och naturligtvis också i andra situationer). Dopaminnivåerna går att påverka på en mängd olika sätt. Här kommer 6 tänkbara vägar till elevers motivation att jobba med som lärare.

motivation

1. Att tro på sig själv

Hjälp eleverna att tro på sig själva. Deras self-efficacy (självuppfattad kompetens) påverkar motivationen. När vi tror på oss själva och har bilder av oss själva som starka och kompetenta ökar utsöndringen av dopamin och motivationen ökar. Som lärare: Peka på alla “vinnande” aktiviteter eleverna gör. Kom ihåg att negativa utsagor om eleven tar hårdare än positiva. För varje negativ sak behöver eleven höra tre positiva. Hjälp eleverna att tro på sig själva, så kommer motivation för skolarbetet lättare.

2. Hjälp eleven att minnas sina framgångar

När vi återkallar minnen av tidigare framgångar ökar motivationen. Använd formativ bedömning, titta i elevens portfolio tillsammans. Påminn eleven om när de tidigare har lyckats genomföra svåra uppgifter.

3. Hjälp eleven att bryta ner uppgiften i små små steg och fira varje taget steg

Det är lätt att bli omotiverad när uppgiften är för stor. Hjälp eleven att bryta ner uppgiften i små steg. Överblickbara. Det ska inte råda något tvivel om att eleven faktiskt klarar av att ta nästa steg. Se till att hjälpa eleven att “fira” varje avklarat steg. Kanske rent av med en liten belöning. Extern motivation kan vara ett utmärkt sätt att få igång en elev att arbeta.

4. Ändra elevens syn på vad som skall göras i ett större sammanhang

Ovan talades om yttre motivation, det vill säga belöningssystem. Men det är också viktigt – särskilt när kraften i den externa motivationen sinar (vilket den gör relativt fort) att eleven lär sig förstå vad det hen skall lära sig är del av för större sammanhang. En elev som pluggar ekonomisk linje för att bli företagare kan behöva bli påmind om att den ytterst tråkiga dubbla bokföringen är helt nödvändig för att ha kontroll över sin framtida ekonomi exempelvis. Vill eleven bli fotbollsproffs eller austronaut? Försök koppla innehållet i mattelektionen till intresset och elevens inre värd.

5. Använd rörelse för att komma igång

Att komma i rörelse är bra. Se till att elever som behöver det får röra på sig. Själv hade jag en svensklärare som alltid lät mig gå ett varv runt huset på svenskalektionerna. När jag kom tillbaka kunde jag sitta still och lyssna. Hade jag varit tvingad att sitta hela passet igenom hade min motivation dalat. Naturligtvis behöver unga elever också tränas i att kunna koncentrera sig. Här måste balans råda naturligtvis.

6. Lär eleven att tänka kring sin egen motivation

Vi människor kan ständigt utveckla våra förmågor. Det är en fin egenskap. Genom att lära eleverna att tänka kring sin motivation och förstå hur just de fungerar får de bättre förutsättningar att ytterligare skärpa sin motivation. Diskutera därför också med eleverna om när de var motiverade, varför de var det och hur de skall kunna bli det igen. Ett meta-tänkande således.

7.  Gör lärandet socialt och lokalt

Ta tillfällen i akt att låta eleverna samverka med varandra när så är lämpligt. Lär eleverna att uppskatta varandras kompetens – lär dem att i samarbeten också tala om för den andre vad hen är bra på. Förankra lärandet i det lokala. I det som finns på orten, i skolan, i elevernas värld.

8. Använd möjligheter för publicering

Låt eleverna visa upp sitt arbete så mycket som möjligt. Bloggar, podcasts och videoproduktioner får inte ta överhanden och bli ett självändamål, men det ÄR ett bra sätt att få eleverna motiverade att anstränga sig lite extra. Att någon tittar på och kanske ger beröm utifrån för arbetet skapar goda förutsättningar för motivation.

 

 

 

Föreläsning: Datorn i klassrummet – vägar till djupare kunskaper

Föreläsning: Datorn i klassrummet – vägar till djupare kunskaper

Föreläsning onsdag 4/2 för Pysslingens rektorer. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i hur samhället har förändrats och hur en-till-en (en dator per elev och lärare) är en naturlig följd av detta. Synen på vad kunskap, lärande och undervisning är i ett digitalt tidevarv diskuteras kort. I såväl internationell som egen forskning identifieras sedan kunskapsläget med dess möjligheter, men också ett antal fallgropar som kan leda till att egen dator i värsta fall leder till ett ytligare lärande. Dessa bör naturligtvis undvikas.

