Browsed by
Månad: juni 2015

Ett snabbt summerat halvår – och ny adress

Ett snabbt summerat halvår – och ny adress

Det är redan halvårsskifte. Tiden går sannerligen fort när man har roligt. Under det här halvåret har jag hunnit köra en hel del inspirationsföreläsningar kring säljande och kundvårdande kommunikation och även fått möjligheten att driva en djupare utbildningsansats på samma tema. Jag har coachat ett gäng personer i Våga Tala-träning och dessutom haft föreläsningar i studieteknik. Så har det i vanlig ordning också blivit en del föreläsningar kring forskning och digitalisering av skolan. Utöver det lite inspirationsföreläsningar och utbildningar i retorik. Fantastiskt roligt!

Utöver sedvanliga föreläsningar kom det här att bli skrivandets halvår. Våren inleddes med att jag skrev en utvärdering av Företagarskolan i Jönköpings Kommun. I våras släppte jag boken Studieteknik – så lyckas du med dina studier. Utöver det har jag skrivit debattartiklar varav samtliga publiceras under sommaren och under hösten. Jag har blivit kontrakterad för att skriva en samling artiklar på temat digitalisering och (ut)bildning, ett uppdrag jag faktiskt känner mig väldigt hedrad av. De artiklarna kommer spridas på nätet i höst i folkbildande sammanhang. Jag låter meddela här när de är publicerade. Vidare har det visat sig finnas stora behov av studieteknikböcker och handledningar – jag är just nu igång och skriver två handledningar för en högskolas räkning, en på svenska och en på engelska. Sist men inte minst får vi inte heller glömma att jag och Helena Kvarnsell nästan blivit klara med boken Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik. Vi är i en genomskrivning och boken skall vara ute i handeln i november om allt klaffar som det ska. Roligt.

På forskningsfronten rör det sig också lite granna. Jag har varit med i en Vinnova-ansökan som vi dessvärre inte fick pengar ifrån, och jag har också formulerat ett större forskningsprojekt i en ansökan om ett forskningsstipendium kring digitala läromedel. Mina publikationer fortsatte att spridas under halvåret. Extra roligt är att min forskningsöversikt om 1:1-datorer nu har fått rejäl spridning och används av forskare såväl i Europa och USA som i Asien. Kul!

Nu förbereder jag det allra sista inför mitt mycket lilla tal på Almedalsveckan. Jag har också flyttat mitt kontor – ny adress kommer sist i inlägget. Sommaren skall ägnas till att finputsa bokmanuset och att faktiskt vara ledig lite granna. Under sista halvan av juli titulerar jag mig stolt “Director of sun”.

Allt gott mina vänner! Jag önskar er en fantastisk sommar

 

Ny adress:

Fleischer Kompetensutveckling
Gisebo 44
561 92  Huskvarna
Tfn: 070-467 44 07

 

 

Uppdaterat: Rektorsakademien – en bisarr historia om maktfullkomlighet och ynkedom i skolsverige

Uppdaterat: Rektorsakademien – en bisarr historia om maktfullkomlighet och ynkedom i skolsverige

Jag har drabbats av något mycket märkligt. Jag är ju som bekant författare av en bok om studieteknik vid Natur och Kultur. Ett fint samarbete. Under våren har jag, som en helt annan del av min verksamhet, kritiserat ett företag vid namn Rektorsakademien Utveckling AB. Bland annat kan du om att de använder studenter som reklampelare för sina affärer och min kritik av deras sätt att styra samtalet om skolsverige.  Detta har också uppmärksammats i Skolvärlden.

För tre veckor sedan fick jag två samtal från mitt bokförlag. Det visade sig att att Rektorsakademien Utveckling AB hade kontaktat mitt bokförlag inför en IT-mässa där Natur och Kultur skulle delta med en monter. I det märkliga samtalet framförde de starka önskemål om att jag inte skulle få vara talare i bokförlagets monter. Jag har också detta dokumenterat i såväl skrift som i form av inspelat telefonsamtal. Det står i skrivande stund oklart vad som ligger bakom agerandet, men Rektorsakademien Utveckling AB är med och arrangerar konferensdelen på den mässa där Natur och Kultur skulle delta (men inte mässdelen om jag förstått saken rätt). Vilka monteraktiviteter var och en har på en mässa är upp till varje utställare förstås, som har betalat dyra pengar för sin monterplats och som vill ha valuta för satsningen. Det hela blir tämligen bisarrt då Rektorsakademien Utveckling i den offentliga retoriken säger sig värna ett öppet samtalsklimat, men alltså försöker tysta författare i det fördolda, i syfte att undgå kritik eller att sanningar som inte är deras affärsintressen tillgodo skall komma ut.

