Browsed by
Månad: oktober 2016

Introduktionsprogrammen och studieteknik

Introduktionsprogrammen och studieteknik

Sitter på tåget till Stockholm för att föreläsa på Skolportens konferens Fokus på introduktionsprogrammen. Hit kommer lärare med flera som är berörda av den verksamheten. Jag skall prata om studieteknik utifrån min bok Studieteknik – så lyckas du med dina studier. Boken är ju skriven för studenter på universitet och högskola, men SITRA-modellen har testats på både niondeklassare och på gymnasiet och har fungerat väl.

introduktionsprogrammen

Studieteknik för introduktionsprogrammen

För även på introduktionsprogrammen har eleverna nytta av en konkret studiteknikmodell. Den tar sin utgångspunkt i forskning om kunskapsbildningensprocesser, och börjar med fasen Syna, vars syfte är att skaffa överblick över studiematerialet, såväl i det övergrpiande perspektivet som i den enskilda studiestunden. Fasen intervju handlar om att göra sig till en aktiv läsare och inte en passiv konsument av text och föreläsningar. Avsnittet om att Ta in handlar om konsten att föra anteckningar – här brukar jag lära ut 6 olika metoder och när jag är på det humöret pratar jag också om elektroniska hjälpmedel. Repetera handlar om att just repetera sina anteckningar och här kan man också lära sig lite minnesteknik på kuppen. Den sista fasen, Anpassa, syftar till att reflektera över sina studier och göra justeringar för att få metoden att fungera ännu bättre.

Men det är inte bara en konkret studieteknikmodell man behöver på introduktionsprogrammen – eller någon annanstans heller. Vi behöver också prata om motivation, stress och självdialog. Vill inte eleven plugga, och upplever inte eleven att hen kan åstadkomma något, då kan du ha hur fina studietekniktips som helst i verktygslådan. Det gäller för eleven att skapa kontroll sin inre dialog.

inre dialg

I det här avsnittet pratar vi därför om vår intrapersonella dialog, det vill säga vårt självprat. Hur bedömer vi våra prestationer? Vilka tankemässiga förvrängningar ägnar vi oss åt som sänker vår självkänsla? Vi pratar också om hur elever kan hantera den stress som uppstår i studierna. Konkreta verktyg för att sänka axlarna när känslan av panik och uppgivenhet infinner sig (eller redan innan). Vi pratar också om motivation och går igenom 6 faktorer som är centrala för beteendeförändring – exempelvis att börja plugga mer.

Så. Det här med studieteknik – vare sig det är för högskolestudenter eller för gymnasieelever – handlar inte bara om hårda faktorer och konkreta verktyg, utan också om att odla ett mindset, ett självförtroende och en inre drivkraft hos eleverna. Om detta pratar jag idag med lärare på introduktionsprogrammen.

Video: Inspirationsföreläsning om kommunikation

Video: Inspirationsföreläsning om kommunikation

Hejsan, det är ett tag sen jag gjorde min inspirationsföreläsning om kommunikation. Jag brukar tala om hur viktigt det är att skapa klick i mötet mellan människor – på arbetsplatsen eller i skolan. Det handlar om att spela på tre tydliga instrument för att skapa så goda förutsättningar som möjligt. Resultatet är dubbelt. Roligare på jobbet och dessutom avsevärt mycket högre driv och effektivitet.

Varsågod – en inspirationsföreläsning

Denna inspirationsföreläsning är inspelad i Nässjö för drygt 2 år sedan. Det är en inspirationsföreläsning för alla kommunanställda som ville komma och samtidigt äta en enkel sopplunch. Den skall alltså ses just som en inspirationsföreläsning och inte som en akademisk föreläsning (jag föreläser ju mycket om klassrumskommunikation och om retorik i skolan för lärare och blivande lärare för tillfället i min mer akademiska roll). 

Här får du lära dig tekniker för att få din kommunikation att bli tydligare i sitt innehåll och att undervisa (i ordets vida bemärkelse) på rätt sätt. Du lär dig också hur du träffar hjärtat hos den du kommunicerar med genom att behaga och genom att använda din personlighet. Du lär dig också hur du berör den eller de du talar med för att skapa maximal effekt. Detta är en inspirationsföreläsning jag gett många gånger till ledningsgrupper och mellanchefer, men också till personal i de mest skilda yrken, exempelvis ingenjörer, tandhygienister eller lärare. Ibland har den stått ensam, som i det här fallet. Andra gånger har jag blandat in underhållande tankeläsning i föreläsningen, allt efter tycke och smak.

Tycker du om den får du gärna sprida den. Undrar du över något får du gärna höra av dig. Varsågod.