Utifrån denna kunskap formuleras sedan, med utgångspunkt i boken Digitalisering som lyfter skolan – Teori möter praktik, fyra områden som kan bidra till att istället fördjupa kunskaper med hjälp av egen dator. De fyra områdena berör målorientering, motivation, reflektion och socialt lärande. Tillämpning av dessa fyra hörnstenar i ett fördjupat lärande med hjälp av IT diskuteras. När IT görs till en fråga om pedagogik och inte teknik, och aldrig används som ett självändamål – ja först då kan skolan lyfta med hjälp av IT.

Nedan är presentationen i sin helhet. Varsågod!

Bebells senaste forskningsstudie visar positiva effekter av 1-1

Bebells senaste forskningsstudie visar positiva effekter av 1-1

Den så produktive Bebell har släppt en ny studie kring användning av 1-1 datorer i 6th grade (USA). Studien visar att eleverna som använder datorerna, jämfört med andra elever, ökar mängden interaktion i klassrummet och dessutom också kvaliteten i densamma. Engagemanget i studierna var större bland elever med egen dator, och man uppmätte också positiva effekter på standardiserade tester i Engelska (ELA) bland eleverna med egen dator.

Studien publicerades 2014 i tredje numret av Journal of Information Technology Education: Innovations in Practice.

Kompetensbehov, lärares och elevers motivation för datorer. 3 presentationer i veckan.

Kompetensbehov, lärares och elevers motivation för datorer. 3 presentationer i veckan.

Här kommer tre mindre föredragningar jag gör i veckan. Delar med mig för nytta och nöje.

Den första är en kortversion på en dragning av kompetensutvecklingsbehov som analyserats under hösten med hjälp av IPAK-metoden. Det skall bli väldigt roligt att följa den här kommunen i sin utveckling med datorer och pedagogik.

Därefter pratar jag också om hur lärare kan väcka sin motivation och lust att få veta mer om vad som är möjligt att åstadkomma, om hur andra lärare gör. Hur det går till att hitta goda exempel att inspireras av och utmaningar att anta. En väg av många möjliga är att bygga ett PLN:

Till sist ger jag också i veckan ett smakprov från boken om Stretchad kunskap i teori och praktik som skrivs tillsammans med Helena Kvarnsell.

Utöver detta blir det bokmässa på torsdag där jag bland annat träffar mitt bokförlag. Kul vecka på gång!

Bli av med mentala blockeringar – 9 fantastiska filmer till dig!

Bli av med mentala blockeringar – 9 fantastiska filmer till dig!

Ibland behöver vi en spark i baken. Nånting som får igång oss när kroppen funkar, men inte hjärnan. Motivation är ett kärt ämne för många, även här på Fleischer kompetensutveckling och i våra föreläsningar. Jag tänkte bjuda på nio motiverande föreläsningar från TED Talks som är mina favoriter. De handlar just om mentala blockeringar och hur du kan hantera dem.

Dan Pink: The Puzzle of Motivation

Länk till filmen: http://www.youtube.com/watch?v=rrkrvAUbU9Y

Dan Pink har skrivit den mycket läsvärda boken Drive . I boken och i filmen visar han varför morot och piska bara fungerar under vissa förutsättningar, och att det är bättre att arbeta med inre motivation som är syftesorienterad. Så här beskrivs filmen:

Career analyst Dan Pink examines the puzzle of motivation, starting with a fact that social scientists know but most managers don’t: Traditional rewards aren’t always as effective as we think. Listen for illuminating stories — and maybe, a way forward.

 Dan Ariely: What makes us feel good about our work?

