Till tänkandets sak i digitala tider

Idag släpptes min senaste artikel i tidningen Reflex Till tänkandets sak. Titeln är en hyllning till vår samtids absolut mest framstående filosof, Martin Heidegger. Ur ingressen:

Håkan Fleischer, gästföreläsare på folkhögskolornas fortbildningsdag i oktober, är verksam inom utbildningsvetenskap på Linnéuniversitetet. Här filosoferar han i en specialskriven artikel för Re:flex över tänkandet, om så kallade filterbubblor och om vårt sanningsbehov.

I artikeln tar jag bland annat upp tre sätt att betrakta begreppet sanning och hur glidningar har skett i vår digitaliserade tillvaro:

Min känsla är dock att vi nu glider mot ett sanningsbegrepp som alltmer vilar inom konsensusteorin. Den nätmiljö och de filterbubblor vi verkar inom tillåter att tankar uttrycks på ett sådant sätt att de utan vidare kontroll mot verkligheten blir till preliminära fakta för människor att förhålla sig till. Falska budskap blir lätt virala och tankar kring hur något förhåller sig uttrycks, sprids och förstärks med en social acceleration så att de omedelbart blir till preliminära fakta och bekräftas av självutnämnda experter.

En utveckling enligt ovan ses också i skolans värld, vilket jag finner anmärkningsvärt och allvarligt. Det är ändå den institution som har som primär uppgift att hantera kunskap.

Här är länk till hela artikeln.

Kommande artikel: Students’ experiences of their knowledge formation in a one-to-one computer setting

Fick idag officiellt letter of acceptance från tidskriften Education Inquiry. Min senaste forskningsartikel Students’ experiences of their knowledge formation in a one-to-one computer setting har blivit fackgranskad av internationella experter, godkänd och kommer publiceras under 2017.

 

students' experiences

Foto: jfinke via Foter.com / CC BY-NC-ND

 

Forskning: studenter hänger sig åt distraktioner omedvetet. Vad betyder det för pedagogens strategier?

Jesper Aasgard har nyligen publicerat en forskningsstudie med titeln Drawn to Distraction:A Qualitative Study of Off-Task Use of Educational Technology. I studien tar han utgångspunkt i studenter på collegenivå och pekar på att teknologi alltmer integreras i undervisningen. Vidare pekar han också på att mängden så kallade off-task användning, det vill säga användning av datorer som inte har med undervisning att göra och multitasking är frekvent förekommande. På en postfenomenologisk grund intervjuar han studenter och visar bland annat att den icke önskvärda användningen av datorer inte alltid ens är en medveten handling. Studenterna har blivit så vana att besöka vissa sidor, exempelvis facebook, eller att kontrollera notiser, att de inte ens tänker på hur mycket tid de ägnar åt det. Studenterna beskriver laptopsen som att de har en kraft att “lura in personen” i dessa distraktiva beteenden. Studenterna menar vidare att det här sättet att använda datorer, som “bara blir så fort datorn finns där” ibland leder till att de helt måste avstå från att använda datorn för att få något gjort i sina studier.

Den här insynen är viktig. Om studenter sig åt distraktioner på nätet omedvetet, krävs en helt annan pedagogik än den som bygger på att säga: Skärp till dig. Jag tror det är viktigt att förstå dessa processer och jag rekommenderar en läsning av artikeln.

Länk till artikeln:  Drawn to Distraction:A Qualitative Study of Off-Task Use of Educational Technology

Unik jämförande studie: 1-1 ger små till måttliga positiva resultat vid prov i fysik, biologi och kemi

Efter användning av en-till-en i tre år ger satsningen på datorer små till måttliga effekter på elevernas kunskaper i de uppmätta områdena fysik, biologi och kemi. Effekterna är statistiskt säkerställda.

Det unika tillfället att studera satsningar med en-till-en med en jämförelsegrupp när det gäller kunskapsutveckling uppstod i Australien, New South Wales. I slutet av 2008 fick hälften av eleverna i nionde årskurs (där eleverna är 14-15 år) egna datorer medan den andra hälften stod utan som ett resultat av politiska beslut. Efter tre år, i årskurs 12 (med elever i 17-18 års åldern) genomfördes omfattande prov i fysik, biologi och kemi vars resultat analyserades med regressionsanalys. Måttligt stark positiv effekt (0.38) på en-till-en för resultat på provet i fysik uppmättes, och små effekter för biologi (0.26) och kemi (0.23). Forskarnas analys kring varför effekten var större på undervisningen i fysik med hjälp av en-till-en dator visar att det främst är den ökade möjligheten till simuleringar som elever och lärare använde sig av.

I studien ingick 12 high schools i New South Wales, Australien. Studien An Evaluation of the Impact of 1:1 Laptops on Student Attainment in Senior High School Sciences är publicerad 27 november 2014 i International Journal of Science Education.

The teacher’s laptop as a hub for learning in the classroom

Artikeln tar sin utgångspunkt i en longitudinell studie där tre skolor följts under fyra år, i syfte att undersöka de förhållanden som råder när lärare och elever har fått var sin dator. Detta gäller bland annat lärarnas undervisning. Detta efter att ha uppmärksammat det vanliga problemet: Trots de många löftena om förändringar i undervisnings- och lärandekultur som ICT för med sig , är det inte särdeles vanligt att stora förändringar uppstår.

