Kan IT i skolan fördjupa kunskaper?

IT i skolanJa, jag menar att IT kan bidra med det – men det sker inte av sig självt! I min forskning har jag pekat ut ett antal vägar mot fördjupad kunskapsbildning med hjälp av datorer och ett antal hinder som måste undanröjas för att det skall kunna ske. Men frågan är vad dessa vägar och hantering av hinder innebär i praktiken?

Jag har under det gångna året diskuterat den saken med Helena Kvarnsell som är en mycket skicklig lärare. Samtalet blev så intressant att vi skrev en bok, och gissa vad? Den finns nu till försäljning. Japp. Lagom till jul. Så här beskrivs boken:

För att utveckla elevernas kunskaper med hjälp av digitala verktyg måste vi utgå från pedagogik snarare än teknik. Boken Digitalisering som lyfter skolan – Teori möter praktik innehåller inte ett enda apptips, men däremot finns strategier och förhållningssätt för hur digitala verktyg kan användas för att skapa fördjupad kunskap.

Författarna tar sin utgångspunkt i forskning inom skola och IT. De visar vilka fallgropar som finns med tekniken och hur du kan undvika dem. Här finns också konkreta metoder för att utnyttja de fördelar som digitaliseringen för med sig. Boken ger dig en gedigen grund för att arbeta med digitala verktyg i skolan och sätter in ämnet i ett sammanhang.

Om författarna
Håkan Fleischer är fil. dr i pedagogik och disputerade 2013 med avhandlingen En elev – En dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan.

Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik och har lång erfarenhet från undervisning med digitala verktyg.

Så. Är du av inställningen att IT i skolan inte är en fråga om teknik utan en fråga om pedagogik? Menar du att det är dags att ta nästa steg i digitaliseringen? Vill du veta vilka våra vägar mot fördjupade kunskaper med hjälp av IT är? Då är det dags att kika närmare på vår bok och kanske köpa den.

P.S vi ger också ut ett veckobrev med tips för digitalisering som lyfter skolan. Prenumerera du också! Helt gratis såklart!

Bacon, kritiskt tänkande och IT i skolan

Bacon, kritiskt tänkande och IT i skolan – vad har de gemensamt? Har detta nu blivit en matblogg? Nej, inte riktigt. Det här är ett blogginlägg om att tänka kritiskt kring IT i skolan. Kritiskt tänkande är, som ni vet, inte negativt, utan snarare till för att utveckla tankar och få syn på ofullständiga eller orimliga resonemang vi för. I syfte att åstadkomma det behöver vi verktyg. Ett sådant verktyg, bland många andra, är filosofi. Jag pratar således om filosofen Francis Bacon som levde 1561-1626. I Novum Organum (Det nya verktyget) från 1620 skrev han så här i Christer Sturmarks översättning (s 50):

Människans medvetande är långtifrån som en klar och jämn spegel i vilken tingens strålar reflekteras såsom de verkligen är, nej, det är snarare som en förtrollad spegel, full av vidskepelser och bedrägeri.

Vi ser alltså inte världen klart menar Bacon, utan vår bild och vår uppfattning består i hög grad av skenbilder. Jag tänker då att det är intressant att iaktta hur vi uppfattar frågan om IT i skolan utifrån sådana förvrängningar. Kanske kan det leda till att se verkligheten lite tydligare?

Bacon pekar på att det finns fyra typer av skenbilder eller, med Bacons språk, idoler som manifesterar sig och gör spegeln förtrollad. Är dessa relevanta att prata om när det gäller IT i skolan. Låt oss pröva! De fyra idolerna är:

  1. Stammens idoler. Vi generaliserar för mycket. Vi har som människor invanda tolkningsmönster och föreställningar, och passar alltför snabbt in fakta utifrån dem. Vi tillskriver naturen och omvärlden en ordning som inte finns där. Det är den här skenbilden som gör att vi alltid klassificerar och kategoriserar, och så lätt drar slutsatsen att om några i en given grupp har en egenskap så har alla den. Finns något stamtänkande när det gäller IT i skolan? Fundera! Själv kommer jag att tänka på myten om digitala infödingar exempelvis. Ett typiskt stamtänkande. Eller: Alla ungar hänger på facebook. Eller: alla ungar kan hantera en dator. Det här är mytbildningar. Forskning, exempelvis den av Ulli Samuelsson, visar att alla ungdomar varken kan eller vill (japp) hantera datorer på sin fritid. Botemedlet här är att ifrågasätta de förgivet tagna generaliseringar vi ägnar oss åt.
  2. Torgets idoler. De här skenbilderna uppstår i språket. Det vill säga, ord och begrepp som är vaga och mångtydiga låter våra associationer driva iväg. Om sedan några personer börjar använda begreppen med en given betydelse blir den, måhända felaktigt, fixerad. Botemedlet är förstås att definiera begrepp så att språket tappar sin makt över tanken. Finns det sådana modeord som vi styr hur vi tänker när det gäller IT i skolan? För mig står begreppet omdefinierat lärande fram bland många andra. Ett sådant begrepp kan man förhålla sig kritisk till. Vad är det egentligen som skall omdefinieras? Ett annat exempel är digital kompetens. Vi finner en mängd olika definitioner av begreppet, men vad betyder det i praktiken? För att inte tala om ettsista exemplet, datologiskt tänkande. Vilken betydelse fyller vi det begreppet med? Vilka associationer fylls vi med när vi möter ett sådant begrepp? Tänk alltså på att alltid definiera begrepp.
  3. Grottans idoler. Bacon pekar på att vi har en tendens att se världen enbart från vårt egna perspektiv. Här spelar vårt önsketänkande in, liksom våra personliga begränsningar och vår personliga tolkning av händelser. En betydande del i problemet med Grottans idoler är att vi lider av kognitiv bias, det vill säga att vi tenderar att söka bekräftelse på det vi redan tror på och avfärda resonemang om sådant vi inte tror på. Hur påverkar dina egna erfarenheter av IT din syn på IT i skolan? Om du är en lärare som ägnar mycket tid åt sociala medier, var då medveten om hur det färgar dina ståndpunkter och gör dig irriterad när kollegor säger att lärande uppstår i samtal öga mot öga. Om du själv tycker att datorer, surfplattor och annat bara är trams som gör folk ofokuserade, var då uppmärksam på att du lättare tar åt dig forskningsrön och kunskaper om försämrad uppmärksamhetsförmåga och försämrat korttidsminne och var också medveten om att du har svårare att ta till dig nya rön om att ständig uppkoppling gör människor snabbare på att växla mellan olika typer av arbetsuppgifter och blir skickligare på att allt snabbare värdera information. Botemedlet är att ge det du så enkelt avfärdar en chans till, och att ifrågasätta det du automatiskt skriver under på.
  4. Teaterns idoler. Denna fjärde fälla är en okritisk tilltro till auktoriteter. Jag har skrivit om det tidigare här på bloggen. Sverige har drabbats av en skolsituation där naturliga auktoriteter har devalverats i värde och en neoliberal syn på skola är gällande. I ett sådant tomrum får nya auktoriteter utrymme att tala och blir snabbt kändisar. När sådana talar och många människor dras med tenderar vårt kritiska tänkande att flyga ut ur rummet. Jag vill inte på denna blogg döma ut enskilda individer som falska profeter värda att tänka extra kritiskt kring, men det kan vara värt att fundera över vilka du lyssnade på under den senaste konferensen kring IT i skolan och fundera på om deras budskap är genuint riktigt eller om de snarare blivit kändisar på felaktiga grunder (jodå, det finns ett gäng sådana). Botemedlet är att se bortom stjärnglansen.

Naturligtvis behöver man inte ta vägen via 1600-talets filosofer för att tänka kritiskt kring IT i skolan. Men det kan vara ett av många sätt. Att tänka kritiskt kring din verksamhet är det bästa du kan göra, därför att då ger du verksamheten en ärlig chans att utvecklas. Min uppmaning till dig är således att varsamt och metodiskt putsa bort förtrollningen ur medvetandets spegel och att göra den så blank som möjligt.

 

It’s not the trick! Vad en legendarisk magiker kan lära oss om IT i skolan

 

Alla som någon gång ens nosat på magin som konstform känner till ett namn: Dai Vernon. Han började trolla när han var sex år och fortsatte kontinuerligt resterande 92 år av sitt liv. 98 år gammal lämnade Dai Vernon – som med rätta också kallades The professor – ett gigantiskt magiskt arv efter sig.