Länk till filmen: http://www.ted.com/talks/dan_ariely_what_makes_us_feel_good_about_our_work.html

Dan Ariely är professor i psykologi. Hans huvudbudskap är att meningsfullhet och framgång ger arbete mening. Läs det igen. Har du en arbetssituation som medger dig att se resultat och mening? Så här beskrivs filmen:

Vad motiverar oss att arbeta? Tvärtom mot vad folk tror så är det inte bara pengar. Men det handlar inte bara om glädje heller. Det verkar som om de flesta av oss trivs när vi gör ständiga framsteg och känner en mening med vad vi gör. Beteendevetaren och ekonomen Dan Ariely presenterar två ögonöppnande experiment som avslöjar våra oväntade och nyanserade attityder till mening i vårt arbete

Larry Smith: Why You Will Fail To Have a Great Career

Länk till filmen: http://www.ted.com/talks/larry_smith_why_you_will_fail_to_have_a_great_career.html

Dyster titel, inte sant? Men lugn, här finns inspiration. Genom att undvika fallgroparna kan du faktiskt lyckas.

In this funny and blunt talk, Larry Smith pulls no punches when he calls out the absurd excuses people invent when they fail to pursue their passions.

Mel Robbins – F— YOU – How to Stop Screwing Yourself Over

Länk till filmen: http://tedxtalks.ted.com/video/TEDxSF-Mel-Robbins-F-YOU-How-To

Den här tjejen har sin egna radioshow och är sjukt smart och underhållande. Ändå har hon ett gott innehåll. Varför har du inte allt du vill ha, när du faktiskt har tillgång till allt du behöver för att skapa det? Direkt från beskrivningen av filmen:

Mel Robbins is a married working mother of three, an ivy-educated criminal lawyer, and one of the top career and relationship experts in America. Widely respected for her grab-’em-by-the-collar advice and tough love, Robbins drills through the mental clutter that stands between people and what they want. Her approach is smart, effective and entertaining. Five days a week, Mel hosts her own syndicated radio show The Mel Robbins Show, discussing hot topics and giving advice to callers across America. She is starring in a new series, In-Laws, airing this summer on A&E. In addition, she writes a monthly column for Success Magazine, is a former CNBC contributor and is the co-founder of Advice for Living, Inc., which develops products and television programming with experts in the wellness, health, relationship and career categories. Most nights, once the kids are in bed, you’ll find Mel at home with a bourbon on the rocks and her Australian Shepherd at her feet, writing about life, love and everything else on her award-winning blog: www.melrobbins.com event video by: repertoireproductions.com

Matt Cutts: Try Something New for 30 days

Länk till filmen: http://www.ted.com/talks/matt_cutts_try_something_new_for_30_days.html

Testa något nytt i 30 dagar. På ett enkelt sätt visar Matt hur du sätter upp mål och etablerar nya vanor:

Finns det något du alltid tänkt göra, velat göra, men bara…inte gjort? Matt Cutts föreslår: Prova det i 30 dagar. Detta korta, sorglösa tal inbjuder till ett klyftigt sätt att se på hur man ställer upp och uppnår mål.

Arianna Huffington: How to succeed? Get more sleep

Länk till filmen: http://www.ted.com/talks/arianna_huffington_how_to_succeed_get_more_sleep.html

Antalet böcker om sömn blir fler och fler. Att bli av med mentala blockeringar är ibland så enkelt som att hantera sömnen på rätt sätt. Arianna kliver ur det lilla problemet och tar det stora greppet.

Andy Puddicombe: All it takes is 10 mindful minutes

Länk till filmen: http://www.ted.com/talks/andy_puddicombe_all_it_takes_is_10_mindful_minutes.html

Mindfulness. Att skapa små luckor med tid för att stanna upp i ögonblicket. Nog så viktigt i ett sönderstressat samhälle. Beskrivning av filmen:

When is the last time you did absolutely nothing for 10 whole minutes? Not texting, talking or even thinking? Mindfulness expert Andy Puddicombe describes the transformative power of doing just that: Refreshing your mind for 10 minutes a day, simply by being mindful and experiencing the present moment. (No need for incense or sitting in uncomfortable positions.)

Richard St. John: Success Is a Continuous Journey

Länk till filmen: http://www.ted.com/talks/richard_st_john_success_is_a_continuous_journey.html

Richard problematiserar varför vi nöjer oss när vi nått vårt mål. Det är lätt att nå målet, men svårt att stanna där. Hur många har inte lyckats gå ner i vikt, men sedan inte lyckats hålla den? Om du känner igen dig är det här filmen för dig.

I sin typiskt ärliga stil påminner Richard St. John oss om att framgång inte är en enkelriktad gata, utan en konstant resa. Han använder historien om sitt eget företags framgång och nederlag för att illustrera en viktig läxa — när vi slutar försöka, misslyckas vi.

