Browsed by
Månad: september 2015

Granska lärares inre barriärer mot IT på vetenskaplig grund

Granska lärares inre barriärer mot IT på vetenskaplig grund

Det kom ett meddelande på Google Scholar om att en forskningsartikel, Teacher Self-Efficacy in 1:1 iPad Integration in Middle School Science and Math Classrooms har citerat min internationella forskningsöversikt What is our current understanding of one to one computer projects. Det visade sig att den handlar om lärares självuppfattade kompetens när det gäller inre och yttre hinder för införande av iPads i klassrummet. Det teoretiska ramverket tycks vara begreppet self-efficacy såsom det formulerats av Bandura och TPACK.

Kort sagt visade resultaten att lärarna i studien att de yttre hindren man upplever som besvärliga är de vanliga misstänkta: Dels institutionella hinder som bland annat handlade om restriktioner för vilka program som fick användas, logistiken på skolan kring iPads och så vidare. Infrastrukturen förde också med sig problem att lösa, exempelvis sådana som hade med uppdateringar av appar att göra och nätverkstrubbel.

Vad som fångade mitt intresse var de inre barriärerna och uppfattningarna om sig själv och andra i den förändrade situationen. Helt enkelt lärarnas känslor och upplevelser av hur det är att sjösätta ett iPadprojekt. Här återfinns lärares rädslor och tveksamheter inför att använda iPaden för att man inte vet hur det anknyter till elevernas studier, och känslan av att inte ha tid att integrera verktyget i verksamheten. Men här finns också rädslor och känslor av att inte klara av att hantera tekniken inför sina kollegor eller att inte se dess relevans för sin undervisning.

Detta är dock absolut inte att göra artikeln rättvisa, den läses med fördel i sin helhet för den som vill fördjupa sig. Den leder mig dock vidare till nedanstående tankar.

Det är inte längre en fråga om datorer skall implementeras

Det verkar tydligt att diskussionen om huruvida skolan skall ha en hög täthet av datorer/surfplattor eller inte börjar ebba ut. Det är en absolut självklarhet för de flesta, även om alla skolor inte har datorer till varje elev ännu.

Nu kommer då nästa steg. Konsolideringsfasen. Tekniken behöver befästas och användningen behöver stärkas. Då behövs naturligtvis kompetensutveckling, men vi måste också förstå lärares inre barriärer att ta detta steg. Med en förståelse för barriärernas konstruktion kan de kommande stegen genomföras så konstruktivt och effektivt som möjligt.

3 vägar att kartlägga inre barriärer

Self efficacy

En väg att kartlägga inre barriärer är att använda sig just av self-efficacy som teoriram. Begreppet handlar alltså om att ta utgångspunkt i lärarnas självupplevda kompetens inom ett antal områden. En studie av lärares upplevda kompetens kan genomföras med hjälp av enkät (sådana indexbaserade undersökningar finns att anpassa för det pedagogiska fältet), med hjälp av intervjuer eller i kombination.

Concern Based Adoption Model

Ett annat sätt att få bra grepp om inre barriärer är att använda Concern Based Adoption Model (CBAM). Teorin kring CBAM går kort ut på att införande av en förändring skapar en mängd olika orosmoln, funderingar och rädslor hos personalen. Beroende på vilken typ av oroskänslor som finns representerade anpassas införandet av nästkommande steg. Jag har själv översatt och arbetat med detta instrument, och det är särskilt lämpligt att använda vid upprepade mätningar för att se personalgruppens utveckling. De typer av ”concerns” som mäts (och som kräver olika ansatser) är:

 

cbam stadier

Mätningen görs över hela personalgruppen och ger indikativa svar för de undergrupper som man vill plocka ut. Exempelvis kan det handla om ålder, kön, undervisning per ämne eller hur länge man varit i yrket. Här är ett exempel på en sådan graf från en av mina utvärderingar.

cbam graf

I den bästa av världar kombineras en sådan mätning med intervjuer för att tillsammans med personalgruppen nå fram till vad nästkommande steg bör innehålla för komponenter. I bilden ovan ser vi en personalgrupp som är relativt tidiga i sin utveckling och som främst har informationsbehov. Denna “puckel” kan alltså förvänta sig flyttas framåt i grafen vid korrekt genomförda satsningar.

