Browsed by
Månad: januari 2017

Nypublicerad forskning: Hur erfar elever kunskapsbildning med IT?

Nypublicerad forskning: Hur erfar elever kunskapsbildning med IT?

Min senaste artikel om kunskapsbildning med IT “Students’ experiences of their knowledge formation in a one-to-one initiative” har nu blivit publicerad som open access. Här kommer abstractet:

The research on one-to-one computer learning settings shows what students do while using computers and how much they use them. It is believed that students are highly motivated by having computers of their own and show improved grades, but few studies can confirm this belief. This study investigated the experience of knowledge formation amongst pupils in upper secondary school in Sweden during a one-to-one computer-based task. The theoretical and methodological framework stems from Interpretative Phenomenological Analysis, IPA. The analysis generated eight categories of statements, grouped into two themes: “Experience of processing the knowledge formation” and “Experiences of tool-handling. The article concludes with a proposal for how to expand on the students’ experiences, allowing for deeper learning from one-to-one computer-based paradigms.

Läs hela artikeln här.

upplevelse av kunskapsbildning
Foto: Foter.com / CC0

Artikeln har funnits i en tidigare pappersbunden version som ytterligen få har läst, men är nu uppdaterad och släppt fri på nätet. Forskning bör ju vara tillgänglig för alla. När det gäller kunskapsbildning med IT är det intressant hur eleverna själva förstår vikten av reflektion och att de upplever att möjligheterna till detsamma försvinner när de använder datorn. Det är också intressant att höra eleverna själva tala om strategier för att hantera de distraktioner som datorn ger.

Artikelns fullständiga referens:

Fleischer, H. (2017). Students’ experiences of their knowledge formation in a one-to-one computer initiative. Education Inquiry, 1-14. doi: 10.1080/20004508.2016.1275190

Motivation i digitaliserad lärmiljö

Motivation i digitaliserad lärmiljö

Forskarbekantingen Jan Blomgren disputerade för ett litet tag sedan med avhandlingen Den svårfångade motivationen. I en intervju i Skolvärlden berättar han om studien, som tar sin utgångspunkt i en studie där 200 elever beskriver vad som är motiverande respektive hämmande i skolarbetet. Bland annat framkommer detta om elevers motivation:

– De vill ha variation vad gäller typen av uppgifter, hur de får redovisa och välja uppgifter. De vill ha tillgång till att kunna prata med läraren personligt och det måste få vara ok att göra fel ibland. Vilka signaler lärarna skickar med språk och kroppsspråk är också viktigt.

Motivation och valfrihet

Resultaten kring valfrihet och motivation ligger i samklang med min avhandling, En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Väl värt att lyfta är även om avhandlingen tar sin utgångspunkt i en digitaliserad lärmiljö visar resultaten tydligt att elevernas motivation inte påverkas av huruvida arbetsredskapet är digitalt eller analogt som sådant. Blomgren i Skolvärlden igen:

– För eleverna gör det ingen skillnad alls om det är digitala eller analoga verktyg som används. De uppskattar det större handlingsutrymme som det digitala erbjuder, men det är bara ett medel, inget flashigt eller spännande.

Foto: Allegory Malaprop via Foter.com / CC BY-ND
Foto: Allegory Malaprop via Foter.com / CC BY-ND

Däremot är det ju så, som Blomgren påpekar, att datorn ger en flexibilitet och en möjlighet att närma sig ett kunskapsobjekt på flera olika sätt, varav några kanske inte ens tidigare hade varit möjligt. Det ger alltså möjlighet till motivation, men det hade alltså varit lika motiverande om en flanellograf kunde användas mångsidigt. I boken Digitalisering som lyfter skolan skriver jag och Helena Kvarnsell om hur just datorns motivationskraft kan utnyttjas. Du kan också se en film där vi sammanfattar kapitlet om motivation och IT.

 

Motivation och relation

Det andra Blomgren tar upp rör relationen till läraren i relation till motivation. Eleverna menar att tillgången till läraren är viktigt och att det är ett tillåtande klimat i klassrummet. Lärarnas sätt att kommunicera anses också vara viktigt för elevernas motivation. Det här området är intressant. Åter igen finns genklanger i min avhandling. Jag frågade eleverna om varför de inte tog med sig datorn ut och satt och arbetade i det fina vädret – flexibiliteten och möjligenheten fanns absolut. Deras svar var just att de ville ha tillgång till läraren och kunna kolla av om de var på rätt väg. Att få ett stöd helt enkelt, och kanske också litet kontroll att tiden faktiskt gick till skolarbete. Av både min och Blomgrens avhandling kan vi alltså lära oss att datorn i skolarbetet inte ses som något fantastiskt av eleverna själva (men väl av många lärare) – det är ett verktyg som alla andra. Användningen av verktygets möjligheter – exempelvis att sitta ute – trumfar inte elevernas prioriteringar när de har en uppgift att fylla. Detta tror jag är viktigt för IT-ivrande lärare att tänka på: Det är lätt att förväxla den egna ivern med elevens lärande.

Här är för övrigt också intressant att peka på att relation till läraren har med ett så kallat elevnära arbetssätt från lärarens sida att göra. Att vara elevnära innebär just att kunna bygga relation och skapa kontakt och förtroende, inte nödvändigtvis att eleven skall få arbeta med saker hen tycker är roligt, vilket jag påpekade i ett inlägg där jag uppmanar lärare att ibland lämna elevernas intressen ifred: Teacher, leave them kids alone.

Sammanfattningsvis, en läsvärd och trevlig avhandling. Grattis till disputation och väl utfört arbete Jan!