Browsed by
Månad: oktober 2015

Mobilfria lektioner – en replik

Mobilfria lektioner – en replik

mobilfria lektioner? nej tackSå blossade ännu en förbudsdebatt upp i sociala medier. För några månader sedan uppmärksammades en artikel i DN med titeln Förbättra resultaten i skolan genom att kasta ut datorerna från lektionerna. Författaren till artikeln är lärare och har helt sonika beslutat att datorerna inte får förekomma på hans lektioner. Jag skrev en replik på detta inlägg med titeln Om eleverna inte får använda datorerna blir skolan en enda lång historielektion.

Mobilfria lektioner är inte vägen

Nu är det alltså dags igen. I artikeln Mobilfria klassrum gör gott för barn låter läraren och politikern (M) HåGe Persson meddela att han systematiskt tar mobilerna från eleverna. Jag citerar artikeln i Expressen:

Mobillösa lektioner gör eleverna mindre stressade och att de kan fokusera på de uppgifter de förväntas utföra. Därför tar jag ifrån eleverna deras telefoner på mina lektioner, skriver läraren HåGe Persson.

Artikeln fortsätter med en alarmerande ingress:

Mobillösa lektioner gör eleverna mindre stressade och att de kan fokusera på de uppgifter de förväntas utföra. Därför tar jag ifrån eleverna deras telefoner på mina lektioner, skriver läraren HåGe Persson.

HåGe har faktiskt både rätt och fel när det gäller mobilfria lektioner. Han har absolut rätt i att mobiltelefoner kan stressa eleverna, något vi måste ta på allvar. Min egen avhandling pekar på hur datorisering över lag (och visst får vi räkna mobilerna hit, de är ju trots allt små datorer) leder till ökade distraktioner som kan bidra till att sänka kunskapskvaliteten. Trots det menar jag att mobilfria lektioner medelst tvingande insamling är fel väg att gå. Slutsatsen HåGe drar – det vill säga att mobilfria lektioner är att föredra – är problematisk av åtminstone tre skäl.

För det första får man nog säga att det är skolans uppgift att lära eleverna att hantera de distraktioner som uppstår i det kommande yrkeslivet. Vem har inte suttit och arbetat och blivit irriterad av notiser och pling, eller för all del upptäckt att alltför mycket tid har gått åt till att surfa på Facebook? Slutsatsen måste bli att vi behöver lära oss att hantera dessa störningar. Vägen är inte mobilfria lektioner. Vägen är att lära hantera. Om lärobjektet (lära sig hantera telefonen/distraktioner) systematiskt plockas bort från eleven, hur skall hen då kunna närma sig det?

För det andra är det en väsentlig skillnad att som lärare vid behov säga “Lägg undan telefonen” och att regelmässigt säga “Lägg telefonen där”. Dessutom, som kloka Jacob Möllstam påpekade, kan inte läraren utan vidare ta sig rätten att omhänderta eventuellt störande föremål proaktivt.  Det är för mig absolut självklart att mobiler och andra störande element skall plockas bort ur undervisningen när alla andra alternativ är prövade. Här blir insamlingen av mobilerna det första som sker, på regelmässig grund med mobilfria lektioner som självändamål. Jag tycker det speglar en syn på lärarens uppdrag som är problematisk. Jag skulle hellre se att man först prövar att skapa gemensamma regler och upprätthåller förtroendefulla relationer mellan elev och lärare för att se till att de efterlevs.

För det tredje är de digitala verktygen ett potent redskap för lärande. Precis som alla verktyg kan det förstås användas konstruktivt eller destruktivt. Men en sak är säker – det digitala verktyget kan aldrig användas konstruktivt om det regelmässigt försvinner ut ur elevens synfält. Jag är själv skeptisk till idéer om att elever regelmässigt skall agera enligt Bring Your Own Device osv av rättviseskäl – men om det nu är så att en elev faktiskt kan genomföra delar av sitt skolarbete genom att använda sig av sin telefon – skall hen då bli hindrad? Än värre – skall den enskilde eleven som faktiskt KAN hantera sin telefon bli kollektivt straffad och fråntagen möjligheten att använda ett potent verktyg för sitt lärande? Snacka om orättvisa.

Av dessa tre skäl vill jag peka på att det måste finnas alternativ till att kräva mobilfria lektioner. Skapa tydliga regler och upprätthåll dem genom dialog, medbestämande och förtroendefulla relationer. Förbjud inte elever att använda potenta verktyg för att fördjupa sin kunskapsbildning; hjälp dem istället att göra det så optimalt som möjligt.

