Browsed by
Månad: februari 2015

8 vägar till elevens motivation

8 vägar till elevens motivation

Motivivation. Den där märkliga kraften som uppfattas som mystisk och gäckande. Ibland finns den där, ibland inte. Den tycks svår att styra. Det verkar också som att somliga människor har mer av motivation än andra. Hur kan lärare (och andra ledare) agera för att skapa förutsättningar för motivation och lust att lära hos sina elever? 

Motivation är inte bara en psykologisk angelägenhet utan också en biokemisk sådan. Bland andra hormon i kroppen är dopaminet mest kopplat till motivation. Det är ett “må-gött-hormon” som hjälper oss att reglera våra känslor inför arbetsuppgifter (och naturligtvis också i andra situationer). Dopaminnivåerna går att påverka på en mängd olika sätt. Här kommer 6 tänkbara vägar till elevers motivation att jobba med som lärare.

motivation

1. Att tro på sig själv

Hjälp eleverna att tro på sig själva. Deras self-efficacy (självuppfattad kompetens) påverkar motivationen. När vi tror på oss själva och har bilder av oss själva som starka och kompetenta ökar utsöndringen av dopamin och motivationen ökar. Som lärare: Peka på alla “vinnande” aktiviteter eleverna gör. Kom ihåg att negativa utsagor om eleven tar hårdare än positiva. För varje negativ sak behöver eleven höra tre positiva. Hjälp eleverna att tro på sig själva, så kommer motivation för skolarbetet lättare.

2. Hjälp eleven att minnas sina framgångar

När vi återkallar minnen av tidigare framgångar ökar motivationen. Använd formativ bedömning, titta i elevens portfolio tillsammans. Påminn eleven om när de tidigare har lyckats genomföra svåra uppgifter.

3. Hjälp eleven att bryta ner uppgiften i små små steg och fira varje taget steg

Det är lätt att bli omotiverad när uppgiften är för stor. Hjälp eleven att bryta ner uppgiften i små steg. Överblickbara. Det ska inte råda något tvivel om att eleven faktiskt klarar av att ta nästa steg. Se till att hjälpa eleven att “fira” varje avklarat steg. Kanske rent av med en liten belöning. Extern motivation kan vara ett utmärkt sätt att få igång en elev att arbeta.

4. Ändra elevens syn på vad som skall göras i ett större sammanhang

Ovan talades om yttre motivation, det vill säga belöningssystem. Men det är också viktigt – särskilt när kraften i den externa motivationen sinar (vilket den gör relativt fort) att eleven lär sig förstå vad det hen skall lära sig är del av för större sammanhang. En elev som pluggar ekonomisk linje för att bli företagare kan behöva bli påmind om att den ytterst tråkiga dubbla bokföringen är helt nödvändig för att ha kontroll över sin framtida ekonomi exempelvis. Vill eleven bli fotbollsproffs eller austronaut? Försök koppla innehållet i mattelektionen till intresset och elevens inre värd.

5. Använd rörelse för att komma igång

Att komma i rörelse är bra. Se till att elever som behöver det får röra på sig. Själv hade jag en svensklärare som alltid lät mig gå ett varv runt huset på svenskalektionerna. När jag kom tillbaka kunde jag sitta still och lyssna. Hade jag varit tvingad att sitta hela passet igenom hade min motivation dalat. Naturligtvis behöver unga elever också tränas i att kunna koncentrera sig. Här måste balans råda naturligtvis.

6. Lär eleven att tänka kring sin egen motivation

Vi människor kan ständigt utveckla våra förmågor. Det är en fin egenskap. Genom att lära eleverna att tänka kring sin motivation och förstå hur just de fungerar får de bättre förutsättningar att ytterligare skärpa sin motivation. Diskutera därför också med eleverna om när de var motiverade, varför de var det och hur de skall kunna bli det igen. Ett meta-tänkande således.

7.  Gör lärandet socialt och lokalt

Ta tillfällen i akt att låta eleverna samverka med varandra när så är lämpligt. Lär eleverna att uppskatta varandras kompetens – lär dem att i samarbeten också tala om för den andre vad hen är bra på. Förankra lärandet i det lokala. I det som finns på orten, i skolan, i elevernas värld.

8. Använd möjligheter för publicering

Låt eleverna visa upp sitt arbete så mycket som möjligt. Bloggar, podcasts och videoproduktioner får inte ta överhanden och bli ett självändamål, men det ÄR ett bra sätt att få eleverna motiverade att anstränga sig lite extra. Att någon tittar på och kanske ger beröm utifrån för arbetet skapar goda förutsättningar för motivation.

