I den bästa av världar skulle skolan ha obegränsat med pengar. Begränsade ekonomiska resurser gör det naturligtvis viktigt att pengarna går till rätt sak.

Att skolan verkar på en fri marknad kan man tycka olika saker om. Å ena sidan skapar det valfrihet, å andra sidan skapar det vakuum för marknadskrafter med avsikter som inte alltid är helt förenliga med de ideal som borde råda i svensk skola. Ur företagens synvinkel är naturligtvis en skola där alla beslut fattas på kommunnivå och ibland också skolnivå optimalt. Som en mycket känd konsult i skolsverige lär ha sagt: “Nu har jag 290 kunder att förhandla med istället för en”.

Jag uppfattar att den svenska skolan idag är splittrad och att det finns en dålig överblick över helheten, mycket tack vare de idéer om decentralisering som råder. En problematisk effekt är att skolpengarna inte används optimalt. I syfte att bättre förstå hur pengarna används och med vilken effekt de har skulle jag vilja föreslå nationella inventeringar på tre områden.

Hårdvara och dess effekter

För det första behövs en inventering av de hårdvarusatsningar som skett runtom i landet. Enligt Skolverket skall siffror om datortäthet presenteras 2016. Detta är bra. Hur inventeringen i övrigt kommer se ut vet jag inte. Måhända presenterar Skolverket då också mer detaljerad data kring vilken hårdvara som köpts in. Skolsverige behöver veta vilka aktörerna är som sålt hårdvara. Hur mycket surfplattor av olika slag är i bruk och i vilka åldersgrupper? Och framför allt behöver vi få reda på vilka effekter användningen av specifik hårdvara har på uppfattningar av lärsituationen och på lärandet, enligt såväl elever som lärare?

Läromedel/lärresurser och dess effekter

För det andra behövs en inventering över de läromedel och lärresurser som används, och särskilt då de digitala. Vilka licenser har sålts? I hur hög utsträckning används de digitala läromedlen? Hur kombineras de samman med öppna lärresurser, och vad får just den kombinationen för effekt på uppfattningen av lärsituationen och på lärandet. Vilka hinder och möjligheter uppfattar användarna, och hur menar de att digitala läromedel kan utvecklas ytterligare för att fylla en ännu bättre funktion i undervisningen?

Kompetensutveckling och dess effekter

Under sommaren har det också förts en dialog mellan mig och några representanter för Lärarnas Riksförbund. Vi menar att det behövs en nationell kartläggning över vilken kompetensutveckling som är i spel i skolorna, både när det gäller IT och andra områden. I hur hög utsträckning är kompetensutvecklingen forskningsanknuten? Hur uppfattar lärarna att erbjuden kompetensutveckling relaterar till den egna praktiken? Vilka behov finns att fylla utifrån lärarens horisont och i vilken form uppfattar lärare att kompetensutveckling bäst sker? Hur ser uppköpsprocessen ut?

Till sist

Detta är tre områden där jag menar att vi behöver en nationell inventering. Helt enkelt är det så att vi behöver få bättre kontroll på vart pengarna till skolan tar vägen. Det handlar till syvende och sist om våra barn, och då måste varje krona tas tillvara på bästa möjliga sätt.