Browsed by
Etikett: dator

Drömmen om skolans magic bullet

Drömmen om skolans magic bullet

IT i skolan är ett fantastiskt verktyg när det används rätt. Om det råder inget tvivel – jag har till och med skrivit en bok om den saken tillsammans med Helena Kvarnsell. Det är också helt nödvändigt att använda IT i skolan. Ett antal skäl perspektiv på det kan anföras, exempelvis samhällsekonomiska sådana och rättvise- och medborgeligt orienterade sådana. Men frågan är om IT har blivit till drömmen om skolans magic bullet. Det som nu bekymrar mig är att se helt okritiska röster för en digitalisering av skolan som inte tycks ha någon rim och reson. Här är ett exempel från en skolområdeschef som uttalar sig (i egenskap av tjänsteman) efter att ha tagit del av skolutvecklingsprogram på BETT-mässan 2017:

I vår digitala tid är vi uppkopplade, konnektade hela tiden och behöver vara det. Är vi inte det löser vi inte de problem som behöver lösas, t ex:
  • klimatkris
  • social kris
  • flyktingkris
  • rasism & faschism
Dessa globala utmaningar är för stora för att lösas 1 & 1, de behöver läsa ww, together. Tillsammans kan vi! Vi måste lära oss att utnyttja konnektiviteten och inte kämpa emot.

Hur uppkopplade elever skall bidra till att lösa klimatkrisen och att lösa frågor om rasism står dock kvar osagt. Helt klart är dock att det är just användningen av IT som skall lösa dessa problem. Skolans magic bullet. Jag citerar vidare ordagrant från samma källa:

Det är dags att på riktigt göra ALLT digitalt, det lilla ska vara analogt. Precis som vi under senaste 20 åren gjort vissa saker digitalt men det mesta analogt ska vi nu göra tvärtom!

  • När barnen börjar skolan, sätt en läsplatt i deras händer och stimulera språkutveckling (både läsa och skriva) via denna. Vilken vetenskaplig grund säger att de måste lära sig att skriva med en penna före forma ord på en platta?
  • När de ska räkna, låt dem räkan med hjälp av programmering och annan teknik.
  • Leta ord och inspiration i en en app
  • Läs i plattan.
  • Lär dig om vår jord i en kartapp
  • mm
  • mm
  • Ta BARA fram papper och penna när de verkligen behövs.

I ett annat blogginlägg från en välanlitad skolinspiratör hittar jag argument kring att IT äntligen kan bidra till att göra skolan så himla kul och relevant för eleverna. IT är skolans magic bullet. Nu är det de tråkiga analoga böckerna som är i skottgluggen. I blogginlägget med den uppseendeväckande titeln Förbjud böcker i svensk skola nu! kan vi bland annat läsa:

Men med digitaliseringen är det helt tvärt om. Här kan du fylla på med hur mycket som helst utan att ryggen tar skada! Här behöver vi inte känna dessa begränsningar. Och vi kan på ett helt annat sätt möta barns naturliga nyfikenhet. Vi behöver inte längre ”tvinga” på de saker och försöka fejka kul. Nu kan vi på ett helt annat sätt ha en verklighetsbaserad och individanpassad undervisning. Ju mer information, kunskap och lärande, ju lättare blir det att bära […] Grejen är bara att ni INTE KAN tillgodose alla barns egna behov och lustar i en bok.

Det är enkla och oproblematiska bilder som skissas upp, men världen är ju faktiskt mer problematisk än så. Ta exempelvis detta med skrivandet. Det är något som varit i centrum för kunskaper sedan skolornas begynnelse. Jag citerar min senaste artikel i Re:flex:

Det är näst intill omöjligt att tala om skola utan att ta avstamp i skriftspråk. Det tycks nämligen vara precis där det börjar. I området kring Eufrat och Tigris för drygt 7 000 år sedan utvecklades kilskriften och man upptäckte relativt snart att det var, trots dess begränsningar, ett utmärkt sätt att hålla kollektiva minnen vid liv i ett samhällsbygge som krävde alltmer administration. Skrivkonsten gick i arv, men i takt med ett alltmer utpräglat leverne i städer räckte det inte till. För drygt 4 000-5 000 år sedan började därför så kallade tavelhus byggas. Här förvarades skrifter, men skrivkonsten lärdes också ut. Här formades de traditionella skolrollerna som vi idag känner oss välbekanta med: lärare, vaktmästare etcetera. Disciplinen var hög. Något årtusende senare bidrar Grekland till ytterligare utveckling, genom att dels koda bokstäver kopplade till ljud istället för till bilder – en idé de övertog från fenicierna – dels genom att också tillföra vokaler till alfabetet. Skriftspråket blev behändigare att använda, skolväsendet utvecklades och alltsedan dess är skriften intimt förknippad med vår kunskapsbildning. Resten är, som man säger, historia.

Det stora paradigmskiftet har alltså ägt rum – själva uppfinnandet, traderandet och användandet av skriftspråk. Därefter har vi sett exempel på betydelsefulla innovationer. Akademiernas aktivitet och funktion blev naturligtvis starkt påverkade av exempelvis tryckerikonsten. Nu står vi i ytterligare en sådan förändring, nämligen användandet av digitala hjälpmedel. De verktyg vi använder för att skriva och lära oss med påverkar de facto det innehåll vi tar till oss och också kvaliteten i kunskaperna. Vårt sätt att anteckna och skriva påverkar helt enkelt vårt sätt att tänka och förhålla oss till världen.

