Molntjänster är populärt men också förenade med vissa problem. Vad ska lagras i molnet? Vem äger informationen? Hur hanteras känsliga uppgifter?

Idag publicerade Skolverket en nyhet om en forskningsöversikt om molntjänster i skolan publicerad i Computers and Education. 112 forskningsstudier om molntjänster har gåtts igenom.

Skolverket pekar ut att det finns fördelar med molntjänster enligt studien. Bland annat nämns ökade möjligheter att använda appar för samarbete, delning och kommunikation. Så här säger Skolverket om forskningsstudien:

En annan upplevd fördel hos molntjänster, som rapporteras i studierna, är stödet för mobilt lärande och en rörelse i tid och rum samt möjligheter till lagring.  Andra exempel som ges är direktsända föreläsningar, olika tjänster för gemensam produktion och delning eller molnbaserade lärplattformar.

Forskningsstudien lyfter också fram risker med säkerhet och integritet och ett antal forskare som ägnat energi åt den frågan. Min uppfattning är att skolor naturligtvis, utöver att följa rådande regelverk, måste vara mycket nogsamma med hur data lagras och hur säker den är, det vill säga att den inte kan läcka. Forskningen visar också på att skolor upplever vissa inlåsningseffekter med molntjänster, det vill säga att bli låst att använda ett givet programpaket och/eller bekymret att tjänster helt enkelt kan upphöra att existera.

Personligen är jag positivt inställd till molntjänster. Jag har själv exempelvis skrivit en artikel om att använda Dropbox som lärare, men jag tycker det är viktigt att hålla ögonen på eventuella inlåsningseffekter och/eller säkerhetsproblem. Av det skälet behöver vi tydliga kopplingar mellan huvudmännens IT-avdelningar och lärarkåren så att dialog om behov, möjligheter och risker kan uppstå.