Studieteknik, kunskapskrav och förmågor: SITRA får dem att gå hand i hand

Studieteknik, kunskapskrav och förmågor: SITRA får dem att gå hand i hand

 

tänkande barn

Så var det det här med studieteknik. Det verkar som om det finns två behov ute bland lärare. Det första handlar om att lära eleverna grundläggande studieteknik som sådant. Där har jag själv varit med och bidragit, dels till elevgrupper men också till lärare som fått lära sig min modell kring studieteknik. Det andra handlar om ett sätt att integrera studieteknik med en förståelse för kunskapskraven och de förmågor som skall tränas. Men problemet är: hur går det till?

Lugn. Det finns ett utmärkt sätt. Min studieteknikmodell SITRA beskrivs ju utförligt i min bok Studieteknik : så lyckas du med dina studier. Det är en bok som är riktad mot högskola och universitet, men modellen har prövats både på grundskola och gymnasium med gott resultat. Den är lätt att integrera i de befintliga studierna. Nedan visas ett exempel som Daniel Barker, författare till Flipped Classroom – det omvända arbetssättet har konstruerat. Daniels elever får ta del av nedanstående dokument i samband med att studierna av området Laddningar och fält i fysik påbörjas. Daniel påpekar att arbetet är en process i sin linda och nedanstående skall inte betraktas som en färdig produkt.

SITRA– Studieteknik

De allra flesta som lyckas i sina studier i fysik har en genomtänkt studieteknik. SITRA är ett exempel på en sådan metod. I den följande texten beskrivs SITRA:s fem stegen i samband med att vi jobbar med kapitel 6 – Laddningar och fält.

5 steg

De fem stegen i SITRA är:

  • Syna – skaffa dig en överblick över hela kapitlet.
  • Intervjua – utgå från “Syna” och formulera frågor som du kan få reda på i kapitlet.
  • Ta in – läsning i tre nivåer.
  • Repetera – sammanställ textens innehåll och repetera 5-7gånger.
  • Anpassa – utvärdera metoden och anpassa SITRA inför nästa moment.

KAPITEL 6 – LADDNINGAR OCH FÄLT

Förkunskaper

Börja med att fundera på vad rubriken, Laddningar och fält, säger dig innan du öppnar boken. Vilka tankar och minnen från grundskolan väcker den?

SYNA

Syftet med det första steget är att vi ska skaffa oss en överblick över kapitlets innehåll och på det sättet skapa en helhetsbild av det vi kommer att möta. Gå igenom följande steg:

  • Kapitlets förstasida s.147

Titta på rubrik, text och bild. Vad berättar de om innehållet i kapitlet?

  • Innehållsförteckning

Läs igenom hela innehållsförteckningen (s.4 kap.6). Den ger en bra överblick och innehåller många av kapitlets nyckelord.

  • Sammanfattning

Gå till kapitlets sammanfattning (s.150). Det ger dig en mer detaljerad bild av innehållet samtidigt som många av kapitlets nyckelord förklaras. Läs långsamt!

  • Skumma igenom texten s.128-149

Gå in i kapitlet och gör en snabbresa genom texten genom att översiktligt:

  • läsa rubriker
  • titta på bilder och bildtexter
  • läsa faktarutorna
  • titta på sambanden (formler)
  • leta efter nyckelord (i fysikboken är de utmärkta i kursiv stil).

INTERVJU

När du har synat kapitlet utgår du från det som du har fått reda på och formulerar övergripande frågor som du tror att kapitlet kan ge svar på. T.ex:

  • Hur hänger laddningar ihop med blixtnedslag?
  • Vad är en fysikalisk lag?
  • Vad menas med fält?
  • Vad är en fysikalisk modell?
  • Finns det några kopplingar i det här kapitlet till tidigare kapitel?

Man burkar säga att detta är de “glasögon” genom vilka du kommer att läsa. När du har formulerat dessa frågor vet du varför du läser – du vill ha svar på dina frågor!

TA IN s.128-129

Nu börjar själva läsandet. Men att läsa en fysikbok är inte alls som att läsa en skönlitterär text. Att läsa och förstå en fysiktext är ett hårt arbete som kräver djup koncentration. Hemligheten ligger i att läsa långsamt och hela tiden kontrollera att man förstår det som står.