Tematisk intervjustudie

Det är naturligtvis också möjligt att sätta upp ett antal frågeområden och genomföra vanliga hederliga intervjuer kring området. Själv föredrar jag att arbeta tematiskt med Interpretativ Phenomenological Analysis (IPA) som utgångspunkt för att säkerställa den vetenskapliga stringensen.

Till sist

Vi är alltså inne i en konsolideringsfas. Vi måste nu ta vara på lärares kompetensutvecklingsbehov. De måste i sin tur basera sig i en noggrann analys av de inre barriärer lärare upplever sig behöva ta sig förbi för att komma vidare. Själv tycker jag det är rimligt om det sker på vetenskaplig grund.

 

Äntligen! Riktlinjer för en nationell IT-strategi för skolväsendet

Äntligen! Riktlinjer för en nationell IT-strategi för skolväsendet

I Almedalen surrades det. I budgetproppen nämndes det. Beslutet fattades på regeringssammanträdet i torsdags och idag kom pressmeddelandet: Skolverket får i uppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet.

Strategierna (det är två stycken, se nedan) skall bidra till ökad jämlikhet och måluppfyllelse. Den strategiska potential IT bär med sig skall bättre tas tillvara. Här kommer citat från pressmeddelandet:

Skolverket ska föreslå två it-strategier, dels en som vänder sig till förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande skol­former, dels en som vänder sig till gymnasieskolan, gymnasiesär­skolan och skolväsendet för vuxna.

Strategierna ska innehålla målsättningar och insatser för att stärka förut­sättningarna för en likvärdig tillgång till it inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare och en it-strategisk kompetens hos skolledare samt för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skol­utveckling och för utveckling av undervisningen. Strategierna ska också innehålla sådana skolformsspecifika insatser som är relevanta för respektive skolform.

Det går alltså åt rätt håll. Det är också glädjande att man nu pekar på stärkt digital kompetens och vidmakthåller detta begrepp. I vår kommande bok om Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik pekar vi på att digital kompetens finns insprängt i LGR 11, men det inte uttrycks så tydligt och explicit. Måhända kan de kommande riktlinjerna bidra till en ökad tydlighet kring vikten av digital kompetens för alla elever. Jag dristar mig till att bifalla det utrop Peter Karlberg på Skolverket gör i sin privata blogg: ÄNTLIGEN!

Grym utbildning i kundservice i Uddevalla

Grym utbildning i kundservice i Uddevalla

Har just kommit hem från den avslutande föreläsningen om kundservice och kundbemötande för ett stort företag i Uddevalla. Två heldagar, fördelat på fyra tillfällen, har vi ägnat åt kommunikationsmönster, att utforska vad bra kundbemötande är utifrån forskning och erfarenhet. Vi har arbetet med gruppens dynamik och motivation. Jag har föreläst, de har övat och diskuterat.

Fantastiskt roligt. Jag gör ju mycket jobb där jag bara möter publiken en gång. Med fyra tillfällen börjar relation byggas och det hann bli riktigt bra. Tack Uddevalla för en fantastisk utbildning där också jag lärt mig mycket!

Nej på frågan om mindfulness i skolan

Nej på frågan om mindfulness i skolan

Kort bloggpost idag, mest som en kommentar. Jag fick en fråga på Twitter om hur jag ställer mig till mindfulness i skolan, något som tydligen förs upp lite nu och då när ungarna är stökiga. Det korta svaret är: nej, det skall vi inte hålla på med i skolan enligt mig. Det något längre svaret kommer nedan.

Vad är mindfulness? 

Först av allt, mindfulness är en metod och ett tankesystem för att bli närvarande i nuet. Den involverar koncentrerad avslappning, exempelvis kroppsskanningar, andningsfokus, att lyssna intensivt på ljud, att känna in kroppsliga förnimmelser och att välja att bli medveten om allt som finns omkring oss, det som på engelska kallas “choiseless awareness”. Den innebär också ett förhållningssätt som bygger på acceptans. En vanlig övning är SOAS-övningen, som innebär att Stanna upp, Observera, Acceptera och Svara (eller släpp). Denna övning, liksom andra övningar, indikerar alltså att mindfulness primärt handlar om att på ett bättre sätt hantera mentala utmaningar som irritation, frustration, vrede, sorg etcetera. Övningarna kallas ofta meditationer och genomförs med guidning eller på egen hand. Mindfulness syftar som jag förstår det till att hjälpa människan att leva mer i nuet med en acceptans för livet precis sådant som det är (se exempelvis Mindfulnesscenter) vilket antas ha positiva effekter.

