Browsed by
Etikett: minnesteknik

25 – Baker-bakereffekten

25 – Baker-bakereffekten

I det här avsnittet tar vi utgångspunkt i en psykologisk effekt med ett lustigt namn, Baker-bakereffekten. När du förstått den kan du använda den medvetet för att minnas det du pluggar bättre.

Glöm inte att gilla podden (om du gillar den). Kontakt med mig får du via hakan@studieteknikpodden.se

Länkar

21 – 5 minuter till perfekt minne

21 – 5 minuter till perfekt minne

På 5 minuter lär du dig att komma ihåg allt nästan utan ansträngning med hjälp av 2 knep. Dessutom är det roligt! Häng med och lär dig hur det går till!

Glöm inte att gilla, sprida och ge podden betyg om du tycker den ger dig något.

Länkar

Så minns du ditt manus utantill

Så minns du ditt manus utantill

I helgen besökte jag lokala tävlingar i minne i Göteborg. I höst tävlar jag själv i SM. När man tävlar i minne handlar det om att trycka in så mycket information på så kort tid som möjligt mest för att visa på kapacitet. Men visste du att minnestekniken som används egentligen utvecklades för att talare skulle slippa manustrassel? Lär dig grunderna här. 
Nyckelord
Oavsett vilken typ av manus du använder – eller om du alltså memorerar ditt manus – skall du använda dig av nyckelord. Ett nyckelord är ett ord som låser upp sjok av associationer. Som ett banalt exempel: Om jag skall tala om de viktigaste möblerna i mitt vardagsrum, skulle följande kunna vara nyckelord: soffa, läslampa, kaffemaskin. Varje ord låser upp berättelser. När jag blir påmind om soffan, kan jag ledigt berätta hur den ser ut, vad den är i för material, hur den känns att sitta i exempelvis. Sedan går jag vidare till nästa nyckelord, och samma princip gäller där. Om du kan ditt ämne dåligt krävs naturligtvis fler nyckelord.Konkreta nyckelbilder
Om vi skall använda minnesteknik måste orden vara konkreta, eller visualiserbara. soffan, läslampan och kaffemaskinen är alla saker som vi kan ta på och som vi i vår fantasi kan se om vi koncentrerar oss. Jag döper här om nyckelorden till nyckelbilder. Men hur är det med nyckelord som jordbruk eller kärlek? Om vi skall använda sådana gäller det att göra om dem till konkreta symboler. Om du tänker efter dyker det ofta upp sådana. När jag tänker på jordbruk ser jag automatiskt en traktor framför mig. När jag tänker kärlek ser jag ett hjärta. Fred? enkelt: en duva. Vad du använder för symboler är upp till dig, men ta det som först dyker upp i huvudet. Ju naturligare nyckelbilder desto bättre.

Hitta en rutt
Här kommer minnestekniken såsom den undervisades om i det antika Rom in. Tänk nu ut en rutt, en slinga att gå, som du väldigt väl känner. Du skall inte behöva tveka på den, utan kunna den som din egen ficka. Det bästa är att börja i ditt eget hem. Börja precis innanför dörren. Vad kommer sen? Ett skoställ? och efter det? En byrå? Sedan en spegel? Du behöver lika många platser som nyckelord. När du börjar träna kan tio vara lagom. Se till att du kan rutten utantill.

Placera ut nyckelbilderna längs rutten
Sedan är det bara att placera ut nyckelbilderna längs rutten och försöka se dem framför dig. Om det hjälper kan du blunda. Men föreställ dig att du ser nyckelorden. Jag ger ett exempel på ett föredrag jag höll om kontaktskapande kommunikation för ett tag sedan. Mina nyckelbilder var då: (1) kateder (nyckelbild för att undervisa), (2) fotbollsmål (att ha ett mål med sin kommunikation), (3) en mycket tjock bok med sidor som ramlar ut (nyckelbild för att akta sig för att ge för mycket information), (4) fjäder (att behaga sin motpart) (5) en person som sträcker upp sina händer i luften (att visa sin personlighet), (6) ett plåster (att visa sårbarhet) (7) Gummifigur med konstigt böjda armar (nyckelbild för kroppsspråk) (8) spegel (att härma sin motpart) (9) mun (att ge feedback) och slutligen (10) två personer som kramas (att älska det man gör).

Jag har en rutt genom mitt hem som jag kan om någon väcker mig klockan tre på natten, och placerar ut bilderna där:

  1. Entredörr – Där står en kateder (1). Jag får klättra över den när jag kliver in.
  2. Skoställ – Jag ser ett fotbollsmål (2) stå ovanpå skostället.
  3. Kattmöbel – på vilhyllan ligger en överfylld tjock bok (3).
  4. Vilfåtöljer – Där ligger en hög med gåsfjädrar (4).
  5. Bord – På bordet står en person och sträcker upp sina händer (5)
  6. Barstol – Där sitter ett plåster fastklistrat (ett stort, 6)
  7. Barhylla – Där är gummifiguren med koknstiga armar (Rosa pantern-figur som fanns när jag var liten, 7)
  8. Spis – På spisen ligger en stor spegel (8)
  9. Diskhon – När jag tittar ner ligger där en mun och pratar till mgi (9)
  10. Diskmaskin – När jag öppnar maskinen står där två människor och kramas. Jag stänger för att inte störa (10)

Repetera
Slutligen, när du placerat ut alla föremålen, dvs nyckelbilder, repeterar du genom att gå rutten som du kan som din egen ficka och i din fantasi se sakerna som ligger utplacerade. Prova med exemplet ovan (men byt ut rutten till ditt hem då förstås), så ska du se vad enkelt det är att komma ihåg ordningen på 10 nyckelbilder till ditt föredrag. Så här gjorde antikens romare vilket bland annat beskrivs utförligt av Cicero. Nu kan du göra likadant.

