Flipp eller flopp? Uppsats om lärares uppfattningar av flipped classroom som påverkansfaktor på undervisning

Stefan Karlsson har nyligen skrivit en intressant uppsats på avancerad nivå vid Örebro Universitet. Stefan undersöker i uppsatsen lärares uppfattningar av fenomenet flippat klassrum som påverkansfaktor på undervisningen. Begreppet uppfattningar av (dock ej i uppsatsen) signalerar här att det är en fenomenografiskt orienterad studie, vilket innebär att Stefan har sökt efter de varierade sätt fenomenet flippat klassrum som påverkan på undervisning visar sig för de lärare som använder sig av denna metodik.

I en intervju på Pedagog Örebro berättar Stefan om sitt syfte med undersökningen:

En av de huvudsakliga avsikterna med min studie var att synliggöra betydelsefulla lärdomar som kan vara användbara för andra lärare som är intresserade av att prova på att undervisa efter denna undervisningsmodell. Genom att utveckla en djupare förståelse för vilka uppfattade effekter undervisningsmodellen medför skapas också en grundläggande förståelse för hur denna typ av undervisning kan ses som en bidragande del i elevers ökade lärande.

Observeras bör här alltså att författaren undersöker de uppfattade effekterna och inte effekterna i sig av det flippade klassrummet. Det gör inte det hela mindre värt att läsa, tvärtom: det är alltid utifrån lärarnas erfaranden om en undervisningspraktik som den utvecklas i närtid.

I uppsatsen identifierar Stefan ett utfallsrum som rymmer åtta påverkansfaktorer (saxat från Pedagog Örebro)

Påverkansfaktorer som kan ses som pedagogiska vinster 

  • Ökad och mer jämlik förförståelse – Eleverna tar del av lärarens genomgångar innan lektionen och ökar därmed sin förförståelse. Förförståelsen blir dessutom mer jämlik mellan eleverna
  • Möjlighet till flexibilitet – Eleverna kan ta del av lärarens genomgångar när det passar dem bäst.
  • Individualisering – Eleverna kan ta del av lärarens genomgångar så många gånger som de behöver för att förstå.
  • Ökad lärarkontakt – När lärarens genomgångar flyttas utanför klassrummet frigörs tid i klassrummet, vilket i sin tur möjliggör ökad tid till kontakt mellan lärare och elev.
  • Kollaborativt arbete – Eleverna har redan en viss förförståelse när de kommer till lektionen, så tiden kan ägnas åt kollaborativt arbete istället för genomgångar.
  • Möjlighet till ämnesfördjupning – Eleverna kan redan grunderna när de kommer till lektionen, därför kan läraren påbörja lektionen på en högre nivå och därmed nå djupare ämneskunskaper.

Påverkansfaktorer som kan ses som pedagogiska utmaningar 

  • Elevansvar – Alla elever förbereder sig inte inför lektionen, vilket istället ökar kunskapsklyftan till de elever som har gjort de
  • Tillgång av digitala verktyg – Bristande tillgång av digitala verktyg gör att alla elever inte har samma möjligheter att ta del av lärarens förberedande genomgångar.

Studien är intressant och väl motiverad och jag rekommenderar en läsning av densamma. Den är väl sammanhållen och jag finner metodvalet i förhållande till den fenomenografiska ansatsen intressant. Inte minst är resultaten en väldigt god utgångspunkt för diskussioner om en pedagogisk praktik – varför inte läsa uppsatsen inför studiedagar ute på skolor som funderar på flipp?

En sammanfattande artikel finns att finna på Pedagog Örebro, och vill du läsa hela uppsatsen klickar du här.