Implementeringen har fungerat väl på de tre skolorna, och datorn är en hub för användningen (som beskrivs som den klassiska, det vill säga att samla in information, artikulera kunskap, samla anteckningar och så vidare. Ungefärligen samma saker som står i min forskningsöversikt). Datorn är den hub varigenom allt annat arbeta kanaliseras: arbete med ipads, kameror, informationsdelning etcetera.

Författarna överväger skälen till denna lyckade implementering (trots att skolorna har mycket skilda socioekonomiska förutsättningar), och kommer fram till några saker. För det första har samtliga skolor i studien klara och tydliga mål och visioner för vad de vill åstadkomma med sin undervisning (inte med ICT i sig). Detta tror jag är en mycket väsentlig del av sanningen bakom en lyckad ICT-satsning: att den kretsar kring något som i sig inte har med ICT att göra. Det låter som en öppen dörr att slå in, men efter att ha sett mig om i skolsverige vet jag att så inte är fallet. För det andra har skolorna haft en konsekvent ledning, där mål och strategier (i enlighet med ovan) är levande i allt som görs och kommuniceras i samspel med personalen. För det tredje har man satsat ordentligt på professionsutveckling – dock är artikeln inte helt tydlig med vilken typ av kompetensutveckling man satsar på. För det fjärde har var och en av de lyckade skolorna minst en “teacher champion” som förser personalen med modeller för hur ICT kan användas. Viktigt här var att se varje lärares behov och förmåga och supporta i enlighet med iden att göra små saker lätta att hantera, för att skapa lusten att utveckla sitt ICT-användande ytterligare.

Referens
Parr, J. M., & Ward, L. (2011). The Teacher’s Laptop as a Hub for Learning in the Classroom. Journal of Research on Technology in Education, 44(1), 53-73.

Accepterad artikel (jag är medförfattare)

Glädjande besked från idag – Artikeln INFORMATION AND REPETITION CHANGE CHILDREN’S VISUAL STRATEGIES WHEN VIEWING MAGIC TRICKS WITH AND WITHOUT GAZE CUES har blivit accepterad för publikation i Perceptual & Motor Skills. Jag är medförfattare till denna artikel (liten del, men ändå), som ligger utanför min avhandling. Arbetet har skett i samverkan med Curtin University, Perth, Australien.

Internet för lärande: Kul och smidigt – men knappast seriöst.

I artikeln Using ICT for school purposes: Is there a student-school disconnect utforskar Yifat Ben-David Kolikant 25 skolungdomars användning av datorn i och utanför klassrummet. Han finner att eleverna har en ambivalent inställning till ICT (och främst Internet): å ena sidan anges det vara enkelt att använda, det minskar arbetsbelastningen och det är roligt, men samtidigt menar eleverna att Internet i skolarbetet är opålitligt, otillräckligt, och inte tillräckligt seriöst. Därför använder de datorn primärt för rutinarbeten, som att skriva hemläxor på eller att kontrollera enkel fakta. Synen på lärande hos eleverna handlar i mångt och mycket om att “få in rätt material i huvudet” och att läraren är den absoluta måttstocken på vad som är rätt och fel att lära sig (vilket jag känner igen från min forskning, där eleverna, trots frihet i tid och rum, hela tiden vill ha tillgång till läraren att kontrollera sina svar emot när de arbetar självständigt). Därför är eleverna mindre entusiastiska än vad man kan tänka sig, när det gäller att använda datorn i skolan (vilket också är i linje med min forskning, där överraskande många elever säger att det går sämre med dator i klassrummet). De menar också att de till verkligt viktiga uppgifter i skolan, som att plugga inför ett prov, föredrar att inte använda sig av datorn. De använder sig istället uteslutande av genomgång av sina handskrivna anteckningar.

Artikeln är läsvärd, inte för att uttrycka en negativ ståndpunkt angående ICT i skolan. Den är där för att stanna. Men den pekar tydligt på att skolans bild av sig och sin verksamhet, dess värderingar och vidhängande praktiker måste förändras vid införandet av ICT för att den skall kunna användas på det fantastiska sätt som den faktiskt kan användas. Med en dåres envishet upprepar jag: ICT är inte svaret på en fråga om teknik.

Ladda ner/köp artikeln här: Using ICT for school purposes: Is there a student-school disconnect

 

Towards a Phenomenological Understanding of Web 2.0 and Knowledge Formation

Har under sommaren fått mycket positiva besked angående min artikel med titeln “Towards a Phenomenological Understanding of Web 2.o and Knowledge Formation”: den kommer att publiceras i Education Inquiry, Vol 2 No 3, September 2011. Läs artikelns abstract.

Tidskriften är Open Access, vilket innebär att det är bara att ladda ner den från tidskriftens hemsida. Helt i linje med artikelns anda:-). Om du vill få ett mail så snart den är publicerad, använd mitt kontaktformulär. På så vis kommer du garanterat vara först med att läsa artikeln!