Med detta som relief duger det inte att helt enkelt säga att vi skall slänga ut det analoga skrivandet. Vi vet exempelvis att skriva för hand leder till bättre kunskaper än att skriva samma sak på tangentbord. Om detta kan du läsa i Skriva för hand ger förbättrade kunskaper. Hela artikeln som citeras ovan återfinns här:  Påverkar det digitala skrivandet vårt sätt att tänka och lära? 

skolans magic bullet
Foto: Mike Haufe via Foter.com / CC BY-NC

Finns skolans magic bullet?

Frågan är om skolans magic bullet finns, och om det handlar om IT. Vi har alltid drömt om hjälpmedel som skall göra det enklare i undervisningen, göra den effektivare, vassare, ge andra kunskaper som den inte gav förr. För ett gott tag sen sattes ett sådant hopp till radion, senare till Tv:n och till videobandsspelaren. Det antogs vara skolans magic bullet. Därefter stod hoppet till e-learning (vem minns inte kurser distribuerade via cd-skivor?), allt med ungefärligen samma resultat: det påverkar inte kunskapsbildningen i positiv riktning (se exempelvis Ihde, 2002). Skolans magic bullet hade ingen effekt. Nu står hoppet till Google, appar och Internet. Men vad vet vi då egentligen? Jag kan knappast erbjuda en heltäckande bild, men bjuder er här några axplock från forskningen.

Låt mig som inledning berätta om en studie som rör så kallad media literacy (Tan, L.H., Xu, M., Chang, C.Q. & Siok, W.T., 2013.). I Kina har man lärt sig det komplicerade språket genom att nöta in ett antal tusen tecken i skolan. Inget roligt arbete, bara hårt jobb. Under 20 har läsförmågan mätts hos kinesiska elever. För 10 resp 20 år sedan var det 2-8% av eleverna som inte uppnådde full läskunnighet, definierat såsom att de låg på en nivå som motsvarade kamrater som var 2 år yngre. Nu undervisas om kinesiska tecken på ett annat sätt. För att parafrasera skolområdeschefen ovan: de lär sig genom att forma orden på en platta. Nu är det inte så att ett tangentbord på en kinesisk dator (eller telefon) är stort som ett bord med alla tusen tecken att välja på. Istället skriver eleven ljudet på tangentbordet – ordet börjar med exempelvis med ljudet “li”. Detta skrivs in och eleven får upp förslag på tecken att välja på, väljer det och går sedan vidare i skrivandet. Sedan man börjat använda detta system i skolorna visar motsvarande siffror i undersökningen från 2013 att så många som 40-50% inte når den förväntade läskapaciteten. Nu tänker läsaren kanske: ja, men nu lär vi oss inte kinesiska i svensk skola. Det är naturligtvis helt riktigt, men det väcker onekligen impulser till reflektion. Det finns alltså skäl att överväga vilka risker datoranvändning innebär, utöver att det är kul eller smidigt.

Smidigt och roligt – men ytligare

För det är ju ett vanligt argument att det är kul och smidigt att använda datorn. Men den generella lärdomen vi kan dra från 40 års forskning i experimentell psykologi och 25 år i neurovetenskap (Spitzer, 2014) är att för att lära sig något på djupet krävs djupt mentalt arbete (deep information processing). Studier visar nämligen (ibid) att använding av IT leder till att informationsprocessandet i hjärnan blir ytlig och att användningen därför förhindrar information att bli fullt förstådd och kodad. Vad betyder det i praktiken? Ja, exempelvis betyder det att chanserna till djup kunskapsbildning är bättre när eleverna läser en vanlig textbok där de får kämpa (lagom) mycket med innehållet, jämfört med om de läser texter som varvas med filmer och hyperlänkar, helt enkelt för att de stör det mentala processandet (Daniel & Willingham, 2012). En annan intressant studie undersöker vad som händer med elevers kognitiva aktivitet när information hämtas från Google. När det gäller böcker, tidningar, facktidskrifter och Google som källa visar det sig att information som söks på Google är den som bearbetas sämst av eleven och att det är sämsta sättet att arbeta om kunskap skall bildas (Sparrow, Liu & Wegner, 2011). Krasst sett (och retoriskt medvetet spetsfundigt) kan man med forskningsstöd säga: Skall du se till att eleverna inget lär – se till att de använder Google.

Distribuerat arbete

Vad är då skälet till att sådana resultat visas upp gång efter gång efter gång? Spitzer (2014) menar att det har med hjärnans plasticitet att göra. Vi har nu en god kunskap om synapsernas funktion i hjärnan. Enkelt uttryckt kan man säga att ju djupare kunskap som skall bildas, desto fler aktiva synapser krävs. När vi distribuerar ut arbete till IT (och det är ju hela idén – låt datorn göra det tråkiga jobbet!) så aktiveras färre synapser. När färre synapser är aktiverade spelar det ingen större roll vilken information som sedan presenteras – förutsättningarna är dåliga från början och kunskaperna blir  ytliga eller uteblivna. Det är det som är skälet till resultaten i en del intressanta studier. Exempelvis har en studie jämfört hur mycket av en och samma text som två grupper lär sig. Den ena gruppen får en text där olika typsnitt är blandade och det är besvärligt att läsa, den andra gruppen får en helt vanlig text med Arial och Times New Roman. Det visar sig att de som fått lägga ner tankemöda på att avkoda innehållet (dvs fått läsa en besvärlig text rent formmässigt) bildar signifikant bättre kunskaper. Jag citerar studien (Diemand-Yauman, Oppenheimer & Vaughan, 2011).

This study demonstrated that student retention of mate- rial across a wide range of subjects (science and humanities classes) and difficulty levels (regular, honors and advanced place- ment) can be significantly improved in naturalistic settings by presenting reading material in a format that is slightly harder to read. [ …] disfluency appears to operate […] presumably engender- ing deeper processing strategies.

