Effektiv feedback för lärare och andra ledare

effektiv feedback för lärareFeedback är en viktig del i undervisningen och i allt annat ledarskap. Det är inte bara eleven som har nytta av bra feedback. Också som lärare får du värdefull information tillbaka genom din feedback: vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra? Detsamma gäller naturligtvis feedback i annan typ av ledarskap. Det gäller dock att veta när och hur man skall ge feedback. 

Det är dock viktigt att komma ihåg att bra feedback ges under tiden lärandet sker, medan det fortfarande finns möjlighet att åstadkomma förändringar. Jag tycker också att feedback till eleven skall vara åtskilt från bedömning, annars är det lätt enbart det som eleven tar åt sig. Feedback definieras här som information om hur det går i elevens (eller den anställdes)  ansträngningar att nå sina mål.

Rätt förutsättningar
Det krävs bra förutsättningar för att den lärande skall ta åt sig av feedbacken och kunna använda den på rätt sätt. Rätt förutsättningar innebär att det skall vara en miljö som man vet att man har råd att göra misstag i. När misstaget betraktas som en lektion och inte som ett misslyckande är man på rätt väg.

Feedback åt båda håll
Som lärare eller annan ledare är det viktigt att komma ihåg att feedbacken som kommer från den lärande kan vara lika viktig som den som ges från läraren. Att ge feedback handlar således likamycket om att lyssna och ta åt sig som att tala och agera.

Vem styr feedbacken? 
John Hattie påpekar att mycket av feedbacken eleven får är från andra elever. Detsamma gäller säkerligen även i yrkeslivet. Det är viktigt att påpeka att en stor del av den här feedbacken kan vara felaktig. Å andra sidan är det naturligtvis motiverande att feedbacka varandra vid lärande. Balans och struktur krävs således. Det är viktigt att du som ledare syns i feedbacken.

Effektiv feedback kräver målorientering
För att feedback skall fungera måste den vara målinriktad. Den som får feedback måste veta exakt var man skall nå fram till. Annars handlar feedback alltför mycket om att bara berätta för den lärande om vad han eller hon skall göra. Detta skapar passivitet.

Lästips
Feedback for learning av Susan Askew.

P.S Artikeln är publicerad i mitt veckobrev Spirande Yrkesliv. Prenumerera du också, och få sådana här artiklar i brevlådan varje måndag.

8 sätt att bli en bättre lyssnare

Att vara en bra lyssnare är bästa vägen till en bra kontakt som skapar förtroende och får motparten att vilja prata vidare med dig. Att vara en bra lyssnare skapar en god grund för en relation med medarbetare och kollegor som kan komma till pass när relationen ställs på prov.  

Är du en bra eller dålig lyssnare? 
En dålig lyssnare blir lätt distraherad, dagdrömmer och låtsas att hen är uppmärksam, fast hen egentligen inte är det. En bra lyssnare däremot har aktiva strategier för att bekämpa distraktioner, anstränger sig för att fokusera och använder både kroppsspråk och stödjande ord för att visa att uppmärksamheten ligger på den som blir lyssnad på. Hur blir du då en bättre lyssnare? Här följer åtta tips.

Döm inte på förhand
Det är lätt att döma på förhand. När vi gör det slutar vi lyssna objektivt, och hör bara sådant som bekräftar förhandsdomen. Försök att inte ha förutfattade meningar om vad din motpart kommer säga på grund av utseende, yrke eller kultur.

Respektera åsikten
Vi tycker olika om en massa saker, men försök att respektera åsikten eller världsbilden som den du pratar med har. Du behöver inte hålla med bara för att du lyssnar, nickar och säger ”jag förstår”. Tänk på att det som låter helt vansinnigt i dina öron är någon annans verklighet.

Använd ögonkontakt
Använd ögonkontakt – men lagom mycket. Se till att du har stadigt blickbeteende, och växla av ibland för att ge den du pratar med lite lugn och ro. Ju känsligare det ni pratar om är, desto viktigare är det att också växla bort blicken.

Kroppsspråk
Använd ett aktivt kroppsspråk, luta dig framåt, visa med riktningen på kroppen att du är fokuserad.

Avbryt inte
Det är bara oartigt. Istället är det viktigt att låta pauserna ”verka ut”. Då kommer det oftast mer som hen vill prata om. Våga pausa dubbelt så länge som du tror att det behövs.

Ge bekräftande signaler
Nicka, humma, fyll i med stödord. Bekräfta och visa att du lyssnar.

Lyssna efter huvudbudskapet
En del ”bubblar på”. Lyssna efter huvudbudskapet. Vad är den röda tråden? Tolka, men se till att inte övertolka. Lyssna också efter det som sägs mellan raderna – det insagda – och det som hen undviker att prata om – det osagda.

Sammanfatta
När du svarar, se till att sammanfatta vad hen har sagt emellanåt. Naturligtvis kan du inte göra det varje gång, men om hen har pratat en längre stund så passar det bra. Det gör det också möjligt för hen att korrigera om du avslutar sammanfattingen med ”har jag fattat saken rätt då?”.

 

Den här artikeln publicerades också i veckobrevet Spirande Yrkesliv. Prenumerera du också och få artiklar som denna varje måndag, rakt ner i brevlådan. Alldeles gratis.