Glömstaskolan – kritisk läsning av artikel krävs

Idag publicerade Södra Sidan en artikel på temat Lyckad start för skola utan  klassrum, det vill säga om Glömstaskolan. Låt mig citera:

En skola utan klassrum, årskurser eller schemalagda raster – kan det verkligen fungera? Så reagerade flera läsare när Södra Sidan berättade om den nya Glömstaskolan i våras. Nu är skolan invigd och hittills verkar föräldrar och elever bara nöjda.

Här är sinnebilden av en text om skola att förhålla sig kritisk till. Fantastiska resultat omvittnas på Glömstaskolan efter några veckors verksamhet. Rektorn har lagt kritiken åt sidan:

Det där har vi lagt åt sidan. Huvudsaken är att skolan fungerar bra. Det finns så mycket positiv energi här just nu som är värd att hålla i, säger han och förtydligar återigen tanken med multifunktionella klassrum i skolan.

Skolor ska se framåt. Det gäller även Glömstaskolan. Men att tro att skolan fungerar bra efter några veckor och dra några slutsatser utifrån det går naturligtvis inte. Jag vill subtilt påminna om den sk Hawthorne-effekten som gör gällande att du kan föra in snart sagt vilka inslag som helst, sätta ljuset på dem och få positiv feedback i början. Vad som händer med ungarnas kunskapsbildning på sikt återstår att se. Det är väldigt märkligt att denna fråga inte lyfts och problematiseras tydligare. För det är tämligen otydligt vad man egentligen avser åstadkomma när det gäller elevernas lärande:

Det handlar om att vi har rum som är anpassade efter olika typer av lärande. Vi har till exempel rum för enskilt arbete och andra för samarbete. Det handlar om att specificera olika utrymmen.

Här menar rektorn på Glömstaskolan att han talar olika typer av lärande. När han exemplifierar är det dock olika arbetsformer han avser, vilket ju är något annat. Det får mig att fundera över rektorns syn på vad lärande är. Att blanda ihop lärandeprocessens grunder med olika arbetsformer är en tämligen oroväckande signal för mig. Måhända har rektorn blivit oturligt citerad i artikeln, måhända har  han en luddig syn på vad lärande är. Märkligt är i alla fall uttalandet.

Jag blir också fundersam över kunskapssynen. Så här beskrivs verksamheten:

Verksamhetens fyra hörnstenar är kommunikation, kollaboration, kreativitet och kritiskt tänkande. I ett första steg tar den emot elever från förskoleklass till årskurs 6 för att sedan bygga på med klasser upp till årskurs 9. Totalt rymmer skolan 720 elever.

Vad betyder egentligen detta? Jag tänker att det är journalistens verk och att de mycket omfattande begreppen som går att tolka på väldigt många olika sätt får sin kontextualiserade förklaring på skolans egna sidor. Men när jag går dit ser jag istället att man fyller på med mer buzz-words:

Verksamhetens fyra hörnstenar är kommunikation, kollaboration, kreativitet och kritiskt tänkande. Detta är fyra viktiga förmågor att träna för att möta utmaningar i en alltmer globaliserad och digitaliserad värld. Skolans arbetssätt, organisation och lärmiljöer gestaltar detta. Ovanstående utgör tillsammans Glömstas lärandepyramid.

Jag blir inte mycket klokare. Här tillförs globaliseringen, ett begrepp som också kan tolkas på en mängd olika sätt i förhållande till skolans uppdrag. Inte minst på ett mycket kritiskt sätt med tanke på analyser av just globalisering och dess påverkan på skolan, men det utgår jag från inte är fallet här. Istället utgör dessa helt otolkade begrepp lärandepyramiden. Jo man tackar.

Artikeln gör gällande att man fått en mycket lyckad skolstart trots idel kritik i början. Så kan mycket väl vara fallet. I så fall är det bara att lyfta på hatten och gratulera. Under alla omständigheter måste jag dock tillstå att jag anar att uppmärksamheten skolan får (bland annat genom artikeln) mer är resultatet av ett lyckat pr-arbete (som man bland annat drivit mycket starkt via en av Lärarnas Riksförbunds bloggar) än av ett lyckat skolarbete. Vart journalistens kritiska tänkande tog vägen kan man stillsamt fundera över.

3 svar på ”Glömstaskolan – kritisk läsning av artikel krävs

  1. Tack återigen för ett intressant inlägg. Så lite analys och kritiskt tänkande det är nuförtiden. Så har skolan kritiskt tänkande som ett av sina mål så här de mycket att göra.

  2. Skolans hörnstenar består tydligen av det man brukar kalla 4C of 21st Century Skills. Hoppas att rektor inte missat att detta är det som saknas i dagens skola, och inte fundamentet. Där hittar vi osexiga saker som matte, språk, samhällskunskap mm.

  3. Pingback: Näthat i skoltjänst är inte okey | Håkan Fleischer

Kommentarer inaktiverade.