Nu är det naturligtvis inte så att vi skall försvåra läsning för elever, men det visar att ju mer synapser som är i arbete, desto bättre sätter sig kunskaperna. Något som är vanligt är att använda mobilen eller ipaden för att exempelvis fotografera av Powerpoints eller tavlan och att samla allt material i en digital anteckningsbok. Läraren tänker sig att då kan eleven ägna sig åt annat än att anteckna av bilden – och det måste ju vara bra. Också ett sådant förfarande är distribuerat arbete och verkar sannolikt menligt för lärandet. En studie jämförde hur människor kommer ihåg konstverk på en tur på ett museum. En grupp fotograferar av konstverken medan en annan grupp tittar verkligt noga på verken. Det är kanske inte så förvånande, men de som istället för att använda digitala hjälpmedel tittar ordentligt på konstverken minns dem bättre (Henkel, 2014). Det låter kanske självklart att man i skolan inte bara skall fota av saker utan också bearbeta dem – men poängen är att bearbetningen redan från start har bidragit till djupare informationsbearbetning i de fall inget foto tagits. Varför ge hjärnan ett handikapp från start genom att distribuera arbetet kan man fråga sig.

Distraktioner och multitasking

Dessutom är det ju så att användningen av IT inbjuder till distraktioner och multitasking. Det finns en uppsjö av studier som konsekvent visar att kunskapsbildningen blir lidande av multitasking och att det är allt annat än skolans magic bullet. Det är inte så förvånande att föremålet för uppmärksamheten verkar störande. Vad som är än mer intressant är att den som ägnar sig åt multitasking (exempelvis kollar av Facebook eller Snapshat under lärandet) också blir mer mottaglig för irrelevanta störningar i den omkringliggande miljön och för irrelevanta minnesimpulser (Ophir, Nass, & Wagner, 2009). Det enda som händer när man låter eleverna multitaska är alltså att vänja dem och träna dem i ett dysfunktionellt sätt att arbeta.

Rim och reson

Det jag efterfrågar med det här blogginlägget är inte att IT skall ut ur skolan. Jag inledde med att säga det, och jag säger det igen: IT måste användas i svensk skola av ett flertal olika skäl. Men det måste ske balanserat. I fråga om böckernas varande eller icke varande i skolan tycker jag att Karin Brånebäck uttryckte sig klokt:

Jag har aldrig förstått varför det måste vara antingen eller […] Det är alldeles – alldeles – för vanligt att man tror att de digitala verktygen är lösningen på allt. Sätt några iPads eller Chromebooks i händerna på eleverna och allt kommer att lösa sig. Sätt detsamma i händerna på lärarna och de kommer att lära sig att hantera de digitala verktygen i klassrummet per automatik. Jag har från början sagt att det inte kommer att ske, det finns de som fortfarande tror att det fungerar precis så, men vi måste diskutera digital pedagogik! […] Man kan inte prata om att slänga ut läroböcker ur klassrummen utan att också diskutera, samt förstå, hur eleverna behöver förhålla sig till “ungefär 1 840 000 000 resultat”! (apropå Google-sökningar, min anmärkning). Skolan måste inte vara rolig jämt. Det är inte vårt uppdrag. Det är inte lärarnas uppgift att stå på huvudet och jonglera med färgglada bollar varje lektion. Däremot ska det finnas en strävan att finna varje elev. En vilja att få varje elev att nå nya och högre mål/kunskapskrav. Läroböckerna är en del i undervisningen som vi inte kan slänga ut utan vidare. De är en bra grund att stå på både för lärare och elev.

Jag inser att jag inte gör Karins mycket läsvärda blogginlägg rättvisa genom dessa korta citat-snuttar – Läs hela inlägget Behåll böckerna i skolan.

När du läst det inlägget, och kanske följt några av de referenser till forskning som jag gett i det här inlägget, gör dig en kopp kaffe eller te och fundera på användningen av IT i ditt klassrum. Är IT skolans magic bullet som skall lösa alla problem – och tror du nu verkligen att det är rimligt? Ska IT som skolans magic bullet verkligen användas för att lärare skall “slippa fejka kul” som nämns i ett av citatet ovan på bekostnad av elevernas kunskaper? Eller ska IT hellre användas på ett avvägt sätt tillsammans med andra (traditionella) metoder för att skapa så bra kunskaper som möjligt? Ditt svar är viktigt för svensk skola.

Referenser

Daniel DB, Willingham DT. (2012). Electronic textbooks: why the rush? Science 2012;335:1570–1.

Diemand-Yauman C, Oppenheimer DM & Vaughan EB. (2011). Fortune favors the bold (and the Italicized): effects of disfluency on educational outcomes. Cognition 2011;118:111–5.

Henkel, L.A. (2014). Point-and-Shoot Memories. Psychological Science, 25(2), 396-402. doi: http://doi.org/doi:10.1177/0956797613504438

Ihde, D. (2002). Bodies in technology. Minneapolis: University of Minnesota Press.

Ophir, E., Nass, C. & Wagner, A.D. (2009). Cognitive control in media multitaskers. Proceedings of the National Academy of Sciences, 106(37), 15583-15587. doi: http://doi.org/10.1073/pnas.0903620106

Tan, L.H., Xu, M., Chang, C.Q. & Siok, W.T. (2013). China’s language input system in the digital age affects children’s reading development. Proceedings of the National Academy of Sciences, 110(3), 1119-1123. doi: http:doi.org/10.1073/pnas.1213586110

Sparrow, B., Liu, J. & Wegner, D.M. (2011). Google Effects on Memory: Cognitive Consequences of Having Information at Our Fingertips. Science, 333(6043), 776.