Jag finner det mycket bekymmersamt att ett på ytan seriöst företag beter sig på det här sättet. Jag har försökt nå företagets ledare (eller “director of fun” som titeln är) under tre veckor med telefonsamtal i stort sett varje dag.  Inte heller de närmaste medarbetarna kan svara på telefon eller ge en anständig förklaring till företagets agerande. Företaget är i stort sett omöjligt att nå annat än via e-post som endast besvaras sporadiskt.

Jag kontaktade då Caj Malmros, som äger stora delar av Rektorsakademien Utveckling AB. Han säger bland annat:

När vi kommer till din beskrivning om en uppkommen situation med förlaget Natur och Kultur blir jag självfallet bekymrad och kommer att förhöra mig mer om detta. Men,  Natur och Kultur är precis som RAU ett självständigt bolag som fattar sina egna beslut på affärsmässig grund. Jag måste nog hänvisa dig till Natur och Kultur för att du ska få deras argument för sitt agerande.

I mitt tycke är detta ytterligare en bisarr omständighet. På vilket sätt skall mitt bokförlag behöva argumentera för sitt beteende? (De avfärdade för övrigt Rektorsakademien Utveckling och tyckte att beteendet var synnerligen märkligt).

Ovan är sagt utifrån mitt perspektiv, utan att RAU är hörda. Som ovan nämnt har jag försökt nå fram till personalen med ungefärligen 200 påringningar för att få en kommentar, men den operativa verksamheten är omöjlig att nå via telefon. Däremot nådde jag delägaren Caj som kunde ta den diskussion personalen inte vill ta. Vi diskuterar frågan vidare i augusti med hänsyn till semester och andra omständigheter som gjort det svårt att nå vd för RAU.

På RAU pratar man gärna om den öppna kommunikationen. I kulisserna agerar man annorlunda, och vågar inte stå för sina handlingar. De gör sig omöjliga att nå för att diskutera saker som inträffat i företagets namn. Även om vd inte är tillgänglig tycker jag det är rimligt att företaget har en idé om sin kommunikation med omvärlden. Jag tycker det är skamligt, men ser fram mot att höra vad företaget har att säga om saken i augusti.

 

UPPDATERING 2015-06-26

Jag har nu efter alla dessa försök fått kontakt med Fredrik Svensson via ägaren Caj. De ger i huvudsak två olika besked. Det första beskedet lyder: “Du hävdar att vi skulle försökt tysta dig genom att ta kontakt med ditt förlag. Det är inte sant. Det har inte funnits några kontakter mellan oss och något förlag angående dig under denna period och det har vi med all tydlighet försäkrat dig om”. Jag tolkar detta som ett förnekande av att en kontakt tagits, trots att jag har oberoende källor på förlaget som bekräftar detta i såväl skriftlig som muntlig (och dokumenterad) form. Därpå följer en fortsättning: “Vad vi vet nu är att Fredrik Svensson, vid tiden kring årets SETT-dagar upplevde att du på flera sätt kränkte medarbetare på RAU. Fredrik hade då kontaktat med monteransvarig på ditt förlag och berättat om sin oro för hans medarbetares arbetsmiljö under SETT-dagarna. Fredrik betonade dock att RAU som konferensansvarig inte kan styra utställares aktiviteter utan att innehållet i montern helt och fullt beslutades av förlaget. Ditt förlag har alltså full ansvar för valet av program i sin monter”.

Ovanstående är intressant. Jag har, stundtals i hårda ordalag, kritiserat RAU, inte minst i samband med SETT. Det är helt riktigt. Kritiken fokuserades kring SETT, då jag ju skrev om saken. Även andra verksamheter har kritiserats, exempelvis Rebel Learners, som jag menar är en verksamhet som man kan ha skäl att vara fundersam över. Ett inslag i Skolministeriet om den verksamheten kan vara värt att lyssna på. Jag menar att man måste skilja på kritik och att bli kränkt (må så vara att min retorik både kan vara kraftfull och tillspetsad).  Driver man en verksamhet som inte direkt är mainstream får man också förvänta sig lite hårdare tryck på sig än om man spelar i mellanmjölksdivisionen.