Kathryn Schulz: On Being Wrong

Länk till filmen: http://www.ted.com/talks/kathryn_schulz_on_being_wrong.html

Jag kan inte hålla med mer. Var inte rädd för att ha fel. Att ha fel är en inbjudan att lära sig något. Se det som en lektion. Dessutom blir vi ju väldigt mycket mer stela om vi inte vågar ha fel. Lekfullheten försvinner. Om Kathryn Schulz:

Most of us will do anything to avoid being wrong. But what if we’re wrong about that? “Wrongologist” Kathryn Schulz makes a compelling case for not just admitting but embracing our fallibility.

Kathryn Schulz is the author of “Being Wrong: Adventures in the Margin of Error,” and writes “The Wrong Stuff,” a Slate series featuring interviews with high-profile people about how they think and feel about being wrong.

Det var nio klipp som jag tycker är bra om mentala blockeringar och om att nå sina mål. Har du några favoritklipp? Posta dem gärna i kommentarerna!

P.S Apropå inspiration: På måndag kommer veckobrevet Spirande yrkesliv ut med ett rykande färskt nummer. Missa inte, prenumerera redan nu!

Må bra på jobbet – föreläsning om intern kommunikation

Må bra på jobbet – föreläsning om intern kommunikation

glad medarbetare

Det rullar på i Fleischer Kompetensutveckling. Idag har jag kört del två om bemötande, etik och kommunikation med ett gäng personer som spelar teater för personal inom omsorgen, som ett sätt att starta diskussioner om sitt yrkesutövande. Det är verkligen en förmån att få vara med och få inblick i sådana verksamheter.

Imorgon kör jag fem timmar föreläsningar och workshops på temat Intern kommunikation. Egentligen handlar hela dagen imorgon om synliggörande, bekräftande och motiverande kommunikation. Vi arbetar tillsammans hela dagarna, men SER vi verkligen varandra? Hur kan vi göra så att våra arbetskamrater känner sig sedda och bekräftade i våra dagliga möten? Om det handlar morgondagens jobb. Det är verkligen fantastiskt att få arbeta med dessa frågor!

 

Dålig fart på jobbet? Motivationskick med 6 tips!

Dålig fart på jobbet? Motivationskick med 6 tips!

motivation på arbetetSå här efter semesterns solbad kan det vara svårt att komma igång ordentligt på jobbet. Man drömmer sig tillbaka till poolkanten, ivrigt zippandes en Margarita samtidigt som en Stieg Trenter inmundigas på högsta fart. Nå. Det finns hjälp att få via beprövad arbetspsykologi.

  1. Jobba på ett mål i taget. Har du gått på myten om multitasking? Glöm det. Vi människor kan, tyvärr, bara fokusera på en sak i taget. Försöker du jobba på flera projekt samtidigt, blir ofta kvaliteten i arbetet sämre, och motivationen sjunker. Avgränsa ett tydligt mål och jobba med det innan du ger dig på nästa.
  2. Apropå multitasking – stäng ner mailen, facebook, twitter, skype och allt annat som kan plinga och plonga. Varje gång bryts koncentrationen, och det kräver en liten ansträngning för att komma tillbaka. Många bäckar små leder till utömd motivation och koncentration.
  3. När det är riktigt trögt, sätt igång dig själv mekaniskt. Med det menar jag att vi faktiskt kommer in i rätt tankar om vi gör rätt saker. Behöver jag skriva, så börjar jag helt enkelt trycka på tangenterna, även om jag inte har någon aning om vad som skall komma ut av det i sista änden. Det finns inget värre för motivationen än att sitta och uppleva att det inte händer någonting – då börjar vi ägna oss åt annat, och motivationen rinner ut i sanden.
  4. Använd tidtagarursprincipen. När koncentrationen är dålig, är det till god hjälp att dela in arbetspasset i mindre men intensiva pass. Hur omfattande de är kan bara du avgöra. När ett pass är avklarat, ägna dig då åt något som ger dig belöning (sociala medier, ta en kopp kaffe, läs en bok). När den korta pausen är slut, kör ett nytt pass. När det är extremt trögt för mig och jag inte kommer in i flow, kör jag 20 minuterspass där jag INTE FÅR göra något annat än att arbeta med det jag håller på med, exempelvis skriva, även om jag bara är igångsatt mekaniskt (se ovan). Sedan tar jag 5 minuter paus. Jag upprepar 3-4 gånger och tar sedan en längre paus om 20-30 minuter. Jag har upptäckt att man på det här sättet kommer igång snabbare och lättare, så att man slipper använda tidtagarurprincipen så småningom. Anpassa tidsintervallerna efter eget tycke.
  5. Planera också dina pauser. För mig, när jag har intensiva perioder, är det viktigt att jag får vika av en stund som bara är min. Då jag får ägna mig HELT åt att läsa en bok, lyssna på musik, fotografera, motionera eller vad det nu är. Glöm den där tanken att du inte hinner för du har för mycket att göra. Om du kör bil, måste du tanka, hur bråttom du än har, inte sant? Du måste också tanka din själsliga energi för att orka jobba intensivt och hålla dig motiverad. För mig gäller en timme om dagen, sedan orkar jag jobba igen. Arbeta aldrig 7 dgr/vecka. Minst en helt ledig dag där du tvingar dig att vara ledig.
  6. Håll en bra kvällsrutin/avslutningsrutin på arbetsdagen. Skörda dina framgångar. Tänk på vad du gjorde som var bra under dagen, vad du åstadkom för resultat eller vilka steg framåt du tog i ditt projekt. Inte så att du skall klappa dig själv på ryggen och bli stursk eller självcentrerad, men tro mig, det är lättare att få motivation till nästa arbetspass om man vet att man har drivit något framåt. Lägg också till avslutningsrutinen att veta EXAKT vad du skall åstadkomma nästa dag. Gärna med hjälp av en gammal, hederlig lista.

