Skolbibliotekarier är alltjämt nyckelpersoner den datoriserade skolan

bibliotek

För något år sedan skrev jag ett blogginlägg om skolbibliotekarier. Nedan följer en uppdaterad version.

Förutsättningarna för och utfallen av införande av en-till-en (en dator per elev och lärare) är väldigt olika (se exempelvis Penuel, 2006). Somliga skolor har en långt utvecklad strategi, andra närmar sig projektet på ett närmast ad-hoc artat sätt. En del skolor håller en-till-en inom husets väggar, andra samverkar med så många parter som möjligt utanför skolans ram. Emellertid visar färsk forskning också att skillnaderna är stora inom skolor, vilket är värt att uppmärksamma (se exempelvis Unos Uno årsrapport 2013).  Min forskningsöversikt över en-till-en verksamheter och hur de presenteras i peer revieawad forskning (Fleischer, 2013) visar att de projekt som bäst lyckas, är de som engagerar inte bara lärare, utan  också näraliggande intressenter. I den här bloggposten vill jag därför peka på att skolbibliotekarier är nyckelpersoner för framgång i en-till-en projekt. Detta av några olika skäl.

Konsten att finna information

Uppenbart är att bibliotekspersonal är proffs på att finna information. Enligt forskningsöversikt om en-till-en verksamhet (Fleischer, 2011) är informationssökning och informationsvärdering alltjämt en av hörnstenarna i en-till-en pedagogiken. Bibliotekarier har en betydande mängd utbildning i dessa frågor, som lärarkåren inte har. Det ligger också i bibliotekariens roll att snabbt kunna värdera nya informationstjänster och att vara nyfikna på dessa – något som lätt springer en med pedagogiska spörsmål upptagen lärarkår förbi. Emot detta kanske någon vill yttra att informationssökning numera är så pass lätt, att lärarna själva bör klara av denna bit. Måhända har informationssökning blivit allt lättare, men kunskaperna hos lärarkåren är minst sagt varierande. Det är uppenbart att de allra flesta lärare klarar av en google-sökning med diverse tillhörande finesser, men hur står det till med sökningar i sociala medier eller i artikeldatabaser? Hur många lärare känner sig bekväma i att söka i Eric eller Academic Search Elite? Bibliotekarien har här också en fördel i det att de har en större överblick över ämnesområden och resurser än vad lärare möjligen kan ha. Ingen skugga faller här över lärarens kompetens – men för just detta ändamål är lärarutbildningen helt enkelt inte tillräckligt utvecklad, och därmed inte heller lärarnas kompetens.

Källkritik

Ett annat tungt vägande skäl att låta bibliotekarier komma in tidigt i processen, redan innan datorerna är på plats, är att eleverna får ett mognare förhållande till källkritik och ett bredare spektrum av sökbeteenden. Forskning visar (ex Warschauer, 2007) att skolklasser som blivit undervisade  i informationssökning och informationsvärdering av bibliotekspersonal 2 år innan datorer delats ut i en-till-en verksamheter med van hand söker i forskningsdatabaser, emedan andra jämngamla elever, utan denna träning, nöjer sig med sökningar i Bing och Google.

Relationer till omvärlden

Ett tredje argument för att skolbibliotekarier är nyckelpersoner i en-till-en projekt, är att framgångsrika en-till-en projekt involverar intressenter från omvärlden (Fleischer, 2011). Här menar jag att bibliotekarierna kan utgöra en verklig resurs i sin möjlighet att närma sig föräldrarnas vuxenliv på ett helt annat sätt än lärarna. Lärarna förutsätts ju ha fokus på barnen (med all rätt, vilket blir en självuppfyllande profetia). Bibliotekarierna däremot, kan fokusera på träning och utbildning av både elever och föräldrar, utifrån de intressen som både förälder och barn har. Detta leder i sin tur till (Warschauer, 2007) ett större föräldrarengagemang i elevernas skolgång, vilket påverkar utfall av en-till-en projekt positivt. När föräldrarna är involverade i en-till-en projekt, exempelvis genom tematiska seminarier/utbildningar som bibliotekspersonal håller i, ökar också möjligheterna att föräldrarnas kontaktnät lockas in och blir en resurs i en-till-en verksamheter.

