Kunskapsrelativism och kunskapssyn hos Skolverket? Ett kritiskt seminarium

Kunskapsrelativism och kunskapssyn hos Skolverket? Ett kritiskt seminarium

På förlaget Fri tanke finns ett alldeles utmärkt seminarie om kunskapssynen i skolan där Skolverket möter fräna kritiker i form av professorer i teoretisk fysik respektive teoretisk filosofi. I prologen till seminariet skriver Fri tanke följande:

I januari publicerade fyra debattörer en kritisk artikel på DN-debatt om Skolverkets kunskapssyn, Pseudoteorier jämställs med etablerad vetenskap.

Artikeln undertecknades av Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, Christina Moberg, professor i organisk kemi vid KTH, preses för Kungl. Vetenskapsakademien, Christer Sturmark, författare och förlagschef för vetenskapsförlaget Fri Tanke och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.

Artikeln väckte starka reaktioner och Skolverket svarade i en replik: Skolverket skriver om kommentarerna till kursplanerna. De fyra skribenterna svarade med slutrepliken Skolverket har djupa problem den 18 januari.

Seminariet Hur står det till med synen på kunskap i skolan?


Seminariet om en eventuell kunskapsrelativism tar utgångspunkt i nämnda debatt och inrymmer ett flertal intressanta diskussioner. Kort sagt kan sägas att Skolverket hävdar att skolan skall vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Skolverket framhåller också att man arbetar tillsammans med forskare inom det pedagogiska fältet för att säkerställa kvalitet i skrivelser och riktlinjer och att man är mycket lyhörd för den pedagogiska forskningens resultat. Kritiken som då anförs är tuff. Utifrån ett teoretiskt kunskapsbegrepp som anammas såväl inom filosofin som inom fysiken pekar kritikerna på svagheter. Deras utgångspunkt är att kunskap är oberoende av betraktaren och kontexten och således alltid objektiv. Så visas exempel från framstående pedagogiska forskare i vars texter kunskapen, i deras ögon, ter sig tämligen relativistisk. Här beskrivs nämligen hur kunskap blir olika beroende på vilken person som anammar den och vilken kontext hen är i. Kritikerna menar att om denna kunskapsrelativism ligger som en vetenskaplig grund för skolan, ja då är vi illa ute.

Här tycker jag det är viktigt att skilja på kunskapen och kunskapsbildningen. Även om kunskapen om ett fenomen är absolut i någon mening, når vi fram till den på olika sätt och den får olika betydelser och ges olika mening beroende på processen och tidigare erfarenheter samt framtida förväntningar. Här tycker jag nog att såväl fysikern som filosofen missar tydliga poänger (eller måhända uppfattar de det som en helt annan fråga). Min utgångspunkt är att kunskap är ingenting värt om den inte integreras i den lärandes liv och erfarenheter. Därmed är dess beskaffenhet, när den väl är bildad, av olika kvalitet och karaktär, även om kunskapen i sig självt skall kunna betraktas som ett objektivt fenomen till skillnad från förståelsen som är subjektiv. Kritikerna snuddar vid detta när de nämner att förståelse inte har något med kunskap i sig att göra. Min ståndpunkt är att det är helt riktigt och att det är viktigt att hålla isär detta. Detta kan vi nog bli bättre på.

Kritiken är en smula endimensionell, men det är kanske inte så konstigt med den kunskapssyn de  företräder. Antingen finns ju en absolut kunskap eller inte, vare sig den är teoretisk eller om den är mer praktiskt orienterad. Nåväl. Det finns tydliga poänger i deras resonemang. Vi ser ett skolsverige där vi allt oftare möter resonemang av typen: “Ja, så kan det vara. Men min sanning är detta…”. En sådan kunskapsrelativism kan otvivelaktigt ställa till mycket oreda hos eleverna och om lärare uppfattar en sådan hållning som subventionerad av pedagogisk forskning är det en varningsklocka värd att ta på allvar.

Kritikerna pekar också på att den pedagogiska forskningen i Sverige är av låg kvalitet. Åter är de fångna i sina traditioner och uttrycker sig kanske väl dogmatiskt och stundtals raljant, men visst har de en poäng när de säger att en alltför låg grad av de pedagogiska studierna består i väldesignade experiment (siffran 5-6% nämns). Jag menar att kvalitativ forskning som beskriver och kartlägger elevers och lärares livsvärldar har ett högt värde, men vi skall för den sakens skull inte på något sätt överskatta dess betydelse. Måhända skulle skolans vetenskapliga grund må väl av lite mer “hårda papper” vad gäller pedagogisk forskning. Det har de sannolikt alldeles rätt i.

Seminariet är mycket intressant och tänkvärt. Den fick mig själv att fundera både en och två gånger över kunskapsrelativism, olika syn på kunskap och vad det leder till för eleverna.

 

En reaktion till “Kunskapsrelativism och kunskapssyn hos Skolverket? Ett kritiskt seminarium

  1. Hej Håkan!

    De fyra professorernas agerande menar jag visar hur svag ställning lärarprofessionens ställning är, och detta beror inte på att lärare saknar kunskaper, utan på att de inte har ett yrkesspråk till att tala för sin sak.

    1996 ville jag veta hur lärare hanterar sitt komplexa uppdrag och bestämde mig för att undersöka deras tysta kunskap i jakt på dolda mönster. Utifrån detta har jag fått fram en del resultat, som en pedagogisk teori (Trenätsteorin), 28 undervisningskonster – jag ser dem som kärnan i läraryrket – och nu senast ”Kunskapsteori för lärare. En kunskapsanalys ur trenätsperspektivet”. Jag har där studerat kunskapsbegreppet ur ett antal olika perspektiv och då kunnat göra för lärare adekvata preciseringar: manuset ligger hos ett bokförlag.

    Jag ser de här tjugo årens arbete och resultaten av det som bidrag till lärarkårens professionalisering. Nu i efterhand kallar jag det Spartacusprojektet – i antikens Grekland fanns det en kategori av slavar, som kallades pedagoger. Idag arbetar pedagogerna i skolsystemet och under tystnad – tills de lämnar yrket eller blir sjukskrivna.

    Materialet finns på tre olika hemsidor: http://www.3nt.se, https://metodik.education och http://www.complador.se och finns alltså tillgängligt för kritisk granskning.

Gör din röst hörd! Kommentera gärna.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.