Så startar du ditt Personliga Lärande Nätverk (PLN)

Idén om PLN – personliga lärandenätverk – är egentligen inget nytt. Ett PLN är helt enkelt ett antal personer som har samma intresseområden, och som lär av varandra och nyttjar varandras resurser. Det är uppenbart att framgång inom exempelvis affärslivet till stor del bygger på ett sådant nätverkande.

pln network

Genom ett aktivt PLN får du som lärare tillgång till en stor mängd resurser, diskussioner, kunskap, ledarskapsstrategier och spännande sätt att implementera teknik i undervisningen. Problemet är att de allra flesta inte vet riktigt var de ska börja nätverka. Här kommer därför lite tips på utgångspunkter för den som vill börja bygga PLN på ett roligt och lättsamt sätt:

  • Twitter: Plattform för mikrobloggande som gör det möjligt för utbildare från hela världen att kommunicera med 140 tecken eller mindre. Möjliggör att dela resurser, diskussioner kring “best practice” och att samverka. För mer info om Twitter, se den här videon.
  • Bloggar: En fantastisk källa till information som tillåter utbildare att reflektera och diskutera om allehanda ämnen. Att börja blogga är lätt! Använd något av de vanligare verktygen  Blogger, WordPress, eller TypePad. För mer information, se gärna den här videon.
  • RSS läsare: RSS står för “Real Simple Syndication”. En RSS-läsare är ett verktyg som håller dig uppdaterad på innehållet på utbildningsbloggar, nyheter, wikis, podcasts på ett och samma ställe. Benom att prenumerera på RSS-flöden (feeds) skapar läraren ett individualiesrat flöde av information som kontinuerligt uppdaterar sig, och som är lätttillgängligt via program på datorn eller på telefonen. Om du som lärare skapar en blogg, har du också ett automatiskt eget RSS-flöde! Även här finns en video att titta på.
  • Wikis: En typ av websida som byggs i samverkan mellan intresseparter. Wikis uppmuntrar till informationsdelning och nätverkslärande. Låt dig inspireras av wikimodellerna på Educational Wikis och Wikis in Education. Kika gärna också på följande video.
  • Sociala bokmärken: Ett sätt att lagra, organisera och dela bokmärken till läranderesurser online. En bra tjänst att börja med  Delicious, som också låter dig lägga till en beskrivning av resursen du sparar, och ger dig möjlighet att kategorisera och sätta etiketter på den. Lärare kan också gå med i grupper och få meddelande via e-post så snart det  har lagts in nya bokmärken i gruppen.  Mer om sociala bokmärken på denna video.
  • Facebook: Ett välkänt socialt nätverk som inte bara låter folk hålla kontakt med familj och vänner, utan som också ger möjlighet att ta kontakt med och interagera med experter. På sidan  Facebook in Education finns mer information om hur du som lärare kan använda Facebook på bästa sätt.

Undersök, lek och ha roligt! Mitt tips till dig som är lärare och som vill prova: glöm gränserna mellan informellt och formellt lärande, var aktiv, dynamisk och samverkande, och få mängder av resurser, idéer, tankar och tips på hur du utvecklar din undervisning på bästa sätt.

Inlägget är inspirerat av A Principals reflections: A PLN Quickstart Guide.

7 styrande föreställningar om sociala medier i undervisning

Artikeln Exploring pre-service teachers’ beliefs about using web 2.0 technologies in K-12 classroom (Sadaf et al, 2012) behandlar vilka beteende-, normativt- samt kontrollrelaterade föreställningar lärarstudenter under slutpraktik har om användande av web 2.0 i sin framtida undervisning. Studien tar sin utgångspunkt i Theory of planned behaviour (TPB), som i korthet säger att det de tre nämnda typerna av föreställningar skapar attityder, normer och beteendekontroll, vilket i sin tur skapar en intention, som i sin tur leder till ett planerat beteende.

Resultaten visar att intentionerna att använda web 2.0 i sin framtida undervisningspraktik hos lärarstudenter i slutpraktik är starkt relaterade till föreställningar om:

  • värdet av teknikanvändningen i syfte att stimulera elevernas lärande och engagemang
  • hur enkelt det är att använda
  • teknikens förmåga att möta förväntningarna hos elever vana vid ‘digitalt leverne’
  • lärarstudentens höga självförtroende (self-efficacy, jmf Bandura (1997)) i användningen
  • dess förmåga att förse eleverna med möjligheter att bryta tids-rumsliga barriärer i sitt lärande
  • anpassningsförmågan av innehållet efter ämne, intressen och ålder
  • möjligheterna att få stöd/känna krav att använda web 2.0 bland kollegor och hos skolledning

På ett tydligt sätt ger artikeln en fingervisning om vilka aspekter som är centrala att arbeta med för lärarutbildningar, om man nu anser att web 2.0 är ett pedagogiskt verktyg värt att ägna intresse. Naturligtvis är det också centrala aspekter att bearbeta i all kompetensutveckling av befintlig skolpersonal, när satsningar på sociala medier skall göras. Läsvärd!

Referenser
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: the exercise of control. Basingstoke: W. H. Freeman.
Sadaf, A., Newby, T. J., & Ertmer, P. A. (2012). Exploring pre-service teachers’ beliefs about using Web 2.0 technologies in K-12 classroom. Computers & Education, 59(3), 937-945.

Läs gärna också

Fleischer, H. (2011). Towards  a  Phenomenological  Understanding  of  Web  2.0  and  Knowledge  Formation. Education Inquiry, 2(3), 535-549.