Medie- och Informationskunnighet (MIK)

Unescos ramverk kring medie- och informationskunnighet är av central betydelse för skolbibliotekarierna. I MIK räknas ett antal förmågor upp som centrala, exempelvis: Att definiera och söka information, beskriva informationsbehov, bedöma information, sortera information, använda information på ett etiskt hållbart sätt, förmedla information, använda IKT-färdigheter för att processa information, förstå mediernas roll och funktion i ett demokratiskt samhälle, veta förutsättningar för medier för att de skall kunna fylla sina funktioner, kritiskt värdera medieinnehåll utifrån mediernas funktion, förmåga att använda medier som stöd i demokratiskt uttryck, att använda färdigheter som krävs för att producera eget medieinnehåll. Jag menar att skolbibliotekarierna blir en självklar resurs i skolan, inte skilt från undervisningen utan en resurs i undervisningssituationen. Om MIK skall tas på allvar, är skolbibliotekarien ett lika självklart inslag i klassrummet som läraren själv.

En förändrad lärarroll

Lärare förväntas också i allt högre utsträckning kunna anpassa sig och ta till sig användning av IKT för att distribuera material, för att stödja lärande och för att genomföra bedömningar. De förväntas kunna samverka med andra lärare både inom och utom skin skola och använda digitala verktyg på ett otvunget sätt. De förväntas också kunna guida och hjälpa till även med verktyg de själva  inte använder, vilket kräver ett förändrat förhållningssätt till tekniken. Vidare ställer också elever och föräldrar krav på lärarnas tillgänglighet och vilja att kommunicera via sociala nätverk, organisera och distribuera information och att ge stöd i det dagliga arbetet i skolan. Jag menar att skolbibliotekarierna utgör en utmärkt resurs för att vara mentorer till lärarkåren i dessa frågor.

Digital  jämlikhet

Till sist spelar skolbibliotekarier och skolbiblioteket som plats en betydande demokratisk roll. Forskning visar (Samuelsson, 2014) att även om tillgången till datorer är hög är förutsättningarna att använda dem på ett fruktbart sätt olika. Exempelvis kan nämnas eleven som fått en egen dator i skolan men som inte har ett trådlöst nätverk hemma, helt enkelt därför att föräldrarna inte har råd med en router. Det finns elever som i sig tycker att det flippade klassrummet är en fantastisk idé, men som inte kan få studiero hemma att titta på föreläsningen. En sådan verklighet finns, och skolan får aldrig blunda för sitt uppdrag att ge alla elever samma möjligheter. Skolbiblioteken (och personalen däri) utgör en viktig arena för att jämna ut digitala ojämlikheter genom att erbjuda en fysisk plats att ägna sig åt flippade föreläsningar och annat på en plats där de dessutom kan få ett utomordentligt stöd i sina studier.

Till sist

Nå, någon tycker kanske att det är att tafsa på lärarkårens domäner att låta skolbibliotekarier bli nyckelpersoner i en-till-en projekt. Well, det finns ingen yrkesgrupp som är så bra på “läreriet” som just lärarna. Vi har i Sverige en mycket skicklig lärarkår, som alltjämt skall fortsätta låta den pedagogiska blicken svepa över allt som rör lärandet. Dock visar forskningen att lärarna tyvärr inte ensamma förmår att få en-till-en verksamheter att bli framgångsrika, hur fantastiska eldsjälar de än är. Det krävs mer. Det krävs begåvade träningsprogram, det krävs väl utformade strategier och policies för skolverksamheten och det krävs väl utvecklade kontakter med det omgivande samhället. Det förutsätts att skolan verkar för digital jämlikhet och att man arbetar aktivt för en ökad medie- och informationskunnighet både hos elever och lärare. I termer av detta är skolbibliotekarier nyckelpersoner i en-till-en projekt.

Referenser

Fleischer, H. (2013). En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Jönköping University, Jönköping.

Jenkins, H. & ebrary Inc. (2006). Fans, bloggers, and gamers [Electronic resource] exploring participatory culture. New York: New York University Press.

Penuel, W. R. (2006). Implementation and Effects of One-to-One Computing Initiatives: A Research Synthesis. Journal of Research on Technology in Education, 38(3), 329-348.

Samuelsson, U. (2014). Digital ojämlikhet. IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. Jönköping University, Jönköping.

