Browsed by
Etikett: läsforskning

6 aspekter på digitaliserat läsande

6 aspekter på digitaliserat läsande

Ellen Rose har nyligen släppt en mycket intressant artikel om universitetsstudenters elektroniska läsande: The phenomenology of on-screen reading: University students’ lived experience of digitised text, i British Journal of Educational Technology. Rose tar en fenomenologisk utgångspunkt, och intresserar sig därmed för studenternas upplevelser av att läsa text. Hon menar att det fattas forskning på detta område, eftersom det främst är två andra områden som undersöks när det gäller digitaliserade texter: Det första området är hyperlänkad text, och hur elever/studenter beter sig i sådana situationer, det andra är hur själva läsbeteendet förändras (exempelvis mätning av antalet fixationer per läst rad). Rose siktar i sin studie in sig på upplevelsen av läsning av “vanliga” texter, det vill säga helt vanliga artiklar och e-böcker, som i stort sett ser ut och fungerar som vanliga tryckta texter, men som läses på skärm.

När universitetsstudenter talar om att läsa text på skärm (i studien är det främst läsning på datorskärm som avhandlas), utkristalliserar sig sex teman:

  1. Den försvunna sidan, som handlar om att texten inte längre bebor  en yta som stimulerar flera sinnen vid läsningen. Läsning i bok är förknippat med en krispighet i pappret, en känsla av yta och volym (med möjligheter att bläddra för att skapa sig en orientering i texten), en doft och så vidare. Känslan av sidan (spatial orientering) är försvunnen enligt studenterna i studien, och ersätts istället med en temporal orientering, exempelvis i termer av en progress-bar eller en notering om vilken sida man står på (ex 2/21). Läsningen upplevs inte bli lika sensoriskt stimulerade.
  2. Att ha men inte kunna hålla fast vid, som handlar om att studenterna noterar att den på papper skrivna texten kan ha, behandla och agera med som sin (eller någon annans), på ett annat vis än den elektroniska. Genom att göra fysiska hundöron, understrykningar och anteckningar bär den märken av historien på ett annat sätt än den elektroniska texten. Detta ansluter för övrigt till mina resultat i min artikel om den stretchade världen. Att tinget har en känsla av historicitet över sig tycks vara centralt för läsupplevelsen. Dessutom tycks studenterna notera att begreppet “ut ur syn, ut ur sinn” är tillämpligt. Texten upplevs annorlunda och mindre påtagligt att den fysiska artefakten inte längre finns – men också, naturligtvis, som befriande ur andra aspekter.
  3. Den ständigt närvarande skärmen, som handlar om att studenterna upplever sig kunna sugas in i boken lättare än skärmen. När de läser en fysisk bok, är de helt enkelt inte medvetna om boken i sig, de “är” i texten. När de läser text på skärm upplever de dock att de ständigt tittar på själva skärmen – för att tala med Heidegger, så obstruerar skärmen läsupplevelsen. Den stör, den är påtaglig, och den finns där som en aspekt av läsupplevelsen, vilket boken i sig inte gör.
  4. Att skaffa fokus för läsningen, som handlar om att det blir mer påtagligt för studenterna att de måste fokusera när de läser en text på skärm, och utvecklar strategier för det. Detta hänger samman med att de inte på samma vis “sugs in i texten” som vid läsning av fysiska böcker.
  5. Kroppen disciplineras, som beskriver hur studenterna plötsligen vid läsning av elektroniska alster (på datorskärm är värt att notera) blir medveten om att kroppsligheten är central vid läsning. Vid den här typen av läsning blir de begränsade i hur de kan hantera kroppen (var de kan sitta, vilka ställningar som är möjliga, vilket kan leda till svårigheter att genom kroppshantering komma i rätt stämning för rätt typ av läsning) – man kan säga att läsningen disciplinerar kroppen istället för tvärtom.
  6. Att läsa för att hitta, som handlar om att läsningen på elektronisk skärm upplevs i hög utsträckning som ett målinriktat läsande. Nöjesläsning och läsning där man “bara flyter med” i texten upplevs som studenterna som ovanligare än i böcker (även när det gäller facklitteratur). Istället blir läsningen målinriktat för att exempelvis söka svar på givna frågor.

Studien är klart intressant, inte minst i tider där läsplattor och iPads (nej, det är inte samma sak) sprids i skolorna. I princip kan tre hållningar till ovanstående forskningsresultat iakttas: Den första hållningen skulle kunna vara något i stil med en tillbakagång, där läsning på elektroniska artefakter upplevs som negativt. Detta tror jag naturligtvis inte är bra, och inte ens möjligt. En andra hållning skulle vara att obekymrat inte bry sig om den förändrade textläsningen, utan bara konstatera att tiderna förändras. Jag är rädd att det inte är helt ovanligt med en sådan uppfattning. En tredje, mer fruktbar hållning, skulle vara att ta ovanstående resultat på allvar, och i bredare studier undersöka elevers och studenters upplevelser av digitaliserad läsning, och sedan anpassa pedagogiken efter svaren. Exempelvis kan iPads och läsplattor undanröja en del av problemen som tas upp under temat Kroppen disciplineras.