 

5%-programmet för lyckat förändringsarbete

5%-programmet för lyckat förändringsarbete

Ungefärligen 5% av alla ansatser att förändra något betydande (exempelvis gå ner i vikt, sluta röka, börja motionera) hos sig själv lyckas. 95% misslyckas. Trista siffror, men till det bättre hör att finns det mängder av forskning som talar om hur man skall bete sig för att tillhöra de vinnande 5 procenten. I 5%-programmet samlar jag erfarenheterna från hyllmetrar av litteratur, erfarenheter från personer jag coachat, och från mitt eget livslånga förändringsarbete.

Workshopen tar bland annat upp följande:

  • Den inre kören – få stämmorna att sjunga i harmoni
  • Att hantera stress och utmaningar på ett givande sätt
  • Värdet av inre och yttre motivation, och när respektive motivationstyp är rätt att använda
  • De sex byggstenarna i varje effektivt förändringsarbete
  • Konsten att koppla långsiktiga visioner till dagliga, praktiska och konkreta handlingar

Exakt vilka vägar workshopen tar vet jag inte, men jag är helt säker på att det kommer bli utmanande och kul! Om du vill veta mer, kontakta mig här eller via Delectare Föredrag och Kommunikation.

Hur skapar vi motivation i skolan?

Hur skapar vi motivation i skolan?

Tyvärr är många av oss alltför vana vid morot eller piska som motivationskraft, det vill säga straff eller belöning. “Om du gör de här talen i boken, får du detta”. Eller: “Om du inte gör det här, kommer tråkiga saker hända”. Detta känns igen sedan urminnestider: problemet är bara att det alltför sällan fungerar.

Det är nämligen så att morot eller piska fungerar utmärkt i de lägen där uppgiften är enkel och rutinartad. Det är mycket riktigt därför som det här motivationssystemet också var vanligt använt inom exempelvis den tillverkande industrin: gör så här många enheter, så får du så här mycket betalt. Problemet med morot eller piska-motivation är att skolan idag förbereder för en komplex värld, och kräver alltmer av eleven att fatta egna beslut, värdera källor och att vara kreativ, och då fungerar inte den här motivationskraften särskilt bra, visar aktuell forskning. Det beror på bland annat att siktet på belöningar gör att vi “begränsar sikten”, och upprepade studier visar att personer presterar sämre i fråga om att lösa komplexa uppgifter när de blir utlovade en belöning, jämfört med om de inte får något utlovat alls. Kreativiteten och entreprenörsandan minskar. Märkligt, men ett faktum.

Skolan förbereder alltså i hög grad elever för en komplex och mångfacetterad värld, där egenskaper som kreativitet och entreprenörskap premieras. Det är då bättre att stimulera till inre motivation. Vad är då inre motivation?