Den andra slutsatsen jag drar från ovanstående är att det egentligen är ett erkännande (det svänger snabbt från att inte alls ha varit i kontakt till att förklara varför så att säga). Vad man måste fundera över här är vilket syfte man som vd har när man ringer en monteransvarig och är orolig för medarbetarnas arbetsmiljö. Om vi tänker efter. I en miljö med tusentals besökare, säkerligen ett hundratal utställare och en ljudvolym så hög att aktiviteten i en enskild monter inte hörs två meter utanför dess gräns: hur skulle jag som talare under ett par minuter under en hel mässa kunna påverka arbetsmiljön för de som arbetar vid RAU? Vidare:   vad skulle den rimliga effekten vara om mitt förlag hörsammade denna oro för medarbetarnas arbetsmiljö (ett argument som är helt befängt). Jo, rimligen skulle det innebära att förlaget – trots att det så tydligt påpekas att de har en fri vilja (såklart) utesluter mig ur sitt program. Vilken annan åtgärd skulle kunna vara resultatet av att faktiskt hörsamma Fredriks önskemål? Jag har svårt att se en annan åtgärd, och under samtalet uttrycktes också uttryckligen att det vore bra om jag inte fanns i montern. Så. En talare i en monter på en mässa med tusentals människor lär knappast vara ett arbetsmiljöproblem. Man ringer och påpekar den fria viljan, men den enda rimliga slutsatsen måste ändå vara ett försök att hindra deltagande i monterarbetet.

Nå. Jag vet var mitt förlag står, och de har uttryckligen talat om att de står bakom innehållet i denna bloggpost enligt telefonsamtal med marknadsavdelningen på förlaget, och att det var så det gick till. Var och en får göra sin bedömning av Rektorsakademien Utveckling AB efter detta.

Fyra balanser som gör svensk skola bättre

Fyra balanser som gör svensk skola bättre

Jag satt igår och skrev igenom ett kapitel till boken Digitalisering som lyfter skolan – teori möter i praktik som kommer ut i handeln i oktober. Medan jag skrev insåg jag att det sätt jag talar om skolan, och skolans uppgift, ibland är provocerande. Jag upptäckte det också på en föreläsning jag höll i veckan i Sollentuna. Min tanke är dock inte så provocerande, men kanske den behöver uttryckas i termer av balanser i stället för ett kategoriskt uttalande om vad som är fel i skolan. Det går ju inte gärna hymla om att det går sådär för svensk skola nu för tiden, och jag menar att en tillbakablick – men inte återgång – till vad skola en gång har varit är på sin plats. Låt mig i en bisats här också påpeka att IT låter sig användas även i en balanserad skola enligt nedan.

Den första balansen som behövs är den mellan att vara en katalysator och förbereda eleverna för ett kommande samhälle där snabb information och förändring är ledordet. Jag tror att detta förekommer rätt mycket i skolan, men jag menar att om detta accentueras alltför mycket uppstår en obalans. Skolan behöver också vara en motvikt till ett allt rörligare och rörigare samhälle, där eleverna också kan få vila i sin kunskapsbildning utan den stress och hets som råder i det samhälle de förbereds för. Således krävs balans här.

För det andra behövs också en balans i uppfattningen om eleverna. Idag råder tämligen individualiserande ideal. Elevens autonomi hyllas och möjligheten att få välja själv, såväl vilken uppgift som skall genomföras och hur den genomförs, framförs som motiverande, inte minst när det gäller användningen av IT. Själv framhåller jag detta som positivt i skoldiskussioner – vem vill inte ha motiverade elever? Men skolan behöver också ge undervisning som gäller alla elever, oavsett bakgrund och intresse. I undervisningen som riktar sig till eleverna som en grupp med mer generella inslag finns en kraft som alltmer har sinat i svensk skola. Genom mer kollektiva inslag i skolan lär sig eleverna också att se världen genom andra och andras ögon.

Den tredje balansen jag kommer att tänka på är den mellan utbildning och bildning. Jag gör här kopplingen till bildning och menar att det visst är viktigt att skolan är målinriktad men det får inte leda till en utbildning som skapar stress att nå i förväg uppsatta mål. Skolan behöver också handla om en öppenhet mot världen som visar sig för eleverna genom undervisningen, och ta vara på de impulser för bildning som uppstår. I den gravt målinriktade skola – vilket är resultatet av någon slags neoliberal hållning – riskerar bildningen att komma i skymundan.

Den fjärde och sista balansen jag tänker på är lärarens roll. Jag har svårt att glömma Gert Biestas  ord för några veckor sedan: “The teacher has gone from being a sage on the stage to the wise at the side to the pear in the rear”. Jag hoppas jag fångade citatet rätt. Jag tycker naturligtvis att läraren skall ha vägledande och mentorsaktiga egenskaper. Men jag tror det är olyckligt när den totala bilden av läraren reduceras från just lärare, från ledare, från en undervisande person (ibland vid kateder, ibland på andra sätt) till en coach, ivrig påhejare och ibland rentav kompis. Det ligger för övrigt i linje med samma neoliberala hållning som tidigare nämnts, vilken också urholkat svensk skola. I denna fråga behöver skolan också balans.