Spitzer, M. (2014). Information technology in education: Risks and side effects. Trends in Neuroscience and Education, 3(3–4), 81-85. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.tine.2014.09.002

 

 

Dator i klassrummet kräver medvetenhet om studieteknik

Dator i klassrummet kräver medvetenhet om studieteknik

Som ni ju känner till har jag skrivit en bok om studieteknik: Studieteknik – så lyckas du med dina studier. Den handlar om traditionell studieteknik men tar också upp lite datoriserade hjälpmedel. Men visst är frågorna om datorer tämligen intressanta när det gäller studieteknik också. Nedan är bokens innehållsföreteckning:

Skärmavbild 2015-05-08 kl. 13.44.18

Jag skulle vilja påstå att datorn i klassrummet, med de ökade distraktioner den innebär, kräver en ökad medvetenhet om studieteknik. Mitt sätt att tänka på studieteknik utgår från SITRA-modellen. Den pekar på att Syna materialet, Intervjua det, Ta in (anteckna) Repetera och sist Anpassa.

Kan datorn i klassrummet användas för att syna material och få en överblick? Jag är helt säker på det. Samla alla anteckningar och allt material som skall gås igenom i exempelvis OneNote. Skaffa en överblick över vad som behöver göras i ett projekt med hjälp av en Mindmap. Gör en wiki gemensamt om ni sysslar med ett klassprojekt. Låt eleverna få överblick över processen.

Materialet bör intervjuas, det vill säga, för att stimulera reflektion bör eleven ställa sig frågan vad man redan vet och vad man vill ha reda på. Det innebär att det finns ett behov att dokumentera och skriva ned, anteckna, rita och fotografera det man redan vet. Materialet kan diskuteras mellan klasskamraterna med hjälp av datorn, varför inte genom att projicera klassens gemensamma associationer till ett ämne på väggen för att få en startpunkt?

När det gäller att ta in och läsa finns det mängder med forskning som visar att läsning på dator och padda är annorlunda än läsning i vanlig bok. Om vi antar att läsningen äger rum på dator, exempelvis i digitalt läromedel eller med sökningar på nätet, blir det en studieteknisk fråga att lära eleverna att läsa i lagom doser, och att designa undervisningen så att tätare kontrollstationer finns än vanligt. Det kan handla om att läsa en delmängd text och göra ett quiz eller att helt enkelt läsa och sedan samtala med sin klasskamrat. Till att Ta in hör också att anteckna. Hur sker detta på bästa sätt? I den bästa av världar finns möjligheter att föra digitalt handskrivna anteckningar, exempelvis genom att använda en Surface Pro. I andra fall finns kanske möjligheter att använda tangentbord – se då till att eleven repeterar innehållet och också problematiserar vad innehållet verkligen betyder, eftersom anteckningar på tangentbord visat sig begränsa elevens förmåga att tänka runt ett ämne. I boken föreslår jag ett antal olika anteckningsmodeller, som inte bara stimulerar faktaåtergivning utan också elevens förmåga till reflektion. Dessa kan och bör prövas av elever även i digitala miljöer.

När det gäller repetitionen tar boken upp ett schema som är baserat på forskning om hur snabbt och under vilka betingelser vi glömmer. Med hjälp av datorn kan program som exempelvis Anki användas för att optimera repetitionen för bästa möjliga förutsättningar att minnas.

Anpassningen handlar om att reflektera över hur studierna går och att anpassa metoden. Även här är datorn ett givet verktyg naturligtvis – antingen kan eleven reflektera över detta helt privat, eller så sker det i kontinuerliga noteringar i en digital portfolio.

Utöver denna bas, SITRA, tas en del andra saker upp som också är intressanta ur perspektivet med datoriserade klassrum. Ett givet sådant område är naturligtvis informationssökning. I boken utgår jag från att bli skickligare på Google-sökningar. Det tror jag lärare och elever kan behöva träna på tillsammans, gärna i samspel med skolbibliotekarie. Men till en bra studieteknik hör ju också att samla informationen på ett bra sätt och strukturera så att man kommer åt den lätt och smidigt när den behövs och skall bearbetas. Här kan man naturligtvis diskutera olika tekniker och förhållningssätt, exempelvis beroende på vilken typ av information som samlas och om den skall delas med andra. Till elevernas studieteknik hör alltså att lära sig lägga in texter som samlas i ett program för detta, exempelvis Evernote, eller att använda tjänster som exempelvis Pocket eller Instapaper för att samla texter för senare läsning. Det är också en studieteknisk fråga att hålla sig uppdaterad med nyhetsflöden inom givna ämnesområden, särskilt om större projekt genomförs. Därför är det relevant att diskutera rss-läsare och andra typer av prenumerationstjänster.

Området presentationsteknik har ju också givna kopplingar till användning av IT. Hur gör man en snygg presentation med tillhörande visuellt stöd med hjälp av datorn? Att presentera är ju inte bara att stå framför en publik: det kan också handla om hur en podcast görs eller hur man sätter ihop en Youtube-film eller en screencast.

Miljö och rutiner blir alltmer viktigt ju mer datoriserad skolmiljön blir. Vi vet från forskning att distraktionsmomenten är många och de avtar inte heller ju mer vana eleverna blir vid sin dator. De finns där, och därför behöver vi i det datoriserade klassrummet diskutera hur en bra studiemiljö ser ut, hur notiser skall hanteras och hur eleven skall kunna hållas på spåret hela tiden. Här gäller det för lärare och elver att komma överens om staket runt hinder för en bra undervisning, gärna på individuell nivå. I en tid där undervisningen kan individualiseras blir det också en studieteknisk fråga att undersöka hur elevens egna intressen och värderingar kan tas tillvara i arbetet. På så vis förbättras den inre studiemiljön och förmågan att skydda sig från distraktioner ökar.

