Datorn i skolan – bok om teori och praktik

Så var det då offentligt. Har påbörjat ett intensivt samarbete med nästkommande bok som kommer handla om vikten av att skapa ett ramverk för användning av IT i Skolan. Att komma ifrån app-hysterin. Att se bortom datorn och återfokusera på de djupare och viktigare frågorna i pedagogik men med datorn som given utgångspunkt.

Jag tar utgångspunkt i min avhandling om en-till-en och står för en teoretisk bas. Jag har turen att få skriva med en av skolsveriges absolut skickligaste lärare, Helena Kvarnsell. Tillsammans skall vi, utifrån det teoretiska ramverket ‘stretchad kunskap’ visa exempel på hur lärare kan tänka för att använda datorn på ett sätt som säkrar möjligheter till djupa kunskaper. Det blir en bok om IT utan att det handlar om ett enda praktiskt verktyg. Däremot handlar boken om förhållningssätt när IT är en naturligt integrerad del i verksamheten. Enligt vår analys just det Sverige behöver.

Arbetet med boken har alltså redan startat, och intensifieras ytterligare under hösten. Jag tror att det blir extremt utvecklande både för mig och Helena Kvarnsell, och förhoppningsvis för de lärare och blivande lärare som också läser boken.

The teacher’s laptop as a hub for learning in the classroom

Artikeln tar sin utgångspunkt i en longitudinell studie där tre skolor följts under fyra år, i syfte att undersöka de förhållanden som råder när lärare och elever har fått var sin dator. Detta gäller bland annat lärarnas undervisning. Detta efter att ha uppmärksammat det vanliga problemet: Trots de många löftena om förändringar i undervisnings- och lärandekultur som ICT för med sig , är det inte särdeles vanligt att stora förändringar uppstår.

Implementeringen har fungerat väl på de tre skolorna, och datorn är en hub för användningen (som beskrivs som den klassiska, det vill säga att samla in information, artikulera kunskap, samla anteckningar och så vidare. Ungefärligen samma saker som står i min forskningsöversikt). Datorn är den hub varigenom allt annat arbeta kanaliseras: arbete med ipads, kameror, informationsdelning etcetera.

Författarna överväger skälen till denna lyckade implementering (trots att skolorna har mycket skilda socioekonomiska förutsättningar), och kommer fram till några saker. För det första har samtliga skolor i studien klara och tydliga mål och visioner för vad de vill åstadkomma med sin undervisning (inte med ICT i sig). Detta tror jag är en mycket väsentlig del av sanningen bakom en lyckad ICT-satsning: att den kretsar kring något som i sig inte har med ICT att göra. Det låter som en öppen dörr att slå in, men efter att ha sett mig om i skolsverige vet jag att så inte är fallet. För det andra har skolorna haft en konsekvent ledning, där mål och strategier (i enlighet med ovan) är levande i allt som görs och kommuniceras i samspel med personalen. För det tredje har man satsat ordentligt på professionsutveckling – dock är artikeln inte helt tydlig med vilken typ av kompetensutveckling man satsar på. För det fjärde har var och en av de lyckade skolorna minst en “teacher champion” som förser personalen med modeller för hur ICT kan användas. Viktigt här var att se varje lärares behov och förmåga och supporta i enlighet med iden att göra små saker lätta att hantera, för att skapa lusten att utveckla sitt ICT-användande ytterligare.

Referens
Parr, J. M., & Ward, L. (2011). The Teacher’s Laptop as a Hub for Learning in the Classroom. Journal of Research on Technology in Education, 44(1), 53-73.