Jag tjatar om det gång på gång: IT i svensk skola är en fantastisk väg att förverkliga pedagogiska mål. Samtidigt måste frågan om IT ställas på rätt sätt och i rätt tid. Nedanstående bild, inspirerad av Fry, Marshall & Ketteridge 2014, illustrerar hur jag tänker. Frågan om IT är viktig, men innan den besvaras finns några andra saker att ta itu med.
Det kan låta som att slå in en öppen dörr, men den första att besvara är: Vad är syftet med kursens moment? Men observera då att jag här inte talar om vilka kunskapsmål eleven skall nå, utan vilket det vidare syftet är. Vill du att eleven skall utveckla sitt självständiga tänkande? Sin kreativitet? Sin förmåga till logiska resonemang? Sin förmåga att koppla samman olika ämnen? Eller vill du att eleven skall tänka inom ramen för ett och samma ämne så djupt som möjligt? I denna fråga göms också litet av din kunskapssyn. Därför är det bra att börja all planering med frågan: Vad är kunskap och vad är lärande för mig? Och samspelar denna syn med syftet i undervisningen? Det kan tyckas högtravande och tidskrävande, men jag utgår från att alla lärare har ett ryggmärgssvar på frågan om vad just kunskap och lärande är. Det är ändå läraryrkets kärna att arbeta med dessa saker.
Därefter är ställer du frågan om vilka resultat du vill att undervisningen skall nå fram till. Vad skall eleven kunna? Är det möjligt att designa momenten så att eleven kan bedömas på dessa resultat?
När detta är klart går du vidare och analyserar elevaktiviteten. här är det lätt att frågan om IT kommer in, men försök ha lite is i magen. Vilken TYP av elevaktivitet vill du se? Vilken typ av aktivitet gör kunskapsstoffet påtagligt och relevant för eleven? Skall de se något? höra något? Göra något? Kan deras egna intressen och motivation tas till vara? Skall lärandet vara socialt till sin karaktär eller skall eleven arbeta ensam?
Det är sedan viktigt att hålla mikrobedömningen vid liv. På vilka sätt kan du ge kontinuerlig bedömning? Skriftlig? Muntlig? Genom att vara närvarande i klassrummet? Kommer det behövas mycket uppmuntran?
Därefter bör du också fundera över din övriga kommunikation som behövs i momentet. Behöver eleverna får arbeta ifred, eller behöver de små informationssnuttar kontinuerligt? Är det önskvärt att bryta av textproduktion med dialog och medbedömning av varandras texter? Min utgångspunkt är att läraren alltid, på ett eller annat sätt, bör vara tillgänglig. Hur kan det göras möjligt? Behövs det oväntade inlägg från dig som lärare, för att stimulera kreativitet? (återigen, försök hålla tillbaka frågan om IT en stund. Det kommer sen, jag lovar).
Därefter – äntligen – är det dags att börja se till själva ämnesinnehållet. Vilka texter skall läsas, vilka uppgifter skall göras? Vilket innehåll är lämpligt i relation till punkterna ovan.
Och nu kommer då frågan om IT. När du har svar på frågorna ovan är det dags att undersöka om och hur IT skall användas. Naturligtvis kommer det vara så att du ser det uppenbart redan tidigare i processen i vissa fall, men poängen här är att om du först nu undersöker hur du kan använda IT för att nå fram till det du beskrivit i punkterna ovan blir varje användning av datorn motiverad utifrån en stringent pedagogisk modell. Och du får använda dig av IT precis hur mycket du vill så länge det fyller ett behov. Men det kan också hända att, om du följer processen ovan, att du ser exempelvis att personliga samtal med elever i smågrupp är bättre än att bolla feedback via datorn. Ja, då gör du helt enkelt det, och struntar i datorn. Användningen av IT måste nämligen alltid vara motiverat av pedagogiken.
IT kan naturligtvis också komma in som en naturlig del i slutbedömningen av uppgiften.
Foto: Thomas Hawk via Foter.com/ CC BY-NC