Ja, jag skrev alltså en bok om studieteknik. Den riktade sig främst till högskolestudenter men kan också vara till nytta för elever på grundskola och gymnasie till stora delar. När jag tänker på innehållet i relation till det datoriserade klassrummet ser jag att här finns en hel del att säga. Det datoriserade klassrummet kräver uppenbarligen att vi tänker mer och djupare kring studieteknik än tidigare.

 

Datorn är inte (enbart) ett verktyg

Datorn är inte (enbart) ett verktyg

Allt är inte vad det synes vara. Vi betraktar saker i vår omvärld och agerar på dem utifrån vår intuitiva förståelse. Ofta går det bra, men ibland blir det fel. Om perceptionen förleder oss blir slutresultaten tokiga. Jag kommer att tänka på Magrittes klassiska bild:

Detta är inte en pipa
Detta är inte en pipa.

 

Magrittes surrealistiska idé är helt enkelt denna: Uppenbart är det en pipa på bilden. Det är det omedelbart givna svaret på frågan om vad du ser. Ändå är det inte en pipa. Försök röka den så förstår du varför.

På samma vis är det lätt att datorn framstår som ett verktyg, ett don, ett ting för oss. Om vi tänker på datorn i klassrummet som enbart ett verktyg, förleds vi till en kunskapsbildning som inte är fruktbar. Jag har mot bakgrund av det myntat begreppet stretchad kunskap i avhandlingen En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. I nedanstående text tänkte jag kortfattat försöka reda ut terminologin. Först behövs två prologer: nämligen den om kunskapssamhället och den om den stretchade världen.

Kunskapssamhället

Här gör jag inte en fullständig utredning för mina idéer om kunskapssamhället, de återfinns i min avhandling. Jag nöjer mig med att påpeka att samhället är satt i strikt förändring och att den industriella logiken har fasats ut. Denna förändring kan beskrivas som ett kunskapssamhälle, informationssamhälle, nätverkssamhälle eller som ett postmodernt samhälle eller som ett postindustriellt samhälle, något olika beroende på vilket fokus man vill lägga. Jag konstaterar att införandet av datorer har betytt en omvälvande förändring av de villkor som gäller för medborgarskap. Mängden manuellt maskinbaserat arbete har minskat och mängden symbolisk hantering (dvs bearbetning av information) har ökat. Det blir (se exempelvis Castells utmärkta böcker) också alltmer centralt att agera i nätverk, där noderna kan bestå i så väl maskiner som i individer. Kunskapssamhället innebär en större rörlighet i samhället: yrkespositioner byts oftare och konkurrerande identiteter skall få plats i en och samma individ. I samband med denna ökade rörlighet menar också Lyotard i sina utmärkta texter att ytterligare en kunskapsform är att skönja utöver den vetenskapliga och den praxisbaserade. Detta är den performativa kunskapen, som är systemeffektiv just i stunden. Ett behov av kunskap uppstår, den bildas och sedan används den inte mer. Detta är ett snabbt och flödande sätt att arbeta vilket är motiverande men också stressande.

Den stretchade världen

Med ovanstående förändrade samhälle som bakgrund genomförde jag i min avhandling en analys av den sociala webben med hjälp av Martin Heideggers texter, främst Varat och Tiden (i ny översättning kallad Vara och Tid, vilket är mer ackurat) samt Basic Writings. Analysen tar fasta på att den sociala webben som erbjuds via datorn delvis är ett ting, ett sak som kan betraktas som ett verktyg, men den erbjuder också egenskaper som inte är förknippade med saker och ting, bland annat i termer av en historielöshet och att det inte är meningsfullt att skilja original från kopior på den sociala webben. Härifrån togs analysen ytterligare ett steg och betraktade den sociala webben som en plats för varande och kvardröjande. Det vill säga, här finns inte bara ett något att använda, utan också en plats där vi kan möta en någon (för skillnaden mellan jag-det relationer och jag-du relationer, se utmärkta Jag och Du av Martin Buber). Att kvardröja på en plats ger möjlighet för reflektioner. Således har jag tagit vara på att den sociala webben ger verktyg att arbeta med men OCKSÅ är en värld att verka inom, med andra relationer än de som är möjliga till enbart ett ting. Möjligheterna utsträcker sig, men reflektionsytor erbjuds också tack vare det kvardröjande (se Heidegger, Basic Writings) som är möjligt. Denna tillvarodimension kallar jag alltså en stretchad värld vilket är frammejslat i Towards a phenomenological understanding of web 2.0 and knowledge formation.

Den stretchade kunskapen

Med utgångspunkt från såväl de teoretiska tankeströmningarna kortfattat illustrerade ovan och med empiriska data som grund gick jag sedan vidare och formulerade begreppet stretchad kunskap. I skolor som använder en-till-en redovisas knappa framsteg i termer av betyg och tester. Elevernas upplevelser av att använda datorn är ofta positiv, men mina undersökningar pekar också på en upplevelse av stress och distraktioner. Det finns en risk, vid ett alltför ensidigt användande av datorn som ett just-in-time verktyg, att kunskapen blir förytligad enligt min avhandling. Den stretchade kunskapen skall därför ses som ett försök att bättre ta tillvara de positiva egenskaper som datorn erbjuder i syfte att höja kunskapsbildningens kvalitet. I grunden handlar det om en optimistisk syn på användning av en-till-en datorer med det viktiga påpekandet att ett sådant förutsätter en förändrad lärarpraktik.

