Svensk lärarkår behöver dynamisk professionsutveckling

Tog del av ett spännande seminarium från Almedalen arrangerat av Stockholms Universitet med titeln Lärare 3.0. Seminariet finns att se i sin helhet. Problematiken som lyfts är lärare har dryga 104 timmar per verksamhetsår till kompetensutveckling (som riktmärke). På denna tid skall lärare tillägna sig och fördjupa sin kompetens inom pedagogik, sitt ämne, teknik, betyg och bedömning, gruppdynamik, pedagogiskt ledarskap med mera. Detta skall ske samtidigt som budgetarna ofta är små och stressen upplevs stor. Stockholms Universitet har uppmärksammat detta och vill därför erbjuda möjligheter till fördjupningar som på bästa sätt spelar mot de förutsättningar som råder. I Dagens Samhälle pekar Stockholms Universitet på följande:

 I stället för att lappa och laga identifierade brister bör lärare och förskollärare få tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling som utvecklar både skolan och professionen. Stockholms universitet presenterar ett nytt sätt att tänka lärarutbildning […]

Vi menar att det behövs en genomtänkt och långsiktig strategi för att garantera kontinuerlig utveckling av kompetens för alla verksamma lärare. Ett tillvägagångssätt som innebär att lämna det traditionella fortbildningstänkandet och se nya möjligheter för lärares professionella utveckling.

Ett system för detta finns redan i några av de länder som uppvisar goda skolresultat, som Finland, Singapore och Kanada. Continuing Professional Development for Teachers, CPD, innebär att lärare ges möjlighet till och förväntas delta i återkommande kompetensutveckling.

Ett mycket hedervärt initiativ, som dessutom behövs. Särskilt som ramarna för kompetensutvecklingen är relativt stela. Lärarnas Riksförbund skriver följande om hur de 104 timmarna tas ut:

Skolledningen ska kunna redovisa vilken tid som står till förfogande för kompetensutveckling och förhandla om hur de 104 timmarna ska fördelas. Enligt praxis ligger en del av tiden under de fem studiedagar som läggs ut under läsåret. Det ligger oftast även tid under ett par av planeringsdagarna före läsårsstarten i augusti och efter skolavslutningen i juni. Visst förekommer det att lärare får gå på kurser inom sin reglerade arbetstid under vanliga undervisningsveckor, men oftast måste även annan tid utnyttjas, till exempel för kvälls- och helgkurser. Facket har rätt att begära överläggning om utläggningen av tiden för kompetensutveckling.

Den senaste Talisrapporten från OECD (Teacher and Learning International Survey) pekar ut förhållande i Sverige som på flera sätt anmärkningsvärda. Bland annat visar undersökningen att svenska lärare deltar i professionella utvecklingsprogram i lägre utsträckning än sina kollegor i OECD-ländarna. De uppfattar dessutom att de har mindre nytta av den kompetensutveckling de får, i förhållande till andra.

Är det då så att tiden används annorlunda för svenska lärare, jämfört med andra? Nej. Svenska lärare använder sin tid i förhållande till sina OECD-kollegor på följande sätt:

Svenska lärare lägger alltså försumbart mer av sin tid på undervisning (81% i jämförelse med 79%).

Lösningarna på problematiken kan vara av olika slag, men jag tror att den situation där kompetensutvecklingen blir samlad till studiedagar, dagar strax innan lov och där lärarna blir hänvisade till kvällskurser och annat är ett problem. Ett sätt är att minska det traditionella konferensdeltagandet något för att istället självstyra sin kunskapsutveckling kontinuerligt under året. Det är naturligtvis inte helt problemfritt: det kräver en god kommunikation med skolledningen som måste samordna arbetsplatsens kompetensutveckling som helhet. Jag kan ändå inte låta bli att tänka på att effektiv kompetensutveckling i en stressad värld handlar om att ta vara på de resurser som finns i närheten. Och jag tror också man måste minnas att den bästa kompetensutvecklingen ibland helt enkelt är reflektion över andra människors praktik. På så vis blir det utvigdade kollegiet värdefullt (läs gärna mitt inlägg om Personligt Lärande Nätverk). I de goda exemplen finns gott om kunskap att hämta. Ett annat sätt, som också nämns på seminariet, är att faktiskt ta kontakt med oss forskare. Vi bits inte och tycker oftast det är väldigt roligt att få ge input – och också att lära oss av skolverksamheten! Ett tredje sätt är att använda nätets alla möjligheter för kompetensutveckling. På så vis kan man lyssna på en podcast, en föreläsning eller något annat på en håltimma eller så. För den som vill börja redan nu har jag i ett tidigare inlägg samlat 50 källor till nytta och nöje. Jag repriserar dem här.

Universitet

De här universiteten erbjuder resurser i form av texter, videor och föreläsningsserier.