Warschauer, M. (2007). Information Literacy in the Laptop Classroom. Teachers College Record, 109(11), 2511-2540.

It’s not the trick! Vad en legendarisk magiker kan lära oss om IT i skolan

 

Alla som någon gång ens nosat på magin som konstform känner till ett namn: Dai Vernon. Han började trolla när han var sex år och fortsatte kontinuerligt resterande 92 år av sitt liv. 98 år gammal lämnade Dai Vernon – som med rätta också kallades The professor – ett gigantiskt magiskt arv efter sig.

Dai Vernon - the professor

Dai Vernon – the professor

En av de mest utbredda citat från The professor är: ITS NOT THE TRICK! ITS NOT THE TRICK! ITS NOT THE TRICK!. Hans poäng var helt enkelt att det inte är tricket i sig som är underhållningen. Det är skratten, det är kontakten, det är mysteriet, det är din person som artist. I min sommarfundering över IT i skolan kan jag säga likadant: DET ÄR INTE DATORN! DET ÄR INTE DATORN! DET ÄR INTE DATORN! För, när det gäller IT i skolan är datorn en självklar drivfjäder, precis som det fiffiga trolleritricket är för magikern. Det finns bättre och sämre trick som låter dig komma fram som artist olika väl; det finns bättre och sämre datorer, program och appar som har olika god pedagogisk nytta. Poängen är att den skickliga artisten kan göra stort trolleri av vad för litet som helst. Den skickliga pedagogen behöver inte ha en fancy app – det handlar inte om den, det handlar om vad du gör med den. Det här med att lära sig något har inte i sig förändrats: det handlar om att eleven skall urskilja och relatera aspekter av ett ämne och göra det till en del av sin världsbild och i bästa fall förändras som människa. Så enkelt är det. Precis som magikern behöver kunna ha publikkontakt, berätta en historia, styra uppmärksamheten och få till en snygg finish, behöver läraren etablera kontakt och förtroende, få eleven att upptäcka mönster, varsamt bidra till att flytta fokus  eller bredda blicken när så behövs och att till sist få eleven att förstå vad hen lärt sig i termer av konsekvenser för den egna tillvaron. DET ÄR INTE DATORN i sig det handlar om. ITS NOT THE TRICK.

Som exempel på hur tekniken i sig är ointressant i förmågan att skapa lust till lärande, se det här fantastiska blogginlägget från Ugglornas Rike. Det handlar om hur unga elever använder något så osexigt som qr-koder på ett sätt som verkligen stimulerar dem. ITS NOT THE TRICK. Det handlar om vad pedagogen, i det här fallet Ninna Kristiansen, förmår att göra av den. Hatten av för denna lysande och engagerade pedagog!

Eftersom jag är lite nörd, kan jag inte låta bli att erbjuda er ett klipp på denna legendar, när han 78 år gammal utför det klassiska bägarspelet på ett absolut fantastiskt sätt. Fick du inte ut något annat av min tanke blev det i alla fall lite högklassig underhållning på slutet.

Pareto-baserat lärande för stretchad kunskap

Forskning visar att användning av egen dator i en-till-en miljö kan bidra till ytligare kunskaper. Samtidigt bär datorn med sig fantastiska möjligheter till raka motsatsen, nämligen djupare kunskaper. Utifrån ramverket stretchad kunskap presenteras här en av många möjliga undervisningsmodeller för att fördjupa kunskaper med hjälp av egen dator.

Pareto

Modellen tar utgångspunkt i Pareto-principen, även känd som 80/20-principen. Det är den principen som säger att 20% av jordens befolkning äger 80% av alla resurser, att 20% av insatserna ger 80% av resultaten och att 20% av texten i ett läromedel bär 80% av innehållet. Förhållandena kan naturligtvis variera, ibland råder 70/30, ibland 90/10. Med utgångspunkt i denna princip formuleras så Pareto-baserat lärande som sker med egen dator, i syfte att skapa djupa kunskaper i ett ämne. Modellen bygger på följande steg.

 

Klarläggande av mål med undervisningen

Läraren går igenom vad eleverna skall lära sig av de kommande lektionerna med Pareto-baserat lärande. De går tydligt igenom vilken typ av kunskap som skall redovisas för vilket betyg.