 

Filmer: Paneldebatt om skolans digitalisering och läromedel

Filmer: Paneldebatt om skolans digitalisering och läromedel

På årets Bokmässa deltag jag i en paneldebatt om digitala läromedel tillsammans med bland annat Alexandra Pascalidou. Övriga deltagare var Jan Hylén, Stellan Wigh och Lena Godhe. Jag tycker själv att vi fick bra samspel och att jag fick sagt det jag ville säga. Nedan följer ett sammandrag på film:

Jag och Jan Hylén filmade också ett inslag efteråt där vi diskuterade hur vi ska göra för att lyckas med skolans digitalisering.

Skolranking – utformning och tävlingshets

Skolranking – utformning och tävlingshets

Lärarförbundet presenterade härförleden sin skolranking för året och utnämner landets bästa skolkommun. Syftet med skolrankingen är enligt Lärarförbundet följande (klippt från Facebook):

Rankningen är framför allt ett sätt att få upp diskussioner om skolsatsningar, och är framför allt ett viktigt verktyg för våra avdelningar att få en bra dialog med kommunerna om skolsatsningar. I väldigt många kommuner ser vi att fokus på hur de ska nå bättre resultat stärks när de tar del av sina placeringar i Bästa Skolkommun.

Frågorna är två kring denna tävling (som det utvecklat sig till): Är rankingen rimlig i sin utformning och är det rimligt att ett fackförbund ägnar sig åt PR och tävlingshets?

skolranking

Skolranking, kriterier och alkemi

Skolrankingen har fått hård kritik. Statsvetaren Anders Sundell menar att:

[…] det är problematiskt att rankingen baseras på så många kriterier, menar han.

— Alkemin i det här blir att man inte förstår vad som händer. Om du i stället kollar på andelen elever som klarar kunskapskraven får du en rätt bra bild av läget. Här får du i stället den informationen körd genom Lärarförbundets magiska låda.

Små förändringar får lätt stort genomslag och kan få en kommun att flytta flera placeringar upp eller ner. Men säger det verkligen något om den faktiska situationen i skolan? Klarar sig eleverna bättre för att skolan klättrat?

Anders Sundell tar exemplet Örkelljunga som spelade i bottenligan 2013 – och som seglade upp i topp 2014. 2016 ligger kommunen åter långt ned; på plats 214 av 290.

— Det är väl bra om kommunen har gjort något för att räta upp situationen. Men tror du verkligen att det märks någon skillnad på skolorna i Örkelljunga?

Han svarar själv på frågan:

— Det handlar i princip om slumpmässiga förändringar och säger ingenting om kvaliteten i skolan.

Jag håller med i denna kritik mot skolranking. Frågan Anders Sundell väcker är viktig. Bättre att uttala sig om den faktiska situationen. Det blir uppenbart att värdet i mätningen är tämligen begränsat om man gör en graf som jämför 2015 års skolranking med 2016  års ranking. En oförändrad plats landar på den diagonala linjen. De som befinner sig över denna linje har förbättrat sin position; de som befinner sig under har försämrat. Sålunda kan vi se att Vindeln och Nordmaling är stora vinnare i år med förbättringar på hela 223 respektive 188 placeringar. Stackars Grums framstår exempelvis som en stor förlorare och har tappat 164 placeringar. Dorotea har på ett enda år blivit omkörd av 171 andra kommuner enligt den här rankingen.

skolranking1

Genomsnittskommunen har förflyttats 43 steg på rankingen under ett år. Det faktum att ett stort antal kommuner förändrar sin ranking uppåt eller nedåt med 100-talet placeringar på bara ett år talar ett tydligt språk: Mätningens värde är tämligen begränsat.

Tävlingshets, PR och medialogik

Jag tycker också det är bekymmersamt att Lärarförbundet fullständigt tycks hakat på den tävlingshets som finns i skolvärlden idag och delvis glömt bort sitt uppdrag. Visst är det bra med en dialog med kommunerna om skolsatsningar och en skolranking kan vara ett sådant inslag. Visst är det bra med feedback till kommuner som kunde utvecklas mer. Vad jag har svårt för är medialogiken och varför man aktivt från Lärarförbundets sida försöker göra ett så stort jippo av en skolranking.  En intern rapport baserad på ett fåtal faktorer (se synpunkt från Sundell ovan) hade kunnat göra det jobbet minst lika bra. Därefter hade kraften som nu läggs på PR och tävlingsmoment i samband med skolrankingen kunnat läggas på lokala diskussioner om medlemmarnas arbetsvillkor utifrån presenterade resultat. Dessutom kunde en intern rapport med återkoppling låta de kommuner som enligt Lärarförbundets ranking ligger dåligt till arbeta i fred. Här väljer Lärarförbundet dock en annan väg, nämligen att haka på och utnyttja tävlingstrenden i skolan, och jag undrar vad som är det egentliga syftet. Det tycks för mig som att PR är det primära. Det här bekräftas också indirekt av Lärarförbundet i ytterligare utsaga på Facebook om sin skolranking:

[…] en intern rapport hade inte nått samtliga rikstäckande tidning och samtliga lokaltidningar i hela landet, för det är i princip så stor täckning vi har fått. Nu finns debatten uppe i hela landet om att kommunerna måste satsa på skolan. Själva “tävlingsmomentet” är egentligen inte det viktigaste, det viktiga är att varje kommun analyserar sitt eget resultat. Tävlingsmomentet använder vi främst till att lyfta fram de som placerat sig högt upp, för att fira och gratulerar det hårda arbete lärarna gjort i den kommunen.

Men ärligt talat, håller det argumentet? Vet vi inte redan via medier att kommunerna måste satsa på skolan? Är inte lärare, skolledare, föräldrar och andra  plågsamt medvetna om brister i skolan? Visst vet vi det. Även om man kan hävda att PR i media ger en diskussion som är nyttig, är det ändå mycket tydligt att det i grund och botten handlar om just PR som mål och inte som medel. Vi får inte glömma bort att vi i Sverige har två lärarfack som för en ständig kamp om medlemmar. PR blir därmed viktigt för att bevaka och behålla “marknadspositionen”. Verksamheten blir motiverad genom att i sin tur erbjuda sitt PR-maskineri till de lyckligt lottade kommunerna.

Vinnarpaket erbjuds de lyckligt lottade kommunerna

För Lärarförbundet nöjer sig nämligen inte bara med att skapa en diskussion i lokala och rikstäckande medier. Fackförbundet hjälper också aktivt kommuner i sin skolranking att marknadsföra sig utefter resultaten. Vad sägs exempelvis om att få ett vinnarpaket och hjälp i form av wordmallar för att publicera texter om sin förträfflighet enligt Lärarförbundets skolranking på sin hemsida? Här finns stödmaterialet att hämta.

Är du anställd eller förtroendevald i en kommun som blev en av de 50 bästa eller bäst i ditt län i Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016? Då har vi tagit fram ett “vinnarpaket” för att marknadsföra din kommuns resultat i kommunens egna kanaler.

Vi hoppas att din kommun tar tillfället i akt att använda vårt “vinnarpaket” för att berätta om topplaceringen för den kompetenta och drivna skolpersonalen i kommunen, de hårt arbetande eleverna och deras föräldrar samt för dem som är nyfikna på att flytta till er kommun med sin familj eller sin företagsetablering.

Vinnarpaketet består av flera olika delar, och är anpassat utifrån om din kommun blev 1:a, 2:a, 3:a i Sverige, bäst i ditt län eller hamnade på topp 50 i Sverige.

Vinnarpaketen hittar du under rubriken “bilagor”.

Kommunerna erbjuds också affischer, diplom och facebookbilder för delning och spridning. Så här kan en mall i word se ut (hämtad från ovan nämnda sida):

skolrankingmall

Med den här ingången i sin skolranking (som i sig kan diskuteras i sin utformning enligt Anders Sundell ovan), handlar det verkligen om att Lärarförbundet försöker göra sitt jobb, nämligen att verka för sina medlemmars arbetsvillkor? Eller handlar det snarare om ett sätt att vara en del i den tävlingshets och PR-mani som tycks prägla hela skolsverige idag? Jag lutar åt det senare, och jag finner det mycket olyckligt.

Foto: puliarf via Foter.com / CC BY

Entreprenör för kommunal skolas röst i offentliga medier – är det okey?

Entreprenör för kommunal skolas röst i offentliga medier – är det okey?

Idag skulle jag vilja fråga er om något som jag är osäker på men som känns lite anstötligt. Kanske har det något med att göra att rätt personer skall föra kommunala skolors talan och inte en entreprenör?

Nå. Idag stötte jag på detta: En lärare som också jobbar som frifräsande föreläsare är ute på privat jobb i annan kommun och föreläser. I egenskap av entreprenör webbsänder hen samtidigt föreläsningen. Filmen är också tillgänglig att se i efterhand i offentliga medier. Allt publiceras i den kommunala skolans namn. Publiceringen sker, vad jag förstått efter att ha pratat med deltagare i publiken, dessutom utan att publiken känner till det hela. Beställaren känner inte heller till att föreläsningen sänds.  Föreläsningen rör dessutom samverkan där känsliga frågor kan dyka upp och direktsändas utan frågeställarens vetskap.

Således: den kommunala skolans officiella talan i medier förs alltså av en privatföreläsande entreprenörs röst och inte av kommunen eller ens rektorn. Är detta okey? Vad säger ni? Vad har ni på syn på detta? Jag tar gärna emot era synpunkter.