Fungerar mindfulness – och för vad? 

Jag är inte väldigt orienterad, men som jag har förstått det vid en snabb slagning i forskningsdatabaser finns det en mängd studier som visar att mindfulness är lika effektivt som medicinering vid lätt till måttlig depression såväl på kort som på lång sikt. Metoden används också med goda resultat för stresshantering.

Ska vi använda mindfulness i skolan?

Jag tycker inte det av några olika skäl. Även om något fungerar betyder inte det att det skall vara en del i den dagliga driften av skolan. Skolan ska primärt ägna sig åt att vara skola. Mindfulness är ett sätt att bli mer medveten i vardagen, men också en metod för att behandla depression (ofta i kombination med Kognitiv Beteende Terapi, KBT). Det är inget skolan skall ägna sig åt, lika lite som samtalsterapi eller ljungiansk drömanalys.

Men är det inte bra då att lära elever att koppla av lite grann, att varva ned, bli mer fokuserade och så vidare. Har vi inte alltid jobbat med det i skolan? Jodå, det har vi nog. Själv drar jag mig till minnes min gamla magister på låg- och mellanstadiet som tog till musik när han såg att vi behövde en paus. Vi sjöng helt enkelt Dans på Brännö brygga och Calle Schevens vals tillsammans som en paus. Kan då inte mindfulness, att exempelvis sitta och iaktta sin egen andning vara ett annat sätt att åstadkomma samma sak, utan att dessutom störa andra elever med (o)skönsången? Här vill jag svara nej, av det skälet att mindfulness också är behäftat med en terminologi som för tankarna till österländsk religion och/eller filosofi (gränsdragningarna däremellan är inte alltid så lätta att göra). Avslappningsövningarna kallas exempelvis ofta för meditationer. Det betyder inte att mindfulness ÄR religion, men det sådana konnotationer.  Jag menar att skolan skall vara fri från sådant.

Slutsats

Skolan är ingen plats för spridning av religiösa (måhända mycket svagt så) konnotationer och inte heller för terapeutiskt inriktade aktiviteter oavsett hur effektiva de är. Skolan ska primärt ägna sig åt att vara just skola. Därför menar jag att mindfulness får utövas någon annanstans.

 

Bunkr – en Powerpointdödare med fokus på interaktivitet

Bunkr – en Powerpointdödare med fokus på interaktivitet

Gjort en snabb test av Bunkr efter att ha läst en recension i Ethos3 – the Blog. Idén med Bunkr var att ta död på Powerpoint. Nu blev det inte riktigt så, för det här är något helt annat. Det är ett presentationsverktyg som är relativt enkelt i sin uppbyggnad och kan aldrig slå Powerpoint med sina snitsiga (?) punktlistor (hu). Däremot dödar den Powerpoint och alla konkurrenter med sitt fokus på sociala medier och interaktivitet.

Busenkelt att infoga twitterflöden, facebooksidor, filer från Dropbox eller Google Drive, dokument från Evernote, Artiklar från Wikipedia med mera med mera. Allt uppdaterat med just den information som gäller när du sätter igång presentationen. Du behöver förstås vara uppkopplad.

Här är en presentation om programmet:

Det är verkligen busenkelt att använda. Jag gick till Bunkr och skapade ett konto, och på några minuter gjorde jag den här i och för sig mycket enkla presentationen för att testa funktionerna:

Se Håkans Testpresentation 

Du kan också bädda in presentationen på en webbsida, men då försvinner interaktionen verkar det som.

Möjligheterna är oändliga. Inte minst i undervisningssammanhang. Dina – eller elevernas – material är ständigt uppdaterade utan att du exempelvis behöver göra nya skärmdumpar när förändringar är gjorda i bilder, videos, sociala medier, artiklar, filer, dokument…

Fantastiskt!