Dai Vernon - the professor

Dai Vernon – the professor

En av de mest utbredda citat från The professor är: ITS NOT THE TRICK! ITS NOT THE TRICK! ITS NOT THE TRICK!. Hans poäng var helt enkelt att det inte är tricket i sig som är underhållningen. Det är skratten, det är kontakten, det är mysteriet, det är din person som artist. I min sommarfundering över IT i skolan kan jag säga likadant: DET ÄR INTE DATORN! DET ÄR INTE DATORN! DET ÄR INTE DATORN! För, när det gäller IT i skolan är datorn en självklar drivfjäder, precis som det fiffiga trolleritricket är för magikern. Det finns bättre och sämre trick som låter dig komma fram som artist olika väl; det finns bättre och sämre datorer, program och appar som har olika god pedagogisk nytta. Poängen är att den skickliga artisten kan göra stort trolleri av vad för litet som helst. Den skickliga pedagogen behöver inte ha en fancy app – det handlar inte om den, det handlar om vad du gör med den. Det här med att lära sig något har inte i sig förändrats: det handlar om att eleven skall urskilja och relatera aspekter av ett ämne och göra det till en del av sin världsbild och i bästa fall förändras som människa. Så enkelt är det. Precis som magikern behöver kunna ha publikkontakt, berätta en historia, styra uppmärksamheten och få till en snygg finish, behöver läraren etablera kontakt och förtroende, få eleven att upptäcka mönster, varsamt bidra till att flytta fokus  eller bredda blicken när så behövs och att till sist få eleven att förstå vad hen lärt sig i termer av konsekvenser för den egna tillvaron. DET ÄR INTE DATORN i sig det handlar om. ITS NOT THE TRICK.

Som exempel på hur tekniken i sig är ointressant i förmågan att skapa lust till lärande, se det här fantastiska blogginlägget från Ugglornas Rike. Det handlar om hur unga elever använder något så osexigt som qr-koder på ett sätt som verkligen stimulerar dem. ITS NOT THE TRICK. Det handlar om vad pedagogen, i det här fallet Ninna Kristiansen, förmår att göra av den. Hatten av för denna lysande och engagerade pedagog!

Eftersom jag är lite nörd, kan jag inte låta bli att erbjuda er ett klipp på denna legendar, när han 78 år gammal utför det klassiska bägarspelet på ett absolut fantastiskt sätt. Fick du inte ut något annat av min tanke blev det i alla fall lite högklassig underhållning på slutet.

IT i skolan? Glöm inte lärarna!

ForgetLäser som hastigast ett referat av undersökning genomförd av Lärarnas Riksförbund gällande lärares upplevelser av användning av IT i skolan. Finner glädjande nog att deras syn harmonierar med min. Jag citerar förbundsordförande Bo Jansson:

Många har trott att lärarnas betydelse minskar när skolan digitaliseras. Men min bestämda uppfattning är att lärarnas betydelse ökar. En elev som tillåts surfa runt på egen hand fastnar ofta på första bästa träff och risken är att eleven sedan bara skriver av det.

Och exakt så är det. Att införa IT är ett första och viktigt steg. Att förvänta sig att våra barn och ungdomar tillhör en digital generation som per automatik hanterar tekniken är naivt och skadligt för kunskapsutvecklingen i svensk skola menar jag. En användning av IT där lärarkåren inte hänger med kan bidra till ökad digital ojämlikhet. Det är ett välkänt faktum att det finns en klick elever i varje klass som klarar sig bara alldeles oavsett miljöförutsättningar. Sedan finns också en klick som är extra sårbara. Läraren måste aktivt kunna  hantera den sistnämnda biten. De som alltid klarar sig har ofta en förmåga att se datorn som ett utmärkt verktyg, medan andra elever upplever ökade distraktioner. Därför måste vi också se till att vidareutveckla lärarkåren, från den position den står i, precis som i processutvecklingsverktyget IPAK. I min värld handlar det om att utveckla tre saker: Dels behövs utvecklade kunskaper hos lärarna om teknikanvändning (det finns fortfarande lärare i en-till-en skolor som inte kan logga in på sin dator. Det är ett faktum.), ämneskunskaper och didaktiska förhållningssätt. För det andra behövs utökade kunskaper om de mer mjuka värdena i samband med införande av IT, som exempelvis etik och moral på nätet, identitetsbildning och juridik. Det tredje området jag ser omedelbara behov i rör betyg och bedömning i en tid där datorn åtminstone potentiellt sett bidrar till bredare genreproduktion och därmed mindre mallstyrda examinationer att bedöma. Jag finner stöd  för detta resonemang hos Bo Jansson:

Ibland möts man av synsättet att det vi kan slå oss till ro – att nu har skiftet skett och den moderna skolan är här. Framtiden är här. Det tror jag är en farlig syn. Det krävs ett mycket mer öppet sinne och en förståelse för att de stora förändringarna ligger framför oss. Man får aldrig tro att det är klart, säger han. Och vi lärare är vana att hela tiden utveckla vårt sätt att undervisa. Men det går inte att tvinga fram med beslut i utbildningsnämnden – ”nu när ni fått datorer vill vi att ni arbetar på ett nytt sätt imorgon”. Lärarna måste få tid på sig att själva utvecklas hela tiden.

Bo Jansson och Lärarnas Riksförbund slår också fast att en likvärdighet mellan kommuner måste komma tillstånd, och att lärarkårens kompetensutveckling måste vara kontinuerlig och inte bestå av punktinsatser. Jag håller med till fullo.