Hänsyn till kvarvarandes möjligheter på webben – upphävandet av dikotomin analog vs digital

Möjlighetshorisonterna förflyttas onekligen med användning av datorn i klassrummet, vilket ställer ökade krav på både elev och lärare. Därför behöver kvardröjandet och dess betydelse för lärandet undersökas nogsamt, då det innebär att att spontana impulser för lärande försvinner i och med att byten mellan rumsliga och kontextuella faktorer suddas ut. Detta behöver problematiseras. Att lära sker ju i mångt och mycket genom att ställa en situation, en kontext, ett sammanhang mot ett annat. Här finns en farhåga om förytligande av lärande genom att impulserna suddas bort. Å andra sidan kan naturligtvis andra impulser till kunskapsbildning uppstår. En medveten pedagog arbetar arbetar med att erbjuda dessa kontraster på ett kompensatoriskt sätt.

 Hänsyn till förändrade förutsättningar för medvaro och dess betydelse för kunskapsbildning

Datorn är alltså inte enbart ett verktyg som erbjuder en jag-det relation utan också möjligheter till jag-du relationer. Forskningen visar att elever använder sociala medier för att kommunicera med varandra och med läraren i sin kunskapsbildning, men de tar inte saken längre än så. Den stretchade kunskapen pekar på möjligheterna till utökad social och kulturell förståelse genom att vidga vyerna och kommunicera och bygga relationer med andra människor på nätet. Här blir också social källvärdering av vikt. En lärare som arbetar med stretchad kunskap arbetar aktivt för att eleven skall utveckla goda relationer och använda sig av de möjligheter till input och feedback utifrån.

Hänsyn till det förändrade struktursammanhangets inverkan på vad som kan urskiljas

Den tredje aspekten handlar om behovet att också ta hänsyn till, vid utmejslandet av det stretchade kunskapsbegreppet, det förändrade struktursammanhanget i sig. Detta pekar också Säljö (2010) på då förutsättningarna för att lära måste studeras i detalj när de förändras så radikalt. Eleven i en-till-en verkar inom ett struktursammanhang med inte bara information, utan också medmänniskor. Exempelvis har gränserna mellan producent och konsument av information mer suddats ut. En annan logik för hierarkisering av informationen på nätet har uppstått, en ”folksonomi” som kan beskrivas närmast horisontell (se exempelvis Bell). Användarna definierar själva vilka relationer som råder mellan ämnesområden på den sociala webben vid kunskapsbildningen och inte enbart experter.

Hänsyn till den bildande utbildningens betydelse – motvikt mot just-in-time kunskap

Ett medvetet arbete med stretchad kunskap innebär också att arbeta med elevernas bildning som betraktas som en motvikt till den performativa just-in-time kunskapen som beskrevs ovan. 

En av de stora fördelarna med användning av datorer är att de kan användas för så kallat just-in-time lärande, det vill säga ett lärande där den information som behövs just för stunden kan användas för att bilda kunskaper. Detta är motiverande och försätter eleven i en känsla av ”flow”, vilket naturligtvis är mycket positivt. Den motivation som uppstår genom just-in-time lärandet kan också användas som en drivkraft för reflektion – genom att se att det omedelbart tillgängliga för eleven är motiverande ökar också möjligheterna att förmå eleven att stanna upp för att reflektera. Detta måste emellertid påpekas av läraren, eftersom det snabba, omedelbart tillgängliga med datorns hjälp annars kan ta överhanden. Jag menar att detta är grunden till det bildande uppdraget i skolan. Att bli bildad innebär att höja sig över sina egna behov och ramar och just att reflektera över kunskapens innehåll i ett vidare perspektiv (se gärna Liedmans utmärkta texter för fördjupning).

 

The teacher’s laptop as a hub for learning in the classroom

The teacher’s laptop as a hub for learning in the classroom

Artikeln tar sin utgångspunkt i en longitudinell studie där tre skolor följts under fyra år, i syfte att undersöka de förhållanden som råder när lärare och elever har fått var sin dator. Detta gäller bland annat lärarnas undervisning. Detta efter att ha uppmärksammat det vanliga problemet: Trots de många löftena om förändringar i undervisnings- och lärandekultur som ICT för med sig , är det inte särdeles vanligt att stora förändringar uppstår.

Implementeringen har fungerat väl på de tre skolorna, och datorn är en hub för användningen (som beskrivs som den klassiska, det vill säga att samla in information, artikulera kunskap, samla anteckningar och så vidare. Ungefärligen samma saker som står i min forskningsöversikt). Datorn är den hub varigenom allt annat arbeta kanaliseras: arbete med ipads, kameror, informationsdelning etcetera.

Författarna överväger skälen till denna lyckade implementering (trots att skolorna har mycket skilda socioekonomiska förutsättningar), och kommer fram till några saker. För det första har samtliga skolor i studien klara och tydliga mål och visioner för vad de vill åstadkomma med sin undervisning (inte med ICT i sig). Detta tror jag är en mycket väsentlig del av sanningen bakom en lyckad ICT-satsning: att den kretsar kring något som i sig inte har med ICT att göra. Det låter som en öppen dörr att slå in, men efter att ha sett mig om i skolsverige vet jag att så inte är fallet. För det andra har skolorna haft en konsekvent ledning, där mål och strategier (i enlighet med ovan) är levande i allt som görs och kommuniceras i samspel med personalen. För det tredje har man satsat ordentligt på professionsutveckling – dock är artikeln inte helt tydlig med vilken typ av kompetensutveckling man satsar på. För det fjärde har var och en av de lyckade skolorna minst en “teacher champion” som förser personalen med modeller för hur ICT kan användas. Viktigt här var att se varje lärares behov och förmåga och supporta i enlighet med iden att göra små saker lätta att hantera, för att skapa lusten att utveckla sitt ICT-användande ytterligare.