Artikelserie om datorn i skolan

Artikelserie om datorn i skolan

Jag har under tidig höst haft förmånen att få skriva en artikelserie om datorn i skolan för Folkbildningsrådets nättidning för flexibelt lärande Re:flex. Här samlar jag de tre artiklarna.

I Datorn i skolan, del 1: Därför behövs egen dator i skolan pekar jag på fyra huvudsakliga skäl till att svenska skolor behöver datorer till var och en av eleverna (eller andra devices). Det kan tyckas märkligt att det behöver göras, men i ljuset av alarmerande rapporter är det viktigt att påpeka att det absolut inte är samma sak att förhålla sig kritisk som att vara negativ. Även om saker kan förbättras är det av yttersta vikt med datorer i skolan.

I Datorn i skolan, del 2: Rätt använda kan datorer stimulera reflektion pekar jag på en viktig aspekt i lärande som ligger i riskzonen när elever har varsin dator, nämligen reflektion. Hastighetens lov som nätuppkopplade datorer ger upphov till kräver en aktiv strategi för att hjälpa elever till fördjupad kunskapsbildning. Datorer kan användas som ett utmärkt hjälpmedel att skapa yta för reflektion, vilket denna artikel visar.

I Datorn i skolan, del 3: Frihetens ideologi har ett pris vänder jag tillbaka och pekar på ett moln som finns på horisonten. Det handlar om att vara vaksam på den utbildningsideologi om ‘eleven som forskare som lär allt själv’ som svept över skolsverige i samband med att datorer köpts in, inte minst tack vare hugade konsultbolag. Idéerna är inte gripna ur luften, men måste balanseras med sund undervisningspraktik. Denna sista artikel visar ledtrådar till hur det kan gå till.

Jag tackar Folkbildningsrådet för förtroendet att få skriva dessa artiklar. Väldigt roligt!

Apropå PISA-rapporten: nu behövs datorerna mer än någonsin

Apropå PISA-rapporten: nu behövs datorerna mer än någonsin

Så kom en rapport om datorn i skolan som egentligen inte förvånar oss: Fokus på elever, datorer och lärande. Sveriges elever har stor datoranvändning och presterar sämst på PISA-provet. Eller, som någon på Twitter sa: ”Om ungarna ägnar sig åt Facebook och att spela spel, då går det dåligt.”

Dock, allra först: Det här visste vi. Jag har i min avhandling pekat på att kunskapskvaliteter kan sjunka med ökad datoranvändning. Martin Tallvid pekar i sin forskning på att mängden fulsurf inte är något som ”går över” utan något som istället kräver en aktiv strategi för att hantera. Grönlund pekar i sin forskning på att mängden ensamarbete ökar när datorerna kommer in i klassrummet. Då är steget inte särdeles långt att tänka att det påverkar kunskapsnivåerna.

Först: behövs datorn?

Ändå behövs datorerna i svenska klassrum mer än någonsin. Att slänga ut dem är helt enkelt inte att tänka på. Det finns en mängd olika skäl till det. Helena Kvarnsell på Lärarnas Riksförbund tar upp några olika. Även jag har skrivit om saken i artikeln Därför behövs egen dator i skolan. Ett antal skäl kan uppges, men låt mig här peka på två. Dels behövs datorn av samhällsekonomiska skäl. Det förändrade samhället med en hög grad av datorisering kräver att eleverna förbereds för det. Dels är ett annat mycket viktigt skäl rättvisa och medborgerlighet. Alla elever är inte digitalt kompetenta eller ens intresserade. Skolans uppgift är att jämna ut orättvisor i detta avseende. Det är dock viktigt att förstå att IT i sig inte är någon frälsare, som Per Kornhall pekar på. Ensamt gör det ingen skillnad. Eller rättare sagt, ensamt vet vi att IT kan bidra till sämre kunskaper.

Hur göra?

