Här är en kort betraktelse över kopplingen mellan teori och praktik. Vi ser dem ofta som åtskilda, och vad gäller den renodlade praktiken och dess kunskapsform – techne för att tala med Aristoteles – blir den ofta något undervärderad i jämförelse med den teoretiska kunskapen, den som Aristoteles benämnde som episteme.

Men teori och praktik förutsätter varandra för att bilda solid kunskap. Gustavsson (2002) har en gång uttryckt att empiri utan teori är blind kunskap, och teori utan empiri är tom kunskap.

Blind kunskap

Låt oss börja med blind kunskap. Anta att du är en hejare på att sjuda fisk. Du sjuder alla sorters fiskar och du uppskattar att den blir fast i köttet och smaklig. Vi kan säga att du har kunskap om att sjuda. Men det är blind kunskap. Du har inga begrepp för eller teoretisk kunskap om vad det är du kan. När du sitter på restaurang och skall beställa mat till en romantisk middag avstår du från lätt sjuden sparris. Det låter konstigt. Vaddå sjuden? nej. Jag tar något annat tänker du. Kunskapen du har om sjudning är blind.

Vad innebär det då att förstå begrepp, att ha en teori? Ja, man kan säga att teorin är en karta över verkligheten. En karta ÄR aldrig verkligheten, men den pekar ut väsentliga drag i verkligheten så att du kan orientera dig i den. För att kunna göra det och tänka i en teori behöver du begrepp (motsvarande berg och hus på kartan). Att förstå ett begrepp innebär att du kan sätta det i rätt sammanhang, att du kan plocka isär det i sina beståndsdelar, att du förstår när begreppet är giltigt och inte. Dessa systematiserade begrepp med dess inbördes relationer formar en teoretisk förståelse av något. I fiskexemplet handlar förståelsen av ordet sjuda bland annat att skilja ur det från andra relaterade begrepp, såsom exempelvis att stormkoka. När teorin inte finns på plats ger empirin blind kunskap.

Tom kunskap

Tom kunskap är byggd tvärtom. Det handlar om att ha teorin på plats men ingen empiri att känna igen den mot. Vad hjälper det att ha alla alla facktermer på plats när det gäller matlagning, om du inte kan använda dem i praktiken eller åtminstone känna igen när någon använt dem?

Låt mig ta ett annat exempel. En gång i tiden läste jag in mig på allt om att bygga fritidshus. Fråga mig inte varför: jag bodde i lägenhet och drömde väl om en liten stuga i en skogsglänta vid en liten sjö. Jag lärde mig allt om vad de olika spikarna och skruvarna hette, om olika sätt att bygga botten på stugan, hur man ska konstruera takstolar och så vidare. I någon mening är detta kunskap – jag kan fortfarande svara på enklare quiz-frågor om byggnadskonst. Men kunskapen är tom. Den samspelar inte med någon verklighet – jag har tummen mitt i handen och jag är den siste på detta jordklot som kan bygga en sommarstuga. Jag har inte tränat på att se om spikförbanden på ett bygge är korrekt eller slarvigt utförda. Om jag drar en skruv med en skruvdragare förstår jag inte om det skall kännas sådär konstigt eller om det är så att jag har valt fel bits. Jag har inte solid och användbar kunskap i frågan, jag har bara tom kunskap som inte korrellerar med någon empiri.

Minskar digitaliseringen mängden solid kunskap?

Jag är lite rädd att vi i digitaliseringens tidevarv i högre utsträckning skapar blind kunskap respektive tom kunskap. Det har inte bara med digitaliseringen i sig att göra utan också med alla mål eleverna i skolan skall nå, en ständig känsla av tidsbrist, en alltför långt driven individualisering. Det är så lätt att konstatera att eleven har genomfört sin uppgift när en uppgift har lösts på datorn, men har solid och användbar kunskap bildats, eller har eleven bara simmat omkring i den digitala empirin? Och de fragment till teoretisk förståelse och begrepp som hämtats in, när uppgiften är av den karaktären, är den ordentligt kopplad till en empirisk verklighet eller är det tom kunskap?

Detta är funderingar som naturligtvis är relevanta oavsett om digitalisering av skolan ägt rum eller inte. Men jag har en känsla – och det är verkligen bara en känsla – av att digitalisering kan bidra till att öka mängden tom respektive blind kunskap.

Referenser

Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Fritzes kundservice.

Foto med tillstånd av: Bernie Goldbach via Foter.com / CC BY-NC-ND