 

 

 

Om ni värnar skolan – sluta använda lärare och lärarstudenter som reklampelare!

Om ni värnar skolan – sluta använda lärare och lärarstudenter som reklampelare!

Företag startas för att tjäna pengar. För att pengar skall kunna tjänas tar entreprenören ofta utgångspunkt i de egna förmågorna och intressena, identifierar tomrum att fylla med sin produkt eller tjänst, och hoppas på så sätt att tjäna pengar. Kunder måste naturligtvis få reda på att produkten finns. De gamla metoderna känns avlägsna i tider av sociala medier och modernt pr-arbete.

Ett av de tomrum som finns stavas skolsverige. Det är intressant att uppmärksamma hur företag på skolmarknaden i allt högre utsträckning använder sig av skolans blivande och nuvarande lärare för att skapa legitimitet åt sina produkter och ibland också illusionen att just deras affärsområden sammanfaller med samtliga utvecklingsbehov i skolan. Problemet som uppstår är att det skapas en bild av att involverade lärare och lärarstudenter tycks utgöra skolans samlade röst, när de i själva verket utgör en megafon åt marknadsaktörens budskap. Det finns heller ingen som säger emot, vilket leder till att den kommersiella aktören med sitt särintresse helt plötsligen blir tongivande i skoldiskursen. Personligen tycker jag det är allvarligt. Jag har på senare tid noterat tre tydliga exempel som alla illustrerar vad jag menar.

Det första handlar om Skolvision. Detta är det kanske mest harmlösa av exemplen, då Skolvision har relativt flummiga idéer om coachande förhållningssätt i skolan. Rörelsen får, troligen på grund av sin luddiga framtoning, anses ha marginellt inflytande, dock inte obetydligt. Ledningen för Skolvision arrangerar event varifrån du kan läsa ett referat här med titeln: Detta är inte ett väckelsemöte. Den drivande kraften i Skolvision arbetar med – just det… coaching. Det egna intresset görs här till ett intresse för hela skolsverige, och om tillräckligt många lärarstudenter och lärare skriver under på Skolvisions budskap blir det snart till en sanning att dessa behov verkligen finns i svensk skola. Det betyder klirr i kassan bakom den bristfälligt applicerade idealismslöjan.

Ytterligare ett exempel är Tänk Om. Företaget bygger sin verksamhet på konsulter som utövar de tjänster företaget säljer. Samtidigt är dessa konsulter anställda som lärare eller rektorer ute i skolverksamheter. I fråga om rektorer är det verkligen relevant att väcka frågan om huruvida det är lämpligt att företräda en konsultfirma samtidigt som man beslutar om inköp från just sådana konsultfirmor. Detta har kritiserats tidigare, dels av radio p4, dels av mig själv.

Det tredje exemplet rör Rektorsakademin Utveckling. Detta företag har starka kopplingar till föreningen Rebel Learners. Här samlas dynamiska lärarstudenter som vill vara med och påverka och komplettera sin lärarutbildning. Citat från webbsidan:

Rebel Learners är utvecklingsplats för Sveriges mest motiverade lärarstudenter och deras blivande arbetsgivare. Genom att erbjuda utbildning som kompletterar lärarutbildningen vill Rebel Learners bidra till att nya möjligheter för Sveriges vassaste lärarstudenter och bidra till att de hittar en plats i arbetslivet där de kan förverkliga sina idéer. Rebel Learners har startats som ett initiativ av RAU, Rektorsakademien Utveckling, som driver förändring och utveckling i svensk utbildning och skola. Rebel Learners är en ideell förening.

Rebel Learners erbjuder utbildning till motiverade lärarstudenter i två format:

  •  Summer Camps: Intensiv utbildning i lägerformat mellan terminerna på högskolan
  •  Seminarier under terminerna på kvällstid

ALL utbildning är gratis för dig som är antagen och det är möjligt tack vare våra samarbetspartners. Rebel Learners drivs utan vinstintresse.

