Digital läsning kräver kompensatoriska strategier

Digital läsning kräver kompensatoriska strategier

Vi spenderar mycket tid vid skärmen, och i svensk skola lär det bli allt mer. Jag har tidigare skrivit om vikten av bra digitala läromedel. Det finns onekligen en del fördelar. Jag skrev då bland annat följande:

Digitala läromedel ger också eleven större möjligheter. Dels får hen större autonomi i fråga om hur innehållet skall användas. Vill hen exempelvis se bilder innan läsning av text eller efteråt? Vidare ger digitala läromedel möjligheter till stöd via exempelvis dyslexi-anpassade typsnitt, större text eller uppläst text. En sådan individualisering av förutsättningar för lärande torde enbart betraktas som positiva.

Digitala läromedel samlar också allt stoff på ett och samma ställe. Med en enda inloggning kommer eleven åt sina läromedel från alla platser, och från alla typer av enheter hen vill, såväl dator som mobiltelefon. Naturligtvis är det rationellt även för läraren, som annars inte bara behöver handha läroboken, utan också stencilerat material, kartböcker, jordglober, prov med mera.

Digital läsning ger tunnelseende

Och visst är det sant. Men det finns ett stort men här. Nyligen genomförd forskning visar i upprepade studier att digital läsning får läsaren att gräva in sig i detaljer och förlora helhetsgreppet om innehållet. I upprepade tester  i studien High-Low Split: Divergent Cognitive Construal Levels Triggered by Digital and Non-digital Platforms med över 300 deltagare är resultaten tydliga: personer som läser text på papper presterar uppemot 30% bättre på test som ställer krav på läsaren att ha uppfattat abstrakta och övergripande resonemang i texterna. Digital läsning ger enligt forskningen ett slags tunnelseende i läsningen där informationen som just nu läses inte sätts i relation till den övriga texten. I fenomenografiska termer (se gärna min avhandling) kan man alltså säga att digital läsning inviterar till en atomistisk approach, vilket vi vet sedan tidigare forskning ofta leder till ytligare kunskaper.

Det innebär kanske inte nödvändigtvis att det är fel med digital läsning via exempelvis digitala läromedel. Det betyder snarare att digital läsning kräver kompensatoriska strategier för att säkra den övergripande förståelsen av en texts innebörd. Mentala stationer behövs för att skapa yta för reflektion där innehållet gör motstånd och tvingar läsaren upp från tunnelseendet i läsningen (vi pratar om reflektionens betydelse utförligt i Digitalisering som lyfter skolan). Antingen kan sådana stationer skapas i läromedlet – och här tror jag det digitala läromedlets framtid ligger – eller av läraren med en medveten pedagogik. Detta är en spännande men absolut görbar utmaning.

Foto med benäget tillstånd av: Ares Nguyen via Foter.com / CC BY-NC-ND

En reaktion till “Digital läsning kräver kompensatoriska strategier

  1. Ordförståelsen har minskat betydligt sedan studenterna börjat använda plattan. Detta enligt våra språkvårdare som följt forskningen på detta område. Enkla ord som högstadieeleverna kände till för några år sedan klarar inte studenterna idag.
    Ingen bra utveckling.

Gör din röst hörd! Kommentera gärna.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.