Informationsinsamling

Låt oss tänka att eleverna har en uppgift i samhällskunskapen som skall belysa områdena konflikt, krig och demokrati. Eleverna får utdelat ett antal – säg 5 – olika konflikter att arbeta med. De sätts i tvärgrupper, det vill säga, ingen i samma arbetsgrupp har samma konflikt att arbeta med. Med hjälp av dator, varandra, lärare och alla andra tillgängliga resurser samlas nödvändig information om den valda konflikten. Arbetssättet är hittills traditionellt.  Elevernas källkritiska hållning är här central, och eleverna uppmuntras också att söka information via sociala nätverk för att få en så bred bild av den valda konflikten som möjligt.

Paretodiagram

Här följer nyckeln i metoden. Utifrån det samlade materialet, som i normalfallet till huvudsak består i text (men annat är naturligtvis också tillåtet) får eleven i uppgift att skissa ner en bild, teckning, diagram eller annan grafisk produkt som fångar essensen i konflikten såsom det uppfattas av eleven utifrån elevens egna perspektiv. Den grafiska produkten kan vara abstrakt eller konkret. Syftet med denna starka kondensering av information är att eleven skall förmå att urskilja essensen i konflikten och låta den beskrivas i en enda bild. Detta tränar eleven att söka sig bortom den omedelbara reproduktionen av text vid kunskapsbildningen. Genom att byta medium tvingas också eleven att tänka kring sitt case (i det här fallet en konflikt) på andra premisser än vad hen är van vid. En utgångspunkt här är då att olika medier bär olika förmåga att lyfta fram olika aspekter av ett ämnesstoff (se ex Säljö 2010; Fleischer 2013). Potentiellt bidrar detta till att nyansera kunskapsbildningen. Under diagrammet får eleven också i uppgift att skriva max 5 meningar som en förklaring till bilden. Paretodiagrammet/bilden görs med fördel i digital miljö, ett otal lämpliga appar och mjukvaror finns för detta ändamål. Inget fokus ligger här på konstnärlighet eller förmåga att teckna.

 Brytning av tvärgrupper

Nu samlas de elever som arbetat med samma case. De får visa upp sina alster och läsa sin sammanfattning för resten av eleverna. Denna del av processen kan naturligtvis också ske elektroniskt. Eleverna i grupperna, som alltså arbetat med samma uppgift, får nu med hjälp av läraren jämföra och ställa kritiska frågor till varandra. Detta steg är viktigt för att låta eleven få syn på vad en subjektiv utgångspunkt betyder för tolkningen av en till synes objektiv källa. Genom detta steg lär sig eleven också att värdera och kritiskt granska den egna ståndpunkten samt att sätta den i en ny kontext via sina kamraters förståelse av samma innehållsliga stoff. Läraren uppmanar till frågor som väcker reflektion såsom: vilka likheter finns? Vilka skillnader finns? Tänk om det vore så här? Vad händer om man kombinerar era bilder… och så vidare.

 Sammanförsel av material

I ett sista steg sammanförs nu materialet. Det låter sig med fördel göras på en klassblogg eller annat publikt forum där eleverna själva får uttrycka resultaten av sina ansträngningar. Här bör framkomma inte bara elevernas förståelse av det förhandenvarande innehållsstoffet, utan också deras förståelse för de olika möjliga tolkningarna och resultatet av sammanvägningen av erfarenheterna. Eleverna kan med fördel göra denna sammanställning på olika sätt: i text, med video eller i podcastform för att ta några exempel. Det centrala är att den essens av en konflikt (i det här exemplet) som omedelbart förstås av eleven nu har vidgats och satts i andra kontexter i dialog med andra elever, vilket torde breddat antalet urskilda aspekter i ämnet och därmed fördjupat kunskapen.

Referenser

Fleischer, H. (2013). En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Jönköping University, Jönköping.

Säljö, R. (2010). Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of Computer Assisted Learning, 26(1), 53-64. doi: 10.1111/j.1365-2729.2009.00341.x

 

Datorn i skolan – bok om teori och praktik

Så var det då offentligt. Har påbörjat ett intensivt samarbete med nästkommande bok som kommer handla om vikten av att skapa ett ramverk för användning av IT i Skolan. Att komma ifrån app-hysterin. Att se bortom datorn och återfokusera på de djupare och viktigare frågorna i pedagogik men med datorn som given utgångspunkt.

