Hektiskt. Kört några gig i min gamla hemstad Jönköping. Träffade lärarna vid ett gymnasium och diskuterade kort hur de kan gå vidare med sin digitalisering. Därefter pratade jag (vilket var mitt huvuduppdrag) om hur lärarna kan stödja sina elever i studieteknik. I boken Studieteknik – så lyckas du med dina studier vänder jag ju mig primärt till högskolestudenter, men boken har visat sig vara mycket användbar på gymnasiet också (och till viss del i grundskolan). Därför händer det att jag pratar om lärares stöd till elever, både i Sverige och internationellt.

Dagen därpå träffade jag drygt 300 gymnasieelever och diskuterade studieteknik. Jag gick igenom SITRA-modellen och inspirerade dem till mer strukturerade studier.

Mjuka faktorer

Det finns dock annat som är viktigt än de hårda teknikerna för att lyckas med sina studier. Utöver att tillägna sig praktiska knep för sina studier som handlar om hur man läser texter, gör anteckningar, planerar sina studier och så vidare behöver många också få lite styrsel på mjuka faktorer. I boken och på föreläsningarna (när tid finns) pratar jag därför om tre nycklar för att skapa en bra mental miljö för studier.

Mjuka faktorer vid studieteknik

Den första handlar om självpratet. Den inre dialogen. Vi har hela tiden en inre dialog igång, ett betraktande jag som bedömer vad det handlande jaget  gör (eller med mer akademiska termer: ett objekts- och ett subjektsjag). Det säger sig självt att en negativ inre dialog är skadligt för studier (och all annan verksamhet). Här får eleverna lära sig att ta pulsen på sina egna tankar: Pratar de med sig själv på ett uppbyggande sätt eller på ett nedbrytande sätt? Första steget är att faktiskt få fatt på tankarna vi tänker om oss själva. Därefter ställa kontrollfrågan: Kan jag tänka på ett annat, smartare sätt? Exempelvis kan tanken: “Jag misslyckades på provet, jag är helt misslyckad” bryta ned och förstöra självförtroendet hos eleven. Om eleven kan lära sig att stanna upp och omformulera tanken till något mer användbart görs en stor vinst. Exempelvis: “Jag fick inte det resultatet jag ville på provet. Undrar vad jag kan lära mig av situationen?“.

Det här handlar inte om positivt eller affirmativt tänkande, det handlar om att tänka på ett sätt som faktiskt stärker oss snarare än bryter ned. Den enkla kontrollfrågan eleverna får lära sig är: Skulle jag säga så här till en kompis? Om svaret är nej bör de inte säga det till sig själva heller. För lärares del tror jag det är viktigt att kunna ett och annat om kognitiva förvrängningar och Automatiska Negativa Tankar (ANT) för att kunna erbjuda alternativa tankesätt till eleverna.

Gymnasieelever idag upplever också stress. De behöver lära sig vad som stressar dem (allt från det så kallade livspusslet till mobiltelefonernas notiser), och hur de stressar ned. Naturligtvis finns det lika många stressorer som elever, men generella tendenser kan ändå skönjas. De får lära sig enkla metoder för att känna av sin stressnivå och några enkla sätt att minska den som visat sig effektiva i forskningen. För lärares del är det viktigt att känna igen tecknen på stress och att arbeta preventivt.

Till sist behöver eleverna också lära sig ett och annat om motivation och om hur de undviker prokrastinering, det vill säga att skjuta upp saker och ting. De får lära sig att belöningar (fem mattetal, sen får jag ta en kola eller se ett avsnitt av Dexter) fungerar alldeles utmärkt när de genomför enklare och rutinartade uppgifter.  De får också lära sig tekniker för att stärka sin inre motivation med utgångspunkt i tekniker som används inom samtalsmetodik (men då i samtal med sig själva). Det handlar bland annat om att se möjligheter till autonomi i sina studier och att de pekar mot ett tydligt mål (det vill säga att själva se till att studierna blir meningsfulla även när de känns tråkiga). Lärarens primära verktyg består i att peka på att eleven kan sitta i styrhytten över sina liv själva (autonomi), peka på att eleven behärskar det hen gör (kanske genom hjälpa till att bryta ned uppgifterna i så små delar att eleven är säker på att klara av att ta nästa steg) och i att peka på meningsfullheten i studierna för elevens framtidsplaner.

Sålunda: studieteknik för gymnasiet är både hårda och mjuka faktorer. De hårda består just av ett antal tekniker att tillägna sig. De mjuka handlar om att hålla en sund och utvecklande inre dialog igång för lyckat plugg.