På väg till Sett 2015, men vad tusan håller jag på med?

Jag tycker allt som oftast om att vara ute och föreläsa. Jag trivs i rollen och jag får massa bra input från mina åhörare. Kanske mitt budskap också hjälper till att skapa nya tankar hos mottagaren emellanåt – det finns väl de som är bättre skickade att avgöra det än jag.

Men nu sitter jag och ska iväg på tåget till SETT 2015. Jag vill verkligen inte, och det beror på att jag inte gillar när marknadstänket går före utvecklingstänket och när det blir trams av skolfrågor.

Troligen upplever jag det som problematiskt av idealistiska skäl. Jag gillar inte när det blir marknad och trams av skolan. SETT drivs i grunden via ett företag som bland annat genomför så kallade spjutspetsutbildningar för lärarstudenter, eftersom det anses saknas kompetens på svenska lärarutbildningar. En handfull kommuner betalar för detta. Redan där borde jag dra öronen åt mig – det finns goda skäl att en vetenskapligt grundad skola kommer till stånd genom just högskola och universitet. När jag intresserat och nyfiket försöker få svar på vad den vetenskapliga grunden i en sådan spjutspetsutbildning om lärande består i uteblir emellertid svaren. Det finns helt enkelt ingen. På dessa rebellers läger leker deltagarna att de är flygplan, producerar poppiga videos för att göra ännu mer reklam för sin verksamhet och får än poppigare föredrag levererade till sig. Det är en cool verksamhet helt enkelt och den är uppskattad. Why not liksom?

Samma företag, utan vetenskaplig grund att stå på när det gäller lärande men med en tydlig kommersiell agenda, arrangerar alltså SETT 2015. Här träffas lärare och minglar, lyssnar på föredrag och knyter kontakter. Allt är bra så långt för den enskilde läraren förstås! Jag betvivlar inte för en sekund att det är givande, åtminstone på det personliga planet. Säkerligen ökar energin också under några dagar efteråt, vilket ju är bra. Men bakom kulisserna står ett företag som vill maximera vinster på bekostnad av svensk skola. Under de här dagarna är det några miljoner kronor som rullar. Och affärslogiken är enkel: ju fler biljetter som säljs, desto större blir intäkten. 10.000-kronorsfrågan blir då: Vad innebär detta för programpunkternas karaktär? Min tips är att det som upplevs som positivt för besökaren vinner tillträde. En uppenbar risk är då att kritiska perspektiv försvinner till förmån för glättighet. För på vilket sätt utvecklar det din skola nästa vecka att du har sett Thina Törner eller att du har tagit en selfie ihop med Timbuktu? På vilket sätt utvecklas din pedagogik efter att ha lyssnat på André Pops? Jag betvivlar inte för en sekund att det både är roligt och upplyftande, men hur utvecklar det dig?

Nå, agendor kan vara mer och mindre öppna. Jag väljer alltså helst att gå på arrangemang där agendan är öppen. Man måste också skilja på systemnivå och individnivå i sin kritik. Detta är på intet sätt en kritik av den person som väljer att utveckla sin lärarkompetens på SETT-dagarna. Själv föreläser jag för Lärarnas Riksförbund som har en verksamhet jag tycker jag kan supporta. Där ska vi prata om Digitalisering som lyfter skolan. Välkomna.

 

2 svar på ”På väg till Sett 2015, men vad tusan håller jag på med?

  1. Pingback: Fleischer Kompetensutveckling – Ett stötande runda-bordssamtal om twitterton

  2. Pingback: Fleischer Kompetensutveckling – Uppdaterat: Rektorsakademien – en bisarr historia om maktfullkomlighet och ynkedom i skolsverige

Gör din röst hörd! Kommentera gärna.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.