Lärares kompetensutveckling lyfts fram i rapporten. Mycket pengar har satsats på hårdvara. Det är nu dags att satsa på lärares kompetensutveckling. Jag håller med om detta, men samtidigt behövs inte vilken kompetensutveckling som helst. Redan nu finns en mycket aggressiv marknad som vill tjäna pengar på detta, vilket gör att nyttan av den kompetensutveckling som faktiskt sker inte maximeras. En inventering behövs, vilket jag nämner i artikeln  Vart går skolpengen? Tre inventeringar om IT och skola. Jag menar också att vi nu måste ta ett statligt grepp kring kompetensutvecklingen kring IT i skolan och avbryta den decentraliserande trend som varit gällande sedan slutet av 1990-talet till förmån för oseriösa konsulter som skär guld på svensk skolas bekostnad.

Vidare behövs bra digitala läromedel. Det är inte rimligt att lärarna är utelämnade till sig själva att formulera undervisningsmaterial. Med en bra digital bas att stå på ökar stabiliteten. Jag har skrivit en artikel om att digitala läromedel ger mer undervisningstid.

Skolbiblioteken behöver också komma in mycket tydligare i undervisningen. Studier som refereras i min avhandling visar att samverkan mellan lärare och skolbibliotekarier har positiva effekter på kunskapsbildningens kvalitet.

Men framför allt

Lärare behöver få återgå till att vara lärare. Det råder en neo-liberal hållning i svensk skola där läraren har gått från att vara ”The sage on the stage to the guide at the side to the peer in the rear” för att citera ett samtal med kloka Gert Biesta. Han problematiserar dessa tankar i artikeln The rediscovery of teaching. Intimt sammanlänkat med detta finns också inspirationen av Seymor Papert i svenska en-till-en projekt med i ekvationen som en försvårande förutsättning. Papert var den person som mestadels inspirerade de stora datoriseringsprojekten i Maine med en teori om lärande som kom att kallas konstruktionism, en utveckling av Piagets konstruktivism. Teorin handlar kort sagt om att eleverna själva skall upptäcka och konstruera kunskaper på ett så fritt sätt som möjligt. I intervjustudier kring en-till-en noterar jag bland annat lärare och skolledare som säger ”Nu närmar vi oss ett konstruktionistiskt sätt att arbeta”, som om det vore något positivt. Problemet är bara det att vi vet sedan upprepade studier att detta förhållningssätt verkar menligt på kunskapsnivåerna. En ordentlig forskningsgenomgång av Mayer pekar på detta.

Jag menar att det är viktigt att kliva ett steg tillbaka. Låta lärare vara lärare. Och duktiga sådana naturligtvis, med hjälp av den kompetensutveckling som krävs. Jag menar inte att lärare skall återta någon slags katederundervisning, men lärare behöver ta ett tydligare grepp om undervisningssituationen.

I undervisningen med hjälp av datorer behövs en medvetenhet om de fallgropar som IT onekligen innebär och ett tillvaratagande av de möjligheter som finns. Som jag och Helena Kvarnsell visar i vår kommande bok om Digitalisering som lyfter skolan kan datorerna användas för att ta vara på elevernas reflektionsförmåga och motivation. Datorerna kan också användas för att få ett tydligare målfokus, vilket tycks behövas när mängden distraktioner ökar. Och varför inte låta eleverna också lära sig mer socialt, för att motverka den trend av ensamarbete som egen dator ofta för med sig.

Media

Aftonbladet: Sämst skolresultat för storsurfare

TT: Sämst skolresultat för storsurfare

Skolverket: Viktigt att tänka till om skoldatorer

Skolvärlden: Mycket IT ger dåliga resultat

Skolvärlden – Per Kornhall: IT är ingen frälsare

LR Pressmeddelande: Satsa på lärande och IT – i den ordningen

Vart går skolpengen? Tre inventeringar om IT och skola

Vart går skolpengen? Tre inventeringar om IT och skola

I den bästa av världar skulle skolan ha obegränsat med pengar. Begränsade ekonomiska resurser gör det naturligtvis viktigt att pengarna går till rätt sak.

Att skolan verkar på en fri marknad kan man tycka olika saker om. Å ena sidan skapar det valfrihet, å andra sidan skapar det vakuum för marknadskrafter med avsikter som inte alltid är helt förenliga med de ideal som borde råda i svensk skola. Ur företagens synvinkel är naturligtvis en skola där alla beslut fattas på kommunnivå och ibland också skolnivå optimalt. Som en mycket känd konsult i skolsverige lär ha sagt: “Nu har jag 290 kunder att förhandla med istället för en”.