Referens
Parr, J. M., & Ward, L. (2011). The Teacher’s Laptop as a Hub for Learning in the Classroom. Journal of Research on Technology in Education, 44(1), 53-73.

Så hittar du fritt utbildningsmaterial: 50 bra platser att börja med

Så hittar du fritt utbildningsmaterial: 50 bra platser att börja med

Nätet kryllar av gratis utbildningar, om man bara kikar lite. Här har jag samlat 50 oumbärliga källor till nytta och nöje! Håll till godo!

Universitet

De här universiteten erbjuder resurser i form av texter, videor och föreläsningsserier.

  1. MIT Open Courseware: En av de största OpenCourseWare-tillhandahållarna på nätet.
  2. Princeton WebMedia: Gott om föreläsningar om bland annat politik, sjukvård, astronomi och annat.
  3. Carnegie Mellon Open Learning Initiative: Här finner du material om kemi, biologi, programmering och annat.
  4. Oxford WebcastsOxford – en av de mest prestigefyllda skolorna i världen. Få tillgång till deras högklassiga föreläsningar, symposium och diskussioner som hålls på campus.
  5. JHSPH OpenCourseWare: För den som är intresserad av hälso- och sjukvård.
  6. Utah State University: Inget stort universitet, men rejäl samling kurser i biologi och fysik bland annat.
  7. Tufts OpenCourseWare: Kurser i veterinär medicin? här är resursen!
  8. Webcast.Berkeley: Känt lärosäte som lägger ut videos från sina föreläsningar.
  9. Notre Dame OpenCourseWare: Material för kunskaper inom ingenjörskonst, matematik, fysik och programmering.
  10. UCI OpenCourseWare: Ingenjörsrelaterat, sjukvård och fysik.
  11. UMass Boston OpenCourseWare: Även här finns toppenmaterial inom det mesta!
  12. LearningSpace: Open University i Storbritannien som ger tillgång till ingenjörsrelaterade ämnen, teknik, vetenskapsteori och matematik.
  13. ParisTech: Med basen i Paris bjuds du här på riktig geek-kunskap.
  14. MIT World: Världskänt lärosäte där du får tillgång till MIT alumni och annat smått och gott från idel Nobelpristagare.

Föreläsningar

Enstaka föreläsningar från de allra bästa inom diverse områden.

  1. iTunes U: Genom iTunes får du tillgång till en hel värld av föreläsningar och hela små kurser. Min favorit är en om Heideggers fenomenologi. Här finns mängder!
  2. Forum Network: En PBS med föreläsningar om genetik, astronomi, neurovetenskap, fysik med mera.
  3. TEDTED är videotjänsten framför alla – här kan man spendera många timmar och framför allt bli inspirerad. Alla upptänkliga ämnen avhandlas.
  4. Lecture Fox: Här hittar du en god samling fria föreläsningar från universitet, allt relaterat till fysik, kemi, datorprogrammering eller matematik.
  5. Free Science and Video Lectures Online: En blogg som helt enkelt samlar fria lectures – allt enligt namnet. Bör följas!
  6. Videolectures.net: Det spelar inte så stor roll vad du letar efter, här hittar du 12,492 föreläsningar att välja på.
  7. Pop!Tech: Fria föreläsningar i pop-förpackning.
  8. Gel Conference: Presentationer från bland annat Nobelpristagare, visionärer och annat intressant folk.
  9. MSRI Videos: Renodlad matematikkälla från  Mathematical Sciences Research Institute’s site.

Instruktioner

Ibland behöver man helt enkelt en instruktion. Hur gör man?

  1. w3schools: Här finns instruktioner om att bygga websidor.
  2. How-to-Geek: Hit går man om man känner att man behöver lära sig något som kan vara en smula nerdigt.
  3. MuppetLabs: Lär dig programmeringstricks här.
  4. NetTuts: idel guider om webben, såväl programmering som design.
  5. Tweako: Teknikrelaterade guider, mycket hårdvara.

Mer utbildningsmedia

Videos, artiklar, interaktiv media.

  1. Nobel Prize Media Player: Lyssna på  kända Nobelprisvinnartal.
  2. NASA Multimedia: Rymdnördar hittar gott om material på NASAS välbyggda sida.
  3. National Science Foundation: Gott om material av hög kvalitet.
  4. National Geographic: Fantastisk media. Helt enkelt.
  5. Discovery Channel: Här finns videos som både är roliga och som har högt utbildningsvärde. Sålla.
  6. Nature: Kanske den mest kända vetenskapliga tidskriften i världen. Fantastiskt hög kvalitet på sitt material som kompletterar tidskriften.
  7. LiveScience: Håll dig uppdaterad på Ditt vetenskapsområde, läs artiklar och kika på videos så att du vet vad som är absolut senast på forskningsfronten.
  8. ResearchChannel: Tv-nätverk baserat på  University of Washington. Stor bredd.
  9. BigThink: Extremt stor variation. Tja, varför inte?
  10. Science 3.0: Häftigt ställe i form av online community där man delar vad man vet med andra för att lära kollaborativt. Riktigt kul idé!
  11. Wikiversity: Allt från föreläsningar till kollaborativa communities – här finns det.

Fria kurser

Fria kurser finns så klart från andra håll än universitet.