Jag tar utgångspunkt i min avhandling om en-till-en och står för en teoretisk bas. Jag har turen att få skriva med en av skolsveriges absolut skickligaste lärare, Helena Kvarnsell. Tillsammans skall vi, utifrån det teoretiska ramverket ‘stretchad kunskap’ visa exempel på hur lärare kan tänka för att använda datorn på ett sätt som säkrar möjligheter till djupa kunskaper. Det blir en bok om IT utan att det handlar om ett enda praktiskt verktyg. Däremot handlar boken om förhållningssätt när IT är en naturligt integrerad del i verksamheten. Enligt vår analys just det Sverige behöver.

Arbetet med boken har alltså redan startat, och intensifieras ytterligare under hösten. Jag tror att det blir extremt utvecklande både för mig och Helena Kvarnsell, och förhoppningsvis för de lärare och blivande lärare som också läser boken.

Datorer, en-till-en och stretchad kunskap

en elev - en dator. Kunskapsbildningens karaktär och villkor i den datoriserade skolan. Hur påverkas kunskapsbildningen när eleverna får var sin dator och tillgång till internet? Behöver skolan utveckla ett nytt sätt att betrakta kunskap och behöver lärarkåren förbereda sig genom kompetensutveckling? Svaret är enligt mig ja. Jag kallar det för stretchad kunskap. Det kännetecknas av ett hänsynstagande till att datorn och internet både är ett verktyg att använda för kunskapsbildning, men också en värld att leva i. Skolan måste förstå och acceptera de förändrade spelregler som blir den naturliga följden och aktivt välja en strategi vid införandet av elevdatorer. Utgångspunkten för föreläsningen är avhandlingen En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan.

Föreläsningen lyfter resultat från både egen forskning och annan forskning. Föreläsningen tecknar en bakgrund i kunskapssamhällets framväxt och problematiserar tidigare satsningar på datorer i skolan som bakgrund till de nuvarande satsningarna som oftast sker i form av en-till-en projekt. Forskningsresultaten leder fram till en diskussion om ett nytt och utvidgat sätt att betrakta kunskapsbildning, vilket benämns stretchad kunskap. Att arbeta med stretchad kunskap som utgångspunkt kan vara en fruktbar väg att minska glappet mellan vad som är möjligt att åstadkomma med datorer och ipads i klassrummet och vad de hittills faktiska resultaten är. Lärarkårens behov av kompetensutveckling diskuteras särskilt.

Läs mer på föreläsningens egna sida: Datorer, en-till-en och stretchad kunskap.

Dropbox – en underbar tjänst för lärare och andra

Lägg bort din usb-sticka, och sluta skicka e-post med filer till dig själv: Dropbox kommer förändra hur du handskas med att flytta, dela och säkerhetskopiera dina filer för alltid. Dessa Dropbox-tips för lärare kommer att visa dig hur du får ut det mesta av detta mångsidiga verktyg för säkerhetskopiering och filsynkronisering i skolan och hemma. Otålig? Skaffa Dropbox direkt!

Vad är Dropbox?

Dropbox erbjuder en online backup-tjänst, gratis filsynkronisering och möjlighet att dela filer med andra. Det gör att du kan komma åt dina lagrade filer på en Mac, PC eller Linux-dator, eller när du är på språng med hjälp av en app för iPhone, Ipad eller Android-enheter. Ändringar i dina filer säkerhetskopieras på nätet, och kan nås från vilken dator som helst med internetuppkoppling. Hela processen är automatiserad, arbetar i bakgrunden, och kommer inte sakta ner din dator. Det låter kanske för bra för att vara sant, men nu kan jag faktiskt inte vara utan det.

Hur fungerar det?

När du registrerar dig för ett Dropbox-konto, hämtar du en särskild mapp till en dator eller bärbara enhet som du arbetar med. I skolan har jag en Dropbox-mapp på min iMac, och hemma har jag en på var och en av mina datorer. Jag kör också Dropbox på både Ipad och Iphone. Allt jag lägger i min Dropbox-mapp säkerhetskopieras automatiskt till arkivet online och synkroniseras till mina andra Dropbox-mappar på alla enheter automatiskt. Säg till exempel att du arbetar med att skapa SMART Board Math-aktiviteter i skolan, men inte riktigt avsluta det man ville få gjort, så du sparar arbetet i din Dropbox-mapp. När du har sparat en kopia av filen kommer den snabbt visas på din hemdator, precis som det var när du sparade den. Du kan avsluta det hemma på kvällen och spara den, trygg i förvissningen om att den senaste versionen kommer att vara i din Dropbox-mapp på skolan nästa dag.