Håkan Fleischer, fil dr i pedagogik och författare (tillsammans med Helena Kvarnsell) till Digitalisering som lyfter skolan

Framtidens Läromedel 2015 – fem artiklar från liveblogg åt Folkbildningsrådet

Framtidens Läromedel 2015 – fem artiklar från liveblogg åt Folkbildningsrådet


liveblogg, folkbildningsrådet, framtidens läromedel

Förutom att vara talare och moderator på Framtidens Läromedel hade jag också äran att liveblogga (eller nästan live i alla fall) åt Folkbildningsrådets utmärkta nättidning Re:flex. Det var en utmanande och rolig konferens. Här fanns material för den som ville ha de omedelbara svaren på hur man skall lösa en klassrumssituation, liksom lite mer generella och övergripande föreläsningar. Tolkningen av just framtida läromedel är också ganska bred – här trängdes ämnen som snarare hade IT i skolan som det gemensamma än läromedel i sig (något beroende på hur man definierar vad ett läromedel är förstås). Som vanligt fanns här också ett gäng utställare med intressanta saker att titta på när det gäller digitala läromedel. Som ni ju vet vurmar jag extra för just sådana. Något jag själv tar med mig är att skolsverige nu gått in i en ny fas när det gäller digitalisering som innebär en större mottaglighet för ett kritiskt perspektiv. Jag noterar exempelvis att frågor om bildning och reflektion dyker upp avsevärt mycket oftare nu än för bara något år sedan. Jag är alltför blygsam för att tro att det är på grund av mina åsikter, som i och för sig hörts över landet en längre tid. Jag tror snarare att det handlar om att budskapet om att det inte är en fråga om huruvida vi skall ha datorer i skolan som gäller längre, utan snarare frågan om hur det skall fungera som gäller. Därmed är det sagt att alarmerande PISA-rapporter troligen har haft något positivt med sig. Bra så.

Märker också att elevens perspektiv blir allt tydligare på konferenserna. Att peka på att utvecklingsarbeten startar i frågan om vad eleverna har för behov. Det är naturligtvis resultatet av att Timperley har fått starkt genomslag i Sverige. Tror att det i huvudsak är bra, men vi får inte glömma att kompetensutveckling OCKSÅ måste utgå från lärarnas behov och inre barriärer – sådana som elever helt enkelt inte kan uppfatta då de inte ser hela yrkets komplexitet. Balans är väl nyckelordet här, som i allt annat.

Här är mina fem artiklar från Framtidens Läromedel:

Digitala läromedel – när, hur och varför? Introduktionsföreläsning med Per Kornhall

Digitalisering som lyfter skolan – föreläsning med Helena Kvarnsell

Alla kan skriva – föreläsning med Martin Tiberg mfl

Ett stöd för att alla skall lyckas i praktiken – föreläsning med Michael Rystad

Avslutande reflektioner från Framtidens Läromedel

Upp i det blå? Molntjänster i skolan

Upp i det blå? Molntjänster i skolan

upp i det blå? Molntjänster är populärt men också förenade med vissa problem. Vad ska lagras i molnet? Vem äger informationen? Hur hanteras känsliga uppgifter?

Idag publicerade Skolverket en nyhet om en forskningsöversikt om molntjänster i skolan publicerad i Computers and Education. 112 forskningsstudier om molntjänster har gåtts igenom.

Skolverket pekar ut att det finns fördelar med molntjänster enligt studien. Bland annat nämns ökade möjligheter att använda appar för samarbete, delning och kommunikation. Så här säger Skolverket om forskningsstudien:

En annan upplevd fördel hos molntjänster, som rapporteras i studierna, är stödet för mobilt lärande och en rörelse i tid och rum samt möjligheter till lagring.  Andra exempel som ges är direktsända föreläsningar, olika tjänster för gemensam produktion och delning eller molnbaserade lärplattformar.

Forskningsstudien lyfter också fram risker med säkerhet och integritet och ett antal forskare som ägnat energi åt den frågan. Min uppfattning är att skolor naturligtvis, utöver att följa rådande regelverk, måste vara mycket nogsamma med hur data lagras och hur säker den är, det vill säga att den inte kan läcka. Forskningen visar också på att skolor upplever vissa inlåsningseffekter med molntjänster, det vill säga att bli låst att använda ett givet programpaket och/eller bekymret att tjänster helt enkelt kan upphöra att existera.

Personligen är jag positivt inställd till molntjänster. Jag har själv exempelvis skrivit en artikel om att använda Dropbox som lärare, men jag tycker det är viktigt att hålla ögonen på eventuella inlåsningseffekter och/eller säkerhetsproblem. Av det skälet behöver vi tydliga kopplingar mellan huvudmännens IT-avdelningar och lärarkåren så att dialog om behov, möjligheter och risker kan uppstå.

Elva aspekter på kollegialt lärande

Elva aspekter på kollegialt lärande

kollegialt lärande

Jodå. kollegialt lärande är hett. Jag har tidigare skrivit om att skaffa sig ett Personligt Lärande Nätverk (PLN). Den posten är gammal, men för all del, läs gärna och inspireras. Det är också viktigt att lärare får möjlighet till dynamisk professionsutveckling i vilket det kollegiala lärandet är centralt.