Läsningens tre nivåer

Nu går det inte att läsa hela kapitlet på en gång utan du måste dela upp det i lagom stora portioner. Ett eller två delkapitel åt gången kan vara lagom. Varje läspass delar du sedan upp i tre delar som kallas läsningens tre nivåer.

  • Före läsningen

Före du börjar läsa ett delkapitel bör du skaffa dig en överblick över innehållet i just det kapitlet. Det gör du genom att noggrant:

  • läsa första (ger översikt) och sista (ger slutsatser) stycket
  • titta på bilder och läsbildtexter
  • läsa faktarutorna
  • titta på sambanden (formler)
  • leta efter nyckelord (i fysikboken är de utmärkta i kursiv stil).

Syftet med detta steg är att förbereda sig inför läsningen och det påminner om den översiktliga läsningen i steget SYNA, men nu gör vi det mer grundligt. Det är även lämpligt att formulera en eller flera frågor (INTERVJU) som du tror att du kan får svar på i delkapitlet t.ex.:

  • Vad är en laddning?
  • Under läsning

Nu läser du igenom hela texten. Läs långsamt och kontrollera att du hela tiden förstår det du läser. Undvik att anteckna medan du läser då detta innebär ett avbrott i koncentrationen. Däremot kan det vara en god idé att stryka under nyckelord eller kärnmeningar. Dessa markeringar kommer du att använda senare.

  • Efter läsningen

När du har läst hela texten går du till baka och tittar på dina understrykningar och markeringar och gör därefter en mental snabbsummering. Det innebär att du under en minut försöker gör en kort sammanfattning av det du har läst. Kontrollera att du har förstått kärnan i texten och fått svar på dina frågor.

REPETERA

Det räcker inte att gå igenom ett kapitel en gång för att man ska komma ihåg det man läst. De allra flesta behöver behöver repetera det 5-7 gånger. Men det innebär inte att du ska läsa texten så många gånger, istället gör du nu anteckningar av det som du läst. Den första repetitionen av texten innebär då att du överför texten till anteckningar som sedan blir underlag till dina repetitioner. Anteckningarna ska vara så korta att du ska kunna titta igenom dem på en minut, vilket gör att tiden för repetition blir väldigt kort. Samtidigt måste de innehålla alla nyckelord och kärnbudskapet.

Cornellsystemetcornell system

Ett sätt att sammanställa anteckningar är att göra tankekartor. En annan teknik är det som kallas Cornellsystemet. Metoden går ut på att dela in anteckningssidan i två kolumner där den vänstra innehåller nyckelorden och den högra fyller du med anteckningar (reflektioner och förklaringar). På så sätt kan du förhöra dig själv genom att med handen täcka över en kolumn.

Längst ner på sidan lämnar du ett fält där du sammanfattar vad sidan handlar om. Genom att skriva en sammanfattning tvingas du också fundera på hur nyckelorden ska användas på ett korrekt sätt.

Anteckningar från s.128-129

HÄR kan du se hur anteckningar från s.128-129 kan se ut. Dessa anteckningar tittar du sedan igenom regelbundet fram till examinationen.

 

ANPASSA

Efter examinationen går du igenom resultatet och analyserar om det är något i metoden (SITRA) som du måste ändra på till nästa moment eller kurs. På så sätt utvecklar du och finslipar din studieteknik tills den blir så bra som möjligt.

Så hur gick det då? Jo. Det tycks ha fungerat bra. Eleverna har läst och de har vetat vad de skall göra. Deras studieteknik förbättrades markant. Så här skriver Daniel på Twitter efteråt:

sitra

Roligt! Så, vill du ha en studieteknik som du kan integrera i hanteringen av befintliga kurselement som ger djup i undervisningarna och som förmår eleverna att läsa? Då kan SITRA vara något för dig. Här kan du köpa boken och lära dig SITRA.

3 reaktioner till “Studieteknik, kunskapskrav och förmågor: SITRA får dem att gå hand i hand

Gör din röst hörd! Kommentera gärna.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.