Fördelar för lärare

  • Det är gratis: Alla lärare älskar gratis verktyg, och den grundläggande Dropbox-tjänsten är just detta: Gratis! Du får 2 GB gratis lagringsutrymme för att synkronisera, lagra och dela dina favorit-filer. Såvida du inte sysslar med stora videofiler, är detta en generös tilldelning som sannolikt kommer att omfatta de flesta lärarens behov. Om majoriteten av dina filer är textbaserade behöver du bokstavligen hundratals, kanske tusentals filer att nå gränsen på 2 Gb.
  • Det är bekvämt: När du får Dropbox och börjar använda det på regelbunden basis, kommer du älska hur enkelt och bekvämt systemet är att använda. Glöm att mejla dig själv filer, köpa dyra CD / DVD, eller försök att hitta den gäckande usb-stickan. Allt du behöver göra är att spara filen med Dropbox. Det kommer då att backas upp och synkroniseras till alla apparater du har en Dropbox-mapp på. Du behöver inte ge några instruktioner, köra något program eller schemalägga någonting: det bara rullar i bakgrunden.
  • Även om du är borta från din dator med Dropbox kan du logga in på ditt konto via webben och nå alla samma filer du har på datorn, ladda ner dem och använda dem som du tycker passar.
  • Det sparar tid: Även om jag inte ska uppmuntra till att strunta i backuper, är det faktiskt så att Dropbox kan ta bort åtminstone en del av säkerhetskopieringsbehoven. Om datorn kraschar, eller om du råkar skriva över en fil av misstag, kan du alltid återställa den via Dropbox. Skönt med en säkerhetskopiering av viktiga dokument som ständigt är igång, så fort en ändring sker.  Om du lyckats radera hela din Dropbox-mapp på datorn, exempelvis om du behövt formatera om: Ladda ner en ny Dropbox-mapp, logga in med ditt konto, och vips är allt återställt igen!

Fler fördelar för lärare

  • Dela filer: Du kan dela filer, eller till och med mappar, med andra Dropbox-användare. Så, om alla lärare i på skolan använder Dropbox, kan du till exempel skapa en mapp för att dela länkar till dina favoritbilder, pedagogiska spel eller webbplatser. När en lärare lägger till en ny länk, kommer den att vara tillgänglig för alla att se. Du kan också dela en länk till en av dina filer (exempelvis ett word-dokument) genom att skicka läraren en länk för att ladda ner den direkt från din Dropbox. På så sätt behöver du inte att fylla upp någons e-post med stora filer som gör mail-systemet trögt.
  • Använd den med elever: Studenter som har Dropbox-konton kan njuta av alla förmåner som anges ovan för lärare. Men de kan också använda den för att lämna in uppgifter, och lagra sina e-portföljer. När de avslutar ett uppdrag, de kan dela filen med dig genom att skicka dig en länk. Läraren kan sedan läsa filen, markera och lämna kommentarer på den, och spara anteckningar för studenten att läsa senare.
  • Använd mobila apps: Dropbox kan användas på iPhone, Ipad, och på Android-enheter. Ladda ner den aktuella applikationen, och ha tillgång till dina filer var du än är. Det är ett bra exempel på mobilt lärande. Alla populära filtyper kan visas på dessa enheter när du hämtar Dropbox Mobile App.

Hur man får Dropbox

Du kan få Dropbox för dina egna datorer och mobila enheter genom att besöka Dropbox.com och registrera dig för ett nytt konto. Du måste ange en e-postadress och några grundläggande detaljer, men efter som du kan hämta din egen Dropbox-mapp och börja säkerhetskopiera, dela och synkronisera dina filer. Som nämnts ovan, är den grundläggande konto gratis, så du kan prova det utan kostnad så länge du vill. Detta är ett bra verktyg för lärare att använda! Jag är säker på att det kommer att göra ditt liv som utbildare enklare omedelbart. Jag rekommenderar att skaffa Dropbox direkt via denna länk.