 

Håkan Fleischer i Almedalen: Sveriges lärare behöver digitala läromedel

Håkan Fleischer i Almedalen: Sveriges lärare behöver digitala läromedel

Då är alla detaljerna klara inför årets upplaga av Almedalen. Jag pratar med bland andra Per Kornhall om varför Sverige behöver satsa mer på digitala läromedel på Almedalsveckan i år. Länk till programpunkten (onsdag 1/7 kl 11:00-11:50). Jag blir jätteglad om du kommer!

Jag anländer för övrigt Almedalen på tisdag eftermiddag och stannar till lördag eftermiddag. Jag kommer bland annat omvärldsbevaka och skissa på en serie artiklar för en kunds räkning. Men, Almedalen handlar ju mycket om möten. Borde vi träffas? Hör i så fall av dig! Vi ses bland raukarna och ruinerna!

 

 

Bacon, kritiskt tänkande och IT i skolan

Bacon, kritiskt tänkande och IT i skolan

Bacon, kritiskt tänkande och IT i skolan – vad har de gemensamt? Har detta nu blivit en matblogg? Nej, inte riktigt. Det här är ett blogginlägg om att tänka kritiskt kring IT i skolan. Kritiskt tänkande är, som ni vet, inte negativt, utan snarare till för att utveckla tankar och få syn på ofullständiga eller orimliga resonemang vi för. I syfte att åstadkomma det behöver vi verktyg. Ett sådant verktyg, bland många andra, är filosofi. Jag pratar således om filosofen Francis Bacon som levde 1561-1626. I Novum Organum (Det nya verktyget) från 1620 skrev han så här i Christer Sturmarks översättning (s 50):

Människans medvetande är långtifrån som en klar och jämn spegel i vilken tingens strålar reflekteras såsom de verkligen är, nej, det är snarare som en förtrollad spegel, full av vidskepelser och bedrägeri.

Vi ser alltså inte världen klart menar Bacon, utan vår bild och vår uppfattning består i hög grad av skenbilder. Jag tänker då att det är intressant att iaktta hur vi uppfattar frågan om IT i skolan utifrån sådana förvrängningar. Kanske kan det leda till att se verkligheten lite tydligare?

Bacon pekar på att det finns fyra typer av skenbilder eller, med Bacons språk, idoler som manifesterar sig och gör spegeln förtrollad. Är dessa relevanta att prata om när det gäller IT i skolan. Låt oss pröva! De fyra idolerna är:

  1. Stammens idoler. Vi generaliserar för mycket. Vi har som människor invanda tolkningsmönster och föreställningar, och passar alltför snabbt in fakta utifrån dem. Vi tillskriver naturen och omvärlden en ordning som inte finns där. Det är den här skenbilden som gör att vi alltid klassificerar och kategoriserar, och så lätt drar slutsatsen att om några i en given grupp har en egenskap så har alla den. Finns något stamtänkande när det gäller IT i skolan? Fundera! Själv kommer jag att tänka på myten om digitala infödingar exempelvis. Ett typiskt stamtänkande. Eller: Alla ungar hänger på facebook. Eller: alla ungar kan hantera en dator. Det här är mytbildningar. Forskning, exempelvis den av Ulli Samuelsson, visar att alla ungdomar varken kan eller vill (japp) hantera datorer på sin fritid. Botemedlet här är att ifrågasätta de förgivet tagna generaliseringar vi ägnar oss åt.
  2. Torgets idoler. De här skenbilderna uppstår i språket. Det vill säga, ord och begrepp som är vaga och mångtydiga låter våra associationer driva iväg. Om sedan några personer börjar använda begreppen med en given betydelse blir den, måhända felaktigt, fixerad. Botemedlet är förstås att definiera begrepp så att språket tappar sin makt över tanken. Finns det sådana modeord som vi styr hur vi tänker när det gäller IT i skolan? För mig står begreppet omdefinierat lärande fram bland många andra. Ett sådant begrepp kan man förhålla sig kritisk till. Vad är det egentligen som skall omdefinieras? Ett annat exempel är digital kompetens. Vi finner en mängd olika definitioner av begreppet, men vad betyder det i praktiken? För att inte tala om ettsista exemplet, datologiskt tänkande. Vilken betydelse fyller vi det begreppet med? Vilka associationer fylls vi med när vi möter ett sådant begrepp? Tänk alltså på att alltid definiera begrepp.
  3. Grottans idoler. Bacon pekar på att vi har en tendens att se världen enbart från vårt egna perspektiv. Här spelar vårt önsketänkande in, liksom våra personliga begränsningar och vår personliga tolkning av händelser. En betydande del i problemet med Grottans idoler är att vi lider av kognitiv bias, det vill säga att vi tenderar att söka bekräftelse på det vi redan tror på och avfärda resonemang om sådant vi inte tror på. Hur påverkar dina egna erfarenheter av IT din syn på IT i skolan? Om du är en lärare som ägnar mycket tid åt sociala medier, var då medveten om hur det färgar dina ståndpunkter och gör dig irriterad när kollegor säger att lärande uppstår i samtal öga mot öga. Om du själv tycker att datorer, surfplattor och annat bara är trams som gör folk ofokuserade, var då uppmärksam på att du lättare tar åt dig forskningsrön och kunskaper om försämrad uppmärksamhetsförmåga och försämrat korttidsminne och var också medveten om att du har svårare att ta till dig nya rön om att ständig uppkoppling gör människor snabbare på att växla mellan olika typer av arbetsuppgifter och blir skickligare på att allt snabbare värdera information. Botemedlet är att ge det du så enkelt avfärdar en chans till, och att ifrågasätta det du automatiskt skriver under på.
  4. Teaterns idoler. Denna fjärde fälla är en okritisk tilltro till auktoriteter. Jag har skrivit om det tidigare här på bloggen. Sverige har drabbats av en skolsituation där naturliga auktoriteter har devalverats i värde och en neoliberal syn på skola är gällande. I ett sådant tomrum får nya auktoriteter utrymme att tala och blir snabbt kändisar. När sådana talar och många människor dras med tenderar vårt kritiska tänkande att flyga ut ur rummet. Jag vill inte på denna blogg döma ut enskilda individer som falska profeter värda att tänka extra kritiskt kring, men det kan vara värt att fundera över vilka du lyssnade på under den senaste konferensen kring IT i skolan och fundera på om deras budskap är genuint riktigt eller om de snarare blivit kändisar på felaktiga grunder (jodå, det finns ett gäng sådana). Botemedlet är att se bortom stjärnglansen.

Naturligtvis behöver man inte ta vägen via 1600-talets filosofer för att tänka kritiskt kring IT i skolan. Men det kan vara ett av många sätt. Att tänka kritiskt kring din verksamhet är det bästa du kan göra, därför att då ger du verksamheten en ärlig chans att utvecklas. Min uppmaning till dig är således att varsamt och metodiskt putsa bort förtrollningen ur medvetandets spegel och att göra den så blank som möjligt.

 

Hjälp oss – vinn en bok!

Hjälp oss – vinn en bok!

Arbetet med boken Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik flyter på bra. Vi är nu i en genomskrivning av manuset och vi räknar med att boken kommer ut i oktober 2015. Här är en kort beskrivning av boken:

Digitaliseringen i skolan är inte en fråga om teknik – det är en fråga om pedagogik. Lärare och lärarstudenter behöver därför en teoretisk grund att stå på när nya verktyg och idéer introduceras i skolan. Den här boken handlar om de möjligheter och hinder som IT i skolan för med sig. En av fallgroparna är till exempel att ämneskunskaperna inte fördjupas när fokus hamnar på ren färdighetsträning. Författarna visar hur IT kan bli en tillgång i undervisningen genom att utgå från en pedagogik som är målorienterad, som låter eleverna reflektera över sitt lärande och som inriktar sig på den sociala dimensionen av IT-användning.

Digitalisering som lyfter skolan vänder sig till undervisande lärare i grund- och gymnasieskola och lärarstuderande.

Håkan Fleischer är fil. dr. i pedagogik och fil. mag. i medie- och kommunikationsvetenskap. Hans avhandling En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan behandlar hur införandet av varsin dator till elever och lärare påverkar lärandet.

Helena Kvarnsell är lärare i ma/no/teknik och har tilldelats Nackas kvalitetspris för sitt arbete med att integrera IT i undervisningen.

I genomskrivningen får vi tillfälle att anpassa innehåll och ton just efter Dina önskemål som läsare. Därför undrar vi helt enkelt vad just Du vill få ut av att läsa boken. Ta chansen att påverka genom att berätta för oss. Dessutom deltar du i utlottningen av ett exemplar av vår bok, och de 10 första som svarar får en trisslott som tack. Det tar 3 minuter att fylla i, och är ovärderligt för oss.

Ta mig till formuläret!