1. MIT Open Courseware: En av de största OpenCourseWare-tillhandahållarna på nätet.
2. Princeton WebMedia: Gott om föreläsningar om bland annat politik, sjukvård, astronomi och annat.
3. Carnegie Mellon Open Learning Initiative: Här finner du material om kemi, biologi, programmering och annat.
4. Oxford Webcasts: Oxford – en av de mest prestigefyllda skolorna i världen. Få tillgång till deras högklassiga föreläsningar, symposium och diskussioner som hålls på campus.
5. JHSPH OpenCourseWare: För den som är intresserad av hälso- och sjukvård.
6. Utah State University: Inget stort universitet, men rejäl samling kurser i biologi och fysik bland annat.
7. Tufts OpenCourseWare: Kurser i veterinär medicin? här är resursen!
8. Webcast.Berkeley: Känt lärosäte som lägger ut videos från sina föreläsningar.
9. Notre Dame OpenCourseWare: Material för kunskaper inom ingenjörskonst, matematik, fysik och programmering.
10. UCI OpenCourseWare: Ingenjörsrelaterat, sjukvård och fysik.
11. UMass Boston OpenCourseWare: Även här finns toppenmaterial inom det mesta!
12. LearningSpace: Open University i Storbritannien som ger tillgång till ingenjörsrelaterade ämnen, teknik, vetenskapsteori och matematik.
13. ParisTech: Med basen i Paris bjuds du här på riktig geek-kunskap.
14. MIT World: Världskänt lärosäte där du får tillgång till MIT alumni och annat smått och gott från idel Nobelpristagare.

Föreläsningar

Enstaka föreläsningar från de allra bästa inom diverse områden.

1. iTunes U: Genom iTunes får du tillgång till en hel värld av föreläsningar och hela små kurser. Min favorit är en om Heideggers fenomenologi. Här finns mängder!
2. Forum Network: En PBS med föreläsningar om genetik, astronomi, neurovetenskap, fysik med mera.
3. TED: TED är videotjänsten framför alla – här kan man spendera många timmar och framför allt bli inspirerad. Alla upptänkliga ämnen avhandlas.
4. Lecture Fox: Här hittar du en god samling fria föreläsningar från universitet, allt relaterat till fysik, kemi, datorprogrammering eller matematik.
5. Free Science and Video Lectures Online: En blogg som helt enkelt samlar fria lectures – allt enligt namnet. Bör följas!
6. Videolectures.net: Det spelar inte så stor roll vad du letar efter, här hittar du 12,492 föreläsningar att välja på.
7. Pop!Tech: Fria föreläsningar i pop-förpackning.
8. Gel Conference: Presentationer från bland annat Nobelpristagare, visionärer och annat intressant folk.
9. MSRI Videos: Renodlad matematikkälla från  Mathematical Sciences Research Institute’s site.

Instruktioner

Ibland behöver man helt enkelt en instruktion. Hur gör man?

1. w3schools: Här finns instruktioner om att bygga websidor.
2. How-to-Geek: Hit går man om man känner att man behöver lära sig något som kan vara en smula nerdigt.
3. MuppetLabs: Lär dig programmeringstricks här.
4. NetTuts: idel guider om webben, såväl programmering som design.
5. Tweako: Teknikrelaterade guider, mycket hårdvara.

Mer utbildningsmedia

Videos, artiklar, interaktiv media.

1. Nobel Prize Media Player: Lyssna på  kända Nobelprisvinnartal.
2. NASA Multimedia: Rymdnördar hittar gott om material på NASAS välbyggda sida.
3. National Science Foundation: Gott om material av hög kvalitet.
4. National Geographic: Fantastisk media. Helt enkelt.
5. Discovery Channel: Här finns videos som både är roliga och som har högt utbildningsvärde. Sålla.
6. Nature: Kanske den mest kända vetenskapliga tidskriften i världen. Fantastiskt hög kvalitet på sitt material som kompletterar tidskriften.
7. LiveScience: Håll dig uppdaterad på Ditt vetenskapsområde, läs artiklar och kika på videos så att du vet vad som är absolut senast på forskningsfronten.
8. ResearchChannel: Tv-nätverk baserat på  University of Washington. Stor bredd.
9. BigThink: Extremt stor variation. Tja, varför inte?
10. Science 3.0: Häftigt ställe i form av online community där man delar vad man vet med andra för att lära kollaborativt. Riktigt kul idé!
11. Wikiversity: Allt från föreläsningar till kollaborativa communities – här finns det.

Fria kurser

Fria kurser finns så klart från andra håll än universitet.

1. NROC: The National Repository of Online Courses, or NROC, erbjuder matematikrelaterat material.
2. Sofia: Kurser om bland annat statistik, javaprogrammering och geografi.
3. PEOI: The Professional Education, Testing and Certification Organization International ger kurser inom bland annat biologi, botanik, elektronik och mycket annat.
4. Khan Academy: Om man behöver friska upp kunskaperna i skolämnena matematik och annat, kan man gå hit och få god starthjälp.
5. Connexions: Möjlighet att skapa sitt eget material och ta del av vad andra har skapat.
6. Academic Earth: Här samlas ”teasers” av material givet vid universitet. Tjuvtittare, här är stället för er.

Texter

Nedanstående material är i textform: artiklar, lektionsplaner och annat.

1. Google Scholar: Det ställe de flesta söker vetenskapliga artiklar på (om man inte är uppkopplad via ett universitet och har tillgång till andra databaser).
2. Fathom: Texter från Storbritannien-baserade kurser, exempelvis Cambridge.
3. PLoS: Samlingsplats med stor variation på textinnehåll.
4. Wolfram Math World: Som namnet avslöjar – texter som behandlar matematik.
5. OER Commons: Här finns mängder av lektoner och annat utbildningsmaterial för lärare. En botanisk trädgård att ströva i för den nyfikne pedagogen!