Storytelling i undervisningen (med eller utan IT-stöd)

Det finns ett antal skäl till varför berättande är så effektivt i i undervisningen. Det hjälper eleverna att motivera sig och skapar en engagerande upplevelse. Dessutom blir de mer känslomässigt kopplade till ämnet, vilket är ett bra sätt att skapa förutsättningar för ett djupare lärande. Problemet är att omvandlingen av ditt innehåll och ämne till en berättelse kan vara en utmaning. Detta särskilt om du vill få maximalt resultat. Det är ju också möjligt att använda berättandet som en del av flippad undervisning. Via E-learning Industry har jag hämtat dessa tips. De stämmer också väl överrens med vad jag föreläser om när det gäller retorik och lärande.

Gör handlingen och karaktärer möjliga att relatera till och relevant
Varje karaktär i din berättelse ska vara möjlig att relatera till och relevant för eleverna. Dialogerna bör vara realistiska och karaktärernas personligheter bör vara bekanta för de studerande.  Tänk på att din berättelsens karaktärer är det fordon som driver eleverna mot kunskapsmålen. Det kan vara lockande att väva in humor och lättsam konversation mellan personerna i din berättelse, men tänk på att det är lätt att glida ifrån ämnets kärna.

Glöm inte att ta med de viktigaste delarna av berättelsen
Varje bra historia har en grundläggande dramaturgisk ordning, där du först introducerar rollpersonerna, därefter uppstår problemet eller konflikten, vilket senare leder till en avslutande lösning av situationen. Se till att nyckelkomponenterna kommer med. Var gärna kreativ, men glöm aldrig strukturen på din berättelse.

Använd kompletterande bilder
Använd bilder av hög kvalitet för att representera centrala inslag i berättelsen. Det är naturligtvis bra att eleverna blir stimulerade på olika sätt. Leta gärna gratisbilder på nätet. På exempelvis Google kan du välja att bara söka efter bilder som är licensierade med creative commons. Försök gärna vara kreativ och tänk utanför boxen, men håll hela tiden elevernas känslovärld i åtanke. Du kan använda symboliska och inspirerande bilder för att förstärka, men var försiktig så att berättelsen inte blir tvetydig istället.

Använd en bra berättarröst
Berättarrösten fungerar som en guide åt eleverna. Tänk på att det är just en guide, och inte att du är stjärnan i föreställningen. Det är lite som när man agerar konferencier: uppgiften är att se till att det flyter bra framåt, inte att ta över showen. Du förstärker berättelsen med rösten och kan gärna också illustrera olika personer med hjälp av olika röstlägen, men bli som sagt inte alltför wild and crazy, så att du istället distraherar eleverna.

Håll berättelsen kort
Försök hålla berättelsen så kort som möjligt för att undvika att eleverna blir kognitivt överbelastade. Undvik förvirring och kognitiv överbelastning genom att begränsa antalet personer eller konflikter som du presenterar i historien, men se ändå till att alla dina berättande element är väl utvecklade och spännande för eleverna.

Om du kan – gör din berättelse interaktiv
Varför inte göra berättelsen interaktiv? Kanske du kan bygga den med hjälp av ett bildspel eller en powerpointpresentation. Eleverna kan exempelvis få klicka sig fram till nästa del av historien. Kanske kan de få vara med och fatta beslut längs vägen genom att göra val som påverkar utfallet av historien. På så sätt hjälper berättelsen eleverna att se konsekvenserna av sina val, vilket i sin tur stimulerar deras förmåga till problemlösning. Naturligtvis tar det här längre tid än att fixa till en vanlig traditionell berättelse, men å andra sidan kan nyttan vara stor. Som bekant är det ju så att ju mer engagerande ett lärmoment är, desto mer minnesvärt är det.