Mer (digital) teknik i skolan

Låt eleverna få den teknikundervisning de behöver är regeringens enkla budskap. Jag håller med. I dagens Aftonbladet kan vi läsa:

I samband med att regeringen lägger fram förslag på en stadieindelad timplan lyfter vi därför teknikämnet och avsätter en egen garanterad undervisningstid för teknikämnet om minst 200 timmar i grundskolan. Eleverna ska få den teknikundervisning de har rätt till och behöver för framtiden.

Digitaliseringen är viktig. Den digitala kompetensen behöver höjas och det tekniska kunnandet. I teknikämnet kommer programmering in. Det är bra. Jag är mycket skeptisk till den idérörelse som föreslår programmering som del i exempelvis språkundervisning med hänvisning till att det handlar om språklig syntax. För mig är det mycket långsökt och tycks mest handla om att tillfredsställa lärarens egna lustar snarare än elevernas kunskapsbehov. Med den här sättet att behandla digitalisering, om jag förstår saken rätt, landar innehållet i en tydligt avgränsad ram och tillåts inte flyta ut och bli allt och ingenting.

Utgångspunkten i detta beslut är också sund:

Det handlar också om vilket land Sverige kan vara. Tekniskt kunnande och digital kompetens blir allt mer avgörande för att människor ska kunna hävda sig på arbetsmarkanden, men också för att länder ska kunna hävda sig i den globala ekonomin. 

En av näringslivets största utmaningar är att rekrytera rätt kompetens för att kunna fortsätta bedriva en kvalificerad och globalt konkurrenskraftig verksamhet med bas i Sverige. Denna bild bekräftas av SCB som förutspår att det kommer att saknas 100 000 ingenjörer och yrkesutbildade inom teknik i Sverige år 2030. I regeringens industrisamtal har industrin lyft oro över att skolans teknikämne idag ofta får en undanskymd plats i skolan.

Goda nyheter idag, således!

E-säkerhet – en viktig del av digital kompetens

Idag pekade Skolverket på att kompetensutveckling är nyckeln till skolans digitalisering, i detta fall riktat mot gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Liknande skrivningar finns för grunskolan. Skolverket pekar nu mycket tydligt på behovet av att utveckla digital kompetens, såväl hos lärare som hos elever.

Det viktigaste skälet till att satsa på digitalisering i gymnasieskolan och vuxenutbildningen är att förbereda eleverna för ett alltmer digitaliserat samhälle. Vårt förslag utgår från visionen att alla elever ska ha möjlighet att utveckla en digital kompetens. Det förutsätter att digitaliseringens möjligheter tas tillvara. De digitala verktygen och resurserna bidrar då också till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. Genom de insatser som vi föreslår skulle det kunna vara möjligt att nå denna vision år 2022.

I vår bok Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik tar vi utgångspunkt i att digital kompetens innefattar bland annat kunskaper om e-säkerhet. Helt klart är att elever i vår skola behöver utveckla sin förmåga att se vad som är säkert användande av tjänster på nätet och vad som inte är det. Att klicka på en felaktig länk eller att dela med sig av fel information till en källa som bedrägligt nog ser trovärdig ut kan vara förödande. Glädjande nog satsar Skolverket nu på utbildningsmoduler i digital kompetens för lärare. Bland annat ingår här e-säkerhet:

I modulen Säker och kritisk internetanvändning får ni fördjupa er i hur man kan stötta elever att formulera frågor och hur man kan handleda elever med fokus på informationssökning och källkritik. Ni får också arbeta med att anlägga kritiska perspektiv på algoritmer, sökning och sociala nätverkstjänster.

Men lärare behöver också arbeta tillsammans med sina elever kring e-säkerhet. Google Safety Center har gjort fem intressanta korta Youtubefilmer (1-2 minuter långa) på temat om bland annat sociala medier och e-säkerhet. Ta gärna en titt på dem tillsammans med eleverna.

1. Tänk innan du delar

2. Skydda ditt innehåll – om lösenord med mera

3. Viktiga säkerhetsinställningar

4. Undvik att bli lurad på webben

5. Håll dig positiv 🙂

P.S. När det gäller sociala medier borde alla lärare för övrigt lyssna på P3-dokumentären om Instagramupploppen i Göteborg. Blogginlägget om e-säkerhet inspirerades av Teach students about online safety with these excellent video tutorials from Google.

Foto: Anders Bornholm via Foter.com / CC BY-ND

 

 

Digital kompetens i praktiken

Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser. I Sverige finns digital kompetens implicerat i LGR11 och GY11. Från 2017 föreslås Skolverket att ytterligare tydliggöra digital kompetens i LGR11 och dess kunskapsmål. IDigitaliseringskommissionens betänkande SOU 2014:13 föreslås dessutom att elevens digitala kompetens skall bedömas inom ramen för enskilda ämnen. Fördelen med digital kompetens som begrepp är att det också sätter fokus på andra förmågor centrala för pedagogiken – exempelvis att stimulera kulturell förståelse och kreativitet.

Med utgångspunkt i min avhandling och i Sveriges framtida arbete med digital kompetens i skolan utmanar workshopen frågan om huruvida skolan behöver utveckla elevernas digitala kompetens? Svaret är naturligtvis ja. Behovet av digital kompetens är inte enbart ett resultat av en politisk ambition utan också resultatet av en omvälvande samhällsförändring. Skolan måste förstå och acceptera de förändrade spelregler som blir den naturliga följden och aktivt välja en strategi vid införandet av elevdatorer.

Den teoretiska delen av workshopen lyfter resultat från både egen forskning och annan forskning. Den tecknar en bakgrund i kunskapssamhällets framväxt och problematiserar tidigare satsningar på datorer i skolan som bakgrund till nuvarande satsningar som oftast sker i form av en-till-en projekt. Föreläsningen diskuterar bland annat:

  • Vad är digital kompetens och vilken är kopplingen till ämnesspecifik undervisning?
  • Hur kan digital kompetens användas för att stimulera elevers motivation och fördjupa kunskapsbildningen?
  • Vilken är Sveriges position vad gäller digital kompetens?
  • Hur förbereder sig skolan på bästa sätt för att ligga i framkant.

Den praktiska delen av workshopen låter lärare och eventuell övrig personal, exempelvis bibliotekarier, tillsammans i grupper arbeta kring en reell undervisningssituation och tillföra använding av dator i syfte att stimulera digital kompetens hos eleverna. Med sig har lärarkåren en checklista på åtgärder som successivt kan vidtas. Om ett enda litet steg mot ökad digital kompetens kan tas redan imorgon, kan också förändringsarbetet startas omedelbart.