Varför är inte alla lärare bara glada och lyckliga över förändringar, exempelvis när nya IT-system förs in, när man köper in digitala läromedel, när alla skall använda en ny lärplattform? Det har nog alla skolledare frågat sig någon gång. Frågan kan naturligtvis attackeras från olika teoretiska perspektiv och ramverk. Ett sådant är Glassers choice theory (William Glasser International, 2019). Teorin säger kort att nästan alla beteenden är beroende av val vi gör, och dessa val styrs av ett antal behov som exempelvis överlevnad, att känna tillhörighet, att uppleva frihet och att ha roligt. Det här är en viktig signal för skolledare att ställa den grundläggande frågan: När personalen inte agerar på det sätt som är tänkt – vilket behov ligger då bakom och stör och genererar kontraproduktiva handlingar?
Behoven som skapar motstånd
När det gäller motstånd till användning av IT i skolan har fem sådana behov identifierats i forskningen (Wilson, Fuhrman & Turner, 2019). Dessa är, fritt översatt:
- Behov av överlevnad på en föränderlig arbetsplats
- Behov av att vara fri från störningar och att vara fri att göra egna val
- Behovet att känna sig tillhörig ett professionellt sammanhang
- Behovet av makt över vad eleverna gör och hur de upplever situationen
- Behovet av att uppskatta arbetet och att ha roligt i förändringsarbetet
Jag tänker att så många förändringsarbeten, exempelvis införande av datorer, nya program, digitala läromedel, teknikburna undervisningsmetoder, administrativa system etcetera hade gått så mycket bättre om dessa fem punkter låg i bakhuvudet hos skolledaren. Detta anknyter ju också till min förra bloggpost.
Överlevnad och lugn och ro
Det är uppenbart att det uppstår motstånd om läraren inte känner att hen har näsan över vattenytan och riskerar yrkesmässig drunkning (1). Här är det ju klart rimligt att genomföra projekt på ett sätt som medger flexibilitet (som nämnts i tidigare bloggpost), så att medarbetaren kan ta sig an förändringen i den takt som är nödvändig. Flexibiliteten är ju också en del av att kunna vara fri från störningar och fri att göra egna val (2). Så kan det ju naturligtvis inte vara hela tiden, men jag tror att det är centralt att varje medarbetare får känna sig autonom emellanåt, även i förändringsarbeten.
Professionellt sammanhang
Idel förändringsarbeten där IT är inblandat kan ibland uppfattas som… ja, inte helt genomtänkta. Kanske fanns det en plan som havererade, kanske inte, men upplevelsen av att ingen vet vad de skall göra (vilket man hört ett antal gånger vid införande av nya lärplattformar exempelvis, trots att förberedelsetiden har varit lång), kan knappast bidra till att läraren känner sig tillhörig ett professionellt sammanhang (3). Här gäller det, även om ett misslyckande är ett faktum, att visa att idén har genererats från ett kvalificerat underlag som det finns starkt stöd för. Det är okey att det blir förvirrat förstås, och att nya strategier måste dras upp. Om lärare har tillgång till ett sunt kollegialt sammanhang blir inte situationen lika sårbar.
Makt över aktivitet – och kul under tiden
Lärare har naturligtvis också behov av att se att det de gör är bra för eleverna. En god väg dit är att goda planer faktiskt också kan genomföras. Därav behovet av makt över vad eleverna gör (4). Jag minns själv den gamla goda tiden, när jag under en mycket kort period undervisade 16-åringar på mediaprogrammet. Jag genomförde min undervisning i datorsal där alla använde Lunarstorm på de nya datorerna som skulle lyfta eleverna till nya kunskapshöjder. Jag behöver kanske inte accentuera den frustration jag hade över just tekniken i just det sammanhanget eftersom jag inte hade någon som helst kontroll över elevernas aktivitet. Om vi tar som utgångspunkt i att lärares didaktiska design är genomtänkt (det är den oftast), så behöver den också kunna realiseras och att kunna styra är helt nödvändigt.
Och till sist… om förändringarna bara blir en belastning och läraren inte får känna att det är roligt på jobbet (5), då kan investeringarna vara precis hur stora som helst och idéerna hur briljanta som helst. Det spelar ingen roll. Sådant förändringsarbete möter hinder.
Tyvärr känner jag alltför många lärare som kroknat på vägen mot genomgripande förändringar, exempelvis vid införande av IT-system av olika slag. Jag tänker att om skolledare övervägde de här fem punkterna och hade idéer för hur dessa behov som leder till motstånd kan mötas, då skulle mycket förändringsstress försvinna.
Referenser
Wilson, A., Fuhrman, O., & Turner, K. (2019). Digital tools will never take the place of a good teacher: understanding teachers’ resistance to using technology through Glasser’s Choice Theory. International Journal of Learning Technology, 14(1), 42. https://doi.org/10.1504/IJLT.2019.100612
William Glasser International. (2019). Choice Theory Psychology. Retrieved August 19, 2019, from https://www.wglasserinternational.org/courses/professional-development/choice-theory-psychology/
* Naturligtvis är detta endast ett exempel på studie där lärares behov inventerats. Resultaten i studien känns dock rimliga att resonera kring i mer allmänna ordalag.