  1. NROCThe National Repository of Online Courses, or NROC, erbjuder matematikrelaterat material.
  2. Sofia: Kurser om bland annat statistik, javaprogrammering och geografi.
  3. PEOIThe Professional Education, Testing and Certification Organization International ger kurser inom bland annat biologi, botanik, elektronik och mycket annat.
  4. Khan Academy: Om man behöver friska upp kunskaperna i skolämnena matematik och annat, kan man gå hit och få god starthjälp.
  5. Connexions: Möjlighet att skapa sitt eget material och ta del av vad andra har skapat.
  6. Academic Earth: Här samlas “teasers” av material givet vid universitet. Tjuvtittare, här är stället för er.

Texter

Nedanstående material är i textform: artiklar, lektionsplaner och annat.

  1. Google Scholar: Det ställe de flesta söker vetenskapliga artiklar på (om man inte är uppkopplad via ett universitet och har tillgång till andra databaser).
  2. Fathom: Texter från Storbritannien-baserade kurser, exempelvis Cambridge.
  3. PLoS: Samlingsplats med stor variation på textinnehåll.
  4. Wolfram Math World: Som namnet avslöjar – texter som behandlar matematik.
  5. OER Commons: Här finns mängder av lektoner och annat utbildningsmaterial för lärare. En botanisk trädgård att ströva i för den nyfikne pedagogen!
1:1, 1:2 eller 1:1,5?

1:1, 1:2 eller 1:1,5?

Kryptisk rubrik, men den som är invigd vet att det handlar om förhållandet mellan antalet datorer och elever i skolan. Som de flesta känner till, drar en våg av 1:1 projekt över Sverige (Datorn i utbildningen, 2011) som ett resultat av satsningarna i Maine (Maine Learning Technology Initiative, 2010). Även i många andra delar av världen sprids 1:1 projekten nu i rask takt, bland annat Spanien, Portugal, England, Colombia, Israel och Nepal (The Worldbank Group, 2011). Forskningen visar att eleverna producerar mer material, blir mer självgående i sina studier och att de blir mer motiverade när de är i 1:1 projekt (Fleischer, in press). Emellertid börjar också signaler på att alternativa sätt att använda datorn i utbildningen kan vara fruktsamma på sätt som 1:1 inte klarar av. Själv är jag värderingsfri i detta, men tycker nedanstående resonemang är intressant.

Larkin (2011) visar nämligen i en pinfärsk studie att 1:2-lösningar (en dator på två elever) och 1:1,5-lösningar (hälften av klassen arbetar med varsin dator, den andra halvan blir instruerade i grupper, sedan sker byten), har två stora fördelar framför 1:1.

Den första fördelen Larkin (2011) tar upp är av ekonomisk karaktär. Hans forskning visar klart och tydligt att datorn används mycket mer intensivt i 1:2-lösningar, när de används. I somliga satsningar i studien har eleverna tillgång till datorn hela veckan, i andra endast 3 dagar per vecka. Studien visar att datorn används mer intensivt i klassrummet den tid den finns där, när eleverna är i 1:2-situationer. Omvänt kan sägas, att 1:1 datorerna i högre usträckning undviks att användas när de är tillgängliga. Detta gäller främst i situationer där eleverna inte har tillgång till datorn veckans alla dagar. Resonemanget är naturligtvis intressant för den som vill spara pengar på sin skola. Skolan får helt enkelt mer pedagogisk bang for the buck av 1:2-datorer.

Det andra huvudargumentet för 1:2 enligt Larkin (ibid.). är att eleverna samverkar mycket intensivare med varandra i sådana situationer. De lär sig mer kollaborativt och utvecklar på så vis sina färdigheter att arbeta i lag. Emedan 1:1 stimulerar produktion och motivation, visar det sig att den också motverkar samarbete i klassrummet:

During the periods of their use, the netbooks substantively  affected the social activity in three of the classrooms and affected the fourth classroom in a less significant way. Although the level of non-netbook social activity varied according to the task (e.g, individual reading activities, completion of tests, or group discussions) the level of social activity remained consistently and conspicuously low during all periods of netbook usage in class A (klass med 1:1 alla dagar i veckan, min anm) (Larkin, 2011, p. 116).

Vad man kan dra för växlar ur en enskild studie vet jag inte, och artikeln är behäftad med vissa metodologiska frågetecken. Resonemanget är emellertid intressant, eftersom det för in en central fråga: Påverkas den sociala dimensionen av klassrumsarbetet vid införande av 1:1 (svaret är givetvis JA), och hur skall eventuella obalanser som uppstår i såväl elevens som lärarens situation hanteras? I 1:1-klassrummet – som ju skapar avsevärt mycket mer självgående och motiverade elever, vilket ju är positivt – förskjuts exempelvis lärarens roll till att vara mer av en handledare och mindre ”traditionell” lärare. Om detta kan man tycka olika, sannolikt bland annat mot bakgrund av sin professionstrygghet. Själv tycker jag det är bra. Oavsett vad man tycker, måste såväl elevfrågorna (de om elevers sociala utveckling) som lärarfrågorna (de om yrkesrollen) tas tillvara vid satsningar på 1:1, 1:2 eller 1:1,5.

Referenser

Datorn i utbildningen. (2011). Framtidens lärande – Egen dator  Retrieved 2011-1-11, 2011, from http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/

Fleischer, H. (in press). What is our current understanding of one-to-one computer projects: A systematic narrative research review. Educational Research Review. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.edurev.2011.11.004

Larkin, K. (2011). You use! I use! We use! Questioning the Orthodoxy of One-to-One Computing in Primary Schools. Journal of Research on Technology in Education, 44(2), 101-120.

Maine Learning Technology Initiative. (2010). About MLTI  Retrieved 2011-06-09, 2011, from http://www.maine.gov/mlti/about/index.shtml

The Worldbank Group. (2011). 1-to-1 educational computing initiatives around the world, from http://blogs.worldbank.org/edutech/node/558