Det låter vackert. Och jag är helt säker på att dessa studenter brinner för svensk skola. Jag har träffat ett gäng av dem, och de är glada över att ha fått en plattform att arbeta utifrån. De har också – naturligtvis – goda avsikter med sitt engagemang. Ser vi till innehållet i aktiviteter sammanfaller de emellertid mycket tydligt med företaget Rektorsakademien Utvecklings affärsområden, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att medarbetaren på RAU med ansvar för “Creative Strategies” också är ordförande i föreningen. Det skall tydligt sägas att flertalet av föreläsningarna som bjuds anses ha hög kvalitet. Till bilden skall också läggas att skolans huvudmän betalar RAU för dessa utbildningar. Deltagare vittnar om att betydande del av inslagen i aktiviteterna består också i att studenterna skall lära sig olika sätt att sprida budskapet om föreningen – vilket naturligtvis genererar mer intäkter. Jag tänker att den tiden, och den kraften, istället borde läggas på att utbilda studenterna – det är ändå det huvudmännen betalar för. Med tillräcklig kraft i föreningens aktiviteter i sociala medier blir deltagarna en röst för företagets produkter och tjänster. Jag dömer inte den enskilda studentens engagemang här; snarare talar jag om principen.

Min poäng är här inte att misstänkliggöra enskilda företags aktiviteter, ej heller engagerade lärare eller lärarstudenter. Det är inte förbjudet att formulera ett affärsområde och tjäna pengar på det. Min poäng är att peka på problemet att lärare och lärarstudenter genom lite extra support av dessa företag blir en effektiv megafon för tjänsterna. Det är lätt att luras att tro att det är lärarnas och lärarstudenternas intressen som talar.  I det  Jag menar att det är den kommersiella aktörens intressen som talar genom lärarna och lärarstudenterna.

Var finns lösningen på dessa problem att finna? Jag tror att såväl lärarutbildningen som lärarfortbildningen behöver få ett rejält uppryck. Någonstans måste vi se och acceptera att det finns ett enormt sug efter kunskap och utveckling bland lärarkåren (och blivande lärare). Varifrån kom detta? Vad behöver förändras på lärarutbildningen? En sak jag är tämligen säker på är att forskningsliteraciteten behöver öka på lärarutbildningen. Lärarkåren behöver också få sina behov av fortbildning tillgodosedda på bättre sätt. När det råder en ad-hoc situation som nu, skapas utrymme att agera på ovan nämnda sätt. Rektorer behöver få tid att i sanning vara pedagogiska ledare. Skolhuvudmän måste förmå att skapa handlingskraftiga kompetensplaner som binder samman lärare, rektor och huvudman på ett tydligare sätt. Jag menar att det är viktigt att skolan vänder sig mot lärarutbildningen och försöker etablera samverkan med högskola och universitet i denna situation och skapar dialog kring saken.

Avslutningsvis: åter igen, det är inte fel att sälja en produkt eller tjänst. Själv erbjuder jag min kunskap i form av forskning. Det är just ett erbjudande: det står omvärlden fri att acceptera erbjudandet eller att avböja det. Det känns däremot väldigt mycket mer tveksamt om det är okey att använda sig av lärare och lärarstudenter som megafoner för sina produkter, i syfte att skapa illusionen om att dessa megafoner speglar de verkliga och enda behoven i skolsverige. Jag tror inte de gör det. Hur synliggörs de andra behoven och framför allt, vem tar ansvar för att tillgodose dem? Tomrummet är problematiskt.

Föreläsning: Datorn i klassrummet – vägar till djupare kunskaper

Föreläsning: Datorn i klassrummet – vägar till djupare kunskaper

Föreläsning onsdag 4/2 för Pysslingens rektorer. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i hur samhället har förändrats och hur en-till-en (en dator per elev och lärare) är en naturlig följd av detta. Synen på vad kunskap, lärande och undervisning är i ett digitalt tidevarv diskuteras kort. I såväl internationell som egen forskning identifieras sedan kunskapsläget med dess möjligheter, men också ett antal fallgropar som kan leda till att egen dator i värsta fall leder till ett ytligare lärande. Dessa bör naturligtvis undvikas.

Utifrån denna kunskap formuleras sedan, med utgångspunkt i boken Digitalisering som lyfter skolan – Teori möter praktik, fyra områden som kan bidra till att istället fördjupa kunskaper med hjälp av egen dator. De fyra områdena berör målorientering, motivation, reflektion och socialt lärande. Tillämpning av dessa fyra hörnstenar i ett fördjupat lärande med hjälp av IT diskuteras. När IT görs till en fråga om pedagogik och inte teknik, och aldrig används som ett självändamål – ja först då kan skolan lyfta med hjälp av IT.

Nedan är presentationen i sin helhet. Varsågod!