Hade ett ganska skönt performance på Settdagarna 2012. Föreläste i 45 minuter om min forskningsöversikt för drygt 400 deltagare, som verkade trivas med livet och mässan de var på. Jag tror – men är inte säker – på att jag bidrog med lite sund skepsis, som balans till idel halleluja-inslag. Det blir ju lätt så på en mässa som fokuserar på teknik i klassrummet. Jag blandade allvar med skoj, vetenskap med synpunkter, och lyckades nog dra ner några skratt på kuppen också.

Väl medveten om just väckelsemöteskänslan det hade jag döpt föredraget till “Om en-till-en är svaret, vad är då frågan?” just för att poängtera att vi ibland i teknikiver glömmer bort vad saker egentligen handlar om. En av teserna jag drev är att en-till-en skapar möjligheter till fler teachable moments. Det är upp till läraren att ta vara på dem, och därför blir också en-till-en en fråga om att skapa fler kvalitativa möten mellan elev och lärare (och ämnet), och inte en fråga om teknik. Jag avslutade med mina personliga reflektioner om vad jag utifrån min förståelse av forskningen skulle göra om jag implementerade en-till-en.

Föredraget blev ett av de mer omtalade på twitter, vilket var väldigt roligt! Efter mitt föredrag, och idel fantastiska men alltför korta möten, hastade jag iväg till Tänk Oms monter, för en liten intervju. En annorlunda miljö och situation för mig, men det gick alldeles utmärkt.

Jag bifogar min presentation som jag körde på mässan nedan. Frågor? Funderingar? Hör av er!