Det var allt för denna gång!

Håkan Fleischer
Filosofie doktor, forskare och föreläsare
P.S den här artikeln sändes idag ut i mitt veckobrev som kommer varje måndag. Läs tidigare artiklar och prenumerera här.
Minns du inte det du lär dig? Läs en bok (eller gå på mitt seminarium)

Minns du inte det du lär dig? Läs en bok (eller gå på mitt seminarium)

Under min seminarieserie om studieteknik har jag ett pass om minnesteknik. Nej, jag är inte minnesmästare. Nej, jag memorerar inte ett 180 siffror långt tal på 5 minuter. Däremot kan jag minnas namnet på 25 seminariedeltagare efter att de presenterat sig, eller – för den delen – klara av att minnas ett 60 siffror långt tal efter 5 minuter. För all del, jag erkänner att det mest för att se att teknikerna i tricksböckerna fungerar.

För, det finns nämligen tre typer av  böcker om minnesteknik. För det första finns tricksböckerna. De som lär ut tekniker som är användbara på tävlingar i minnesteknik och som kan vara bra om man vill köra lite partytricks, men de ger inga relevanta och realistiska “real-world-applikationer”. Här är den vetenskapliga relevansen för det man säljer väldigt låg, och i sådana böcker far man ofta med fraser som “lär dig allt utan ansträngning”, “från noll minne till mästarminne på 21 dagar” och liknande. I de här böckerna finns (trots allt) en hel del matnyttigt, men de är problematiska ur två perspektiv. För det första måste nybörjaren veta vad man skall sålla ut och vad man skall behålla. Om man inte har erfarenhet av det fenomen man studerar, hur skall man då veta? Det andra problemet är att vissa saker i minnestekniken – som är korrekta och är belagda sedan antiken – låter osannolika och blir lätt utkastade med badvattnet. Därför är det bra med referenser till studier som kan stärka trovärdigheten. I tricksböckerna saknas detta nästan alltid. Dessutom finns här väldigt mycket som är ren skräp och slöseri med pengar.

Den andra typen av böcker är de rent vetenskapliga texterna, som tar upp forskning med tillhörande fackspråk, och som helt lämnar läsaren åt att förstå hur en tillämpning av innehållet skall gå till. För de allra flesta läsare är detta slöseri med tid (om nu inte intresset är rent vetenskapligt förankrat förstås).

Den tredje typen av böcker är de som ställer sig mitt emellan – de som med vetenskapliga referenser förklarar hur praktiska minnesmetoder fungerar, och som pekar på tillämpningar och vetenskapliga stöd för desamma utanför den rena tricks- och tävlingssfären. De här böckerna är det ont om, men jag kan i alla fall rekommendera två:

Your Memory : How it Works and How to Improve it av Kenneth Higbee. Boken tar på ett sunt sätt upp 10 myter om minnet, och går sedan igenom hur minnet fungerar och är uppbyggt. Den talar sedan om hur minnestekniker fungerar, och vilka begränsningar de har (vilket ju stärker trovärdigheten). Bokens senare hälft går igenom de fyra största och vanligaste systemen att använda sig av i minnesteknik, hur de fungerar, hur väl de fungerar enligt forskningen, och förslag till vardaglig tillämpning. Ytterligare några mindre system presenteras på samma sätt, och boken avslutas sedan med implikationer för teknikerna när det gäller studier (och forskningsstöd som understödjer att de fungerar väl). Boken är från någonstans på 1980-talet, och det är väl det som möjligen talar något emot den – dock är den forskning som presenteras fortfarande korrekt och riktig.

Mnemonics for Study av Fiona McPherson. Även den här boken går igenom grunderna i de stora minnessystemen, kopplar dem väl till befintliga forskningsresultat, och lämnar helt tillämpningar av tricks-karaktär åt sidan och inriktar sig enbart på minnesteknik för studier. Boken avslutas med en mycket bra sammanställning över när respektive minnesteknik är rimlig att använda. Rekommenderas verkligen.

De här två böckerna använder jag mig mycket av när jag undervisar i minnesteknik och studieteknik. En liten not: Är inte kunskap något helt annat än att minnas utantill? Har den där Fleischer en gammelmodig syn på kunskap, där en lyckad elev är den som kan rabbla något utantill? Jo. Kunskap är något helt annat. Men för att föra resonemang, för att kunna reflektera, måste vi ha en bas att utgå från. Om vi bortsåg från det faktum att vi faktiskt behöver minnas en del saker i skolan för att komma vidare mot högre kunskapsbildning, då skulle vi inte komma så långt. Därmed inte sagt att traggel är slutmålet. Men om det faktiskt blir roligare OCH lättare för våra barn att minnas det vi lär, då får vi andra förutsättningar att bygga vidare.