När jag föreläser om motivation och drivkraft, brukar jag utgå från att inre motivation bygger på tre ben.

För det första byggs inre motivation av en känsla av autonomi. Detta kallar exempelvis Peter Gärdenfors för kontroll, vilket inte är helt tokigt. Det finns fyra saker i skolan vi helt eller delvis kan låta eleverna ha kontroll över. Eleven kan erbjudas möjlighet att styra sin tid, dvs själva avgöra när de gör vilka uppgifter. De kan också erbjudas kontroll över uppgiftens innehåll i sig – vilket kräver en tydlighet om vilket mål eleven skall orientera sig emot. Eleven kan också erbjudas autonomi i fråga om teknik – det vill säga det sätt (hur-frågan) som uppgiften skall lösas. Eleven kan också bli erbjuden autonomi i fråga om huruvida vilka man vill arbeta med för att lösa uppgiften (eller om man hellre vill jobba själv, som jag alltid ville). Jag är medveten om att alla uppgifter i skolan inte kan erbjuda eleven fullständig kontroll – men visst är det något att sträva efter? Att känna att man kontrollerar sin verklighet skapar motivation. Det är också så att olika elever triggar på olika aspekter av autonomi. För mig är valfrihet att välja tid – när jag gör saker – och team – vilka jag jobbar med – helt centrala. De andra aspekterna av autonomi triggar mig inte lika mycket.

För det andra byggs inre motivation upp med hjälp av en känsla av bemästrande. När jag föreläser om detta, brukar jag ta upp två aspekter. Den första aspekten av bemästrande har med en inställning att göra, som vi måste fostra hos eleverna. Den handlar om den ädla konsten att se lektioner, och inte misslyckanden. Det är viktigt att förstå att god motivation handlar om en inställning, där vi inte slås ned av att vägen mot målet inte är spikrak. Här gäller det för läraren att ta vara på elevernas upplevelse av flow helt enkelt, och att också har förmåga att styra in mot flow. Den andra aspekten av bemästrandet gäller lärarens förmåga att odla uthållighet. Genom att uthålligt arbeta även när det är tungt når vi en stark motivation. Detta gäller att stödja för lärare.

Den tredje aspekten av inre motivation har med uppfyllandet av ett grundläggande värde att göra. Alla människor har ett grundläggande värde som driver oss. För några är det att tjäna pengar, för andra att känna trygghet, åter andra att vara äventyrlig. För mig är det grundläggande värdet att bli bekräftad (därav mitt arbete med föreläsningar och underhållning). Här är det viktigt att förstå att inget grundläggande värde är hierariskt överordnat något annat, inget är ont eller gott i sig, utan det handlar om hur det används. Det betyder, i sin tur, att alla människors handlingar i grund och botten är goda i åtminstone någon mening, men måhända felriktade. Alltså: det gäller för pedagogen att i samtal förstå och se det enskilda barnet, undersöka vilket grundläggande värde som driver dem. Prata om det som är roligt, som personen i fråga gör glatt, ledigt och med stor motivation. Fråga varför man gör så. Fråga varför igen. Och igen. Och igen. Till slut kokar det ner till det grundläggande värdet. Prova med dig själv så får du se! Att motivera enligt denna tredje aspekt blir sedan en smal sak: koppla samman skolarbetet med det grundläggande värdet. Det betyder exempelvis att om någon skall motivera mig att göra ett jobb, hjälper det inte att berätta hur mycket jag kommer tjäna på det, eller vilket coolt äventyr det kommer innebära. För att motivera mig får man ge livfulla beskrivningar av hur folk kommer bekräfta mig: klappa mig på axeln, ge stående ovationer, skriva insändare. Etcetera. Fundera på det. De saker i livet som du gör allra villigast, bottnar i ett eller kanske två grundläggande värden som driver dig.

Så, för att skapa motivation i skolan behövs följande:

Förstå om det är en enkel eller komplex uppgift som ligger framför barnet. Om den är enkel till sin struktur – kan belöningsmotivation användas (men måste inte). Om den är komplex, vilket ju faktiskt är vanligare i skolan, avväg då hurvida du kan stärka motivationen genom

  • Öka autonomin
  • Öka/skapa/bevara känsla av bemästrande
  • Koppla uppgiften till elevens grundläggande värde, vilket gör den meningsfull på djupet, och inte bara ytligt.