Jag uppfattar att den svenska skolan idag är splittrad och att det finns en dålig överblick över helheten, mycket tack vare de idéer om decentralisering som råder. En problematisk effekt är att skolpengarna inte används optimalt. I syfte att bättre förstå hur pengarna används och med vilken effekt de har skulle jag vilja föreslå nationella inventeringar på tre områden.

Hårdvara och dess effekter

För det första behövs en inventering av de hårdvarusatsningar som skett runtom i landet. Enligt Skolverket skall siffror om datortäthet presenteras 2016. Detta är bra. Hur inventeringen i övrigt kommer se ut vet jag inte. Måhända presenterar Skolverket då också mer detaljerad data kring vilken hårdvara som köpts in. Skolsverige behöver veta vilka aktörerna är som sålt hårdvara. Hur mycket surfplattor av olika slag är i bruk och i vilka åldersgrupper? Och framför allt behöver vi få reda på vilka effekter användningen av specifik hårdvara har på uppfattningar av lärsituationen och på lärandet, enligt såväl elever som lärare?

Läromedel/lärresurser och dess effekter

För det andra behövs en inventering över de läromedel och lärresurser som används, och särskilt då de digitala. Vilka licenser har sålts? I hur hög utsträckning används de digitala läromedlen? Hur kombineras de samman med öppna lärresurser, och vad får just den kombinationen för effekt på uppfattningen av lärsituationen och på lärandet. Vilka hinder och möjligheter uppfattar användarna, och hur menar de att digitala läromedel kan utvecklas ytterligare för att fylla en ännu bättre funktion i undervisningen?

Kompetensutveckling och dess effekter

Under sommaren har det också förts en dialog mellan mig och några representanter för Lärarnas Riksförbund. Vi menar att det behövs en nationell kartläggning över vilken kompetensutveckling som är i spel i skolorna, både när det gäller IT och andra områden. I hur hög utsträckning är kompetensutvecklingen forskningsanknuten? Hur uppfattar lärarna att erbjuden kompetensutveckling relaterar till den egna praktiken? Vilka behov finns att fylla utifrån lärarens horisont och i vilken form uppfattar lärare att kompetensutveckling bäst sker? Hur ser uppköpsprocessen ut?

Till sist

Detta är tre områden där jag menar att vi behöver en nationell inventering. Helt enkelt är det så att vi behöver få bättre kontroll på vart pengarna till skolan tar vägen. Det handlar till syvende och sist om våra barn, och då måste varje krona tas tillvara på bästa möjliga sätt.

Boka mig så skänker jag hela arvodet till Rädda barnen och flyktingarna

Boka mig så skänker jag hela arvodet till Rädda barnen och flyktingarna

Hej.

Jag har det rätt bra. Inget överflöd, men ganska bra. Jag har ett hyfsat hem, en bil som håller ihop. Jag har mat för dagen, kläder, värme och trygghet. Jag behöver inte fundera på om jag överlever de kommande dagarna.

Däremot finns det gott om människor som har det just så. Som bokstavligen kan dö vilken minut som helst. Som är på flykt, utan någon som helst trygghet. 60 miljoner människor är på flykt just nu, just idag. Många förgås, och vi måste alla stanna upp och se oss själva i spegeln och vara självkritiska. Vi måste alla hjälpa till. Men hur? Svaret är olika för olika personer.

flyktingbarn

Jag är proffs på att föreläsa. Jag föreläser om kommunikation på jobbet, om retorik, om studieteknik och om att våga tala. Jag föreläser också om digitaliseringen av skolan utifrån min forskning. Det är vad jag är bra på. Hur kan det bidra till flyktingarnas situation?

Jo. Jag har några luckor över för föreläsningar vecka 44-45. Boka mig för en föreläsning så skänker jag hela arvodet till Rädda barnen för att stödja och hjälpa flyktingarna. Så enkelt är det. Varenda spänn. Jag kan inte ge erbjudandet till hur många som helst, men absolut till den första som hör av sig och förhoppningsvis till ännu fler.

Se mina föreläsningar eller kom med förslag utifrån idéer du får från min hemsida. Tillsammans kan vi göra något för flyktingarna.

/Håkan