Jag läste ett blogginlägg om vad som händer när lärare knyter samman sig i kollegialt lärande i Teacherthought som inleds på följande vis:

Digital and social media have replaced the landscape for education. This isn’t a case of mere impact or transformation–it’s all different now. Everything–the tools, the audiences, the access to content, the data, the opportunity.

And this is a displacing and replacing that will only accelerate as re-conceptualizing of the craft of teaching in light of emerging technologies and global distinctions increases. This doesn’t mean that every classroom and school and district is suddenly forward-thinking, but rather that education–and most critically, it’s students–have already changed, forever altering the tone and context for that education.

Jag kanske inte håller med om att allt har förändrats – men sannerligen har möjligheterna till kollegialt umgänge och lärande ökat  tack vare IT, den saken är biff.

Teacherthought tar upp ett gäng intressanta aspekter på kollegialt lärande. Här sammanfattar jag dem på svenska:

  1. Du tvingas försöka förstå den andres perspektiv. Och ju mer du lär känna personerna omkring dig, desto svårare blir det att visa upp en fasad som inte är sann och riktig.
  2. Du blir tvungen att se dina egna begränsningar i vitögat.
  3. Du kan lära av andra med mer specialiserad kunskap. När du möter specialisten i din omgivning växer du som lärare.
  4. Du kan välja formerna för mötet. Som ett komplement till styrd kompetensutveckling kan det här vara skönt. Var lägger du nivån? Hur ska det kännas? Är mötet strukturerat eller bara vänskapligt pratigt?
  5. Du kan öva empatiförmågan. Att träffa andra och diskutera deras problem och situationer får dig att lägga ner den egna agendan för ett tag. Inte så tokigt.
  6. Du kan ge något till andra. Det är en fantastisk känsla att som lärare bidra till andra lärares utveckling.
  7. Du förlorar anledningar att inte våga pröva förändring. När du möter andra lärare som är villiga att utvecklas och lära sig dras du lättare med.
  8. Du får nya krav på vad du behöver kunna. Genom att du får input från andras praktik får du också syn på vad du behöver lära.
  9. Du får också ett tryck på dig att verbalisera det du tänker kring ditt yrke. Nyttigt att ge uttryck för tankar som annars bara snurrar omkring.
  10. Du får också utmana ditt eget tänkande.
  11. Till sist – det kan leda till att du utvecklar praktiken i klassrummet, och både du och eleverna blir vinnare.

Särskilt intressant tycker jag det är när i förhållande till IT. Det är mycket känslor och rädslor i omlopp när det gäller IT och skola, något som behöver lyftas upp i dagsljus. Att bli lite pushad ut och ta nästa steg i digitaliseringen med hjälp av varsamma kollegor tror jag är en bra väg att gå, men den får naturligtvis inte ersätta behovet av annan typ av kompetensutveckling. Teacherthought uttrycker det hela väl:

Connected teachers can benefit from empathy for the same reasons students can–making sense of another human being can only happen when you surrender your own agenda, and feel alongside and through another person and their thinking.

Jag tror vi behöver träffas och snacka över ämnen som är relevanta för oss, utöver den mer formella kompetensutveckling som lärare skall få. Själv föreläser jag ju en hel del på temat Datorn i klassrummet, men frågan är om det inte i vissa situationer är mer värdefullt att skapa kollegiala diskussioner kring frågan istället för föreläsningar, exempelvis i form av en serie workshops med utgångspunkt i boken Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik? Kanske är det så. Skriv gärna en kommentar eller droppa ett mail om du tycker det låter intressant!

Onlinekurs i studieteknik

Onlinekurs i studieteknik

studieteknik-sa-lyckas-du-med-dina-studierHar under tidig höst kört en del kursinslag med studieteknik, både för gymnasie och högskola. Utgångspunkten är ju min bok i Studieteknik. Jag kör även workshops både på svenska och engelska vid Högskolan i Jönköping i höst, och i vinter åker jag till Helsingborg för att hjälpa lärare bedöma elevers studietekniska insatser i Finland. Roligt såklart!

Ofta blir mina pass korta. Jag går igenom huvudmodellen i min bok, SITRA-modellen. Men studieteknik är ju så mycket mer! I min bok pratar jag om att anpassa studierna efter just dina unika egenskaper, att planera sin tid, att se till att målen med studierna är tydliga. Här finns avsnitt om presentationsteknik och om informationssökning, hur anteckningar görs på ett vettigt sätt och mycket mycket mer. Till och med lite minnesteknik ryms i boken! Kort sagt, det mesta som rör livet som student.

Eftersom tiden ofta är knapp sitter jag nu och filar på online-kurser i studieteknik. 4-5 tillfällen med föreläsningar och möjligheter till frågor och diskussion helt enkelt. Primär målgrupp är vuxenstuderande. Tycker du det verkar intressant? Gör en intresseanmälan (inte alls bindande, men jag har dig på en lista och kan maila dig när kursen är på gång – och du får en skön rabatt av mig) och berätta gärna om vad just du skulle vilja lära dig på en sådan kurs.