Replik till Fredrik Karlssons blogg angående analoga anteckningar

Det är ytterst sällan jag känner mig manad att skriva en replik på ett blogginlägg här på min egen blogg. Nu uppstod det kanske enda undantaget i bloggens historia. Detta är en replik på När digitala eldsjälar blev digitala slagpåsar och Replik om analoga anteckningar

Under måndagen publicerade jag ett blogginlägg med titeln Därför ger analoga anteckningar bättre provresultat . Inlägget refererar en forskningsstudie som kom i min väg, där jag helt kort beskriver resultaten. De visar att analoga nteckningar när studenter lyssnar på föredrag ger bättre provresultat på konceptuella frågor än om anteckningar skett vid anteckning på tangentbord. Studien handlar om denna specifika situation och inget annat. Det är för övrigt så forskning fungerar, den tar mycket sällan hela världen i sin famn utan genererar kunskap om en fraktion av verkligenheten. Då et det också den och inget annat jag har att förhålla mig till.

Min uppfattning är att det är min uppgift som forskare att redogöra för den forskning som kommer i min väg. Det innebär att jag redogör för såväl positiva som negativa resultat kring IT i skolan. Själv är jag positiv i grunden och menar att en kritisk hållning alltid är nödvändigt (oavsett om det handlar om IT eller annat), och skriver just nu på en bok om Digitalisering som lyfter skolan. Inlägget blev också mycket uppskattat – det diskuterades runt om i Sverige på lärarlagsmöten och i kollegier, vilket är roligt. Det är bra om jag kan bidra till en diskussion för en sund användning av IT.

Men.

Därefter skriver någon på Twitter att det finns kognitiva fördelar med att använda tangentbord istället för analoga anteckningar. Som forskare tycker jag detta är intressant, och efterfrågar då var jag kan läsa mer om detta. Jag får inget svar. Däremot kopplas flera andra personer på diskussionen, som ropar ut att jag är teknikfientlig. En av dessa har skrivit blogginläggen jag nu replikerar. Låt mig svara dig Fredrik bit för bit nedan genom att citera dig i dina två blogginlägg:

Under dagen har vi haft en intensiv diskussion som började med en artikel från Håkan Fleischer som i praktiken förespråkade att elever inte skulle anteckna digitalt utan övergå till att anteckna analogt med papper och penna.

samt

Under dagen har vi haft en intensiv diskussion som började med en artikel från Håkan Fleischer som i praktiken förespråkade att elever inte skulle anteckna digitalt utan övergå till att anteckna analogt med papper och penna. En artikel som replikerades senare av mig här på Skola och omvärld. Tonläget i den här debatten har varit mycket högt. Kanske för högt. Jag vill egentligen inte ha det här tonläget i debatten, men när vi som brinner för IKT nästan dagligen får höra hur fel det är att vi arbetar med digitala medier och att det här med till exempel E-böcker inte är något värt i förhållande till att läsa analoga böcker så blir tonläget högt uppskruvat.

Det är riktigt Fredrik att jag skrev att det är mitt tips att skriva analogt och lagra digitalt. Den underförstådda texten här är alltså i de situationer som motsvarar forskningsstudiens, det vill säga vid föreläsningar. I denna utläggning länkar jag också till ett blogginlägg där jag beskriver mina sätt att göra det på, bland annat en variant som skickar texten rakt in i Evernote från den digitaliserade pennan. DET om något, som teknikfreak, borde du tycka vara spännande. Pennan heter för övrigt Livescribe, och jag kan verkligen rekommendera dig den. Den spelar dessutom in föreläsningen. Eleven kan med tekniken gå tillbaka till den elektroniska och fullt delbara anteckningen klicka på vilket antecknat ord som helst, och få uppspelat för sig vad föreläsaren sade vid exakt det givna tillfället. Håll med om att det är rätt häftigt och långt ifrån att “fotografera av sina anteckningar” som ni gång på gång återkom till i debatten. I mitt inlägg står också (ett tillägg gjort någon timma senare) att jag inte har några forskningsunderlag eller andra erfarenheter än mina egna knapphändiga av det jag  –  kanske felaktigt – kallar hybridtekniker, det vill säga att med en penna och en touchskärm skriva direkt på exempelvis en Ipad. Själv använder jag Evernotes utmärkta stylus till detta men kan som sagt inte uttala mig om dylikt då studien jag refererade helt enkelt inte handlar om det. Frågan är naturligtvis intressant och kan mycket väl vara värd att undersöka vidare i forskningstermer, men en fråga får lov att hanteras i taget. Noteras skall också att jag inte har nämnt något om E-böcker i mitt blogginlägg (för övrigt älskar jag min Kindle läsplatta). Vi går vidare:

Artikeln som Håkan Fleischer har skrivit kan i bästa fall anses vara direkt negativ till att eleverna ska få anteckna digitalt och i värsta fall ses som direkt fientlig till teknik.

Här blir det tämligen intressant. Ingenstans står att jag är negativ till att eleverna skall få anteckna digitalt. Jag menar att det finns vissa givna situationer – nämligen den som beskrivs i forskningsrapporten – som kan kräva att stänga av den digitala artefakten. Men det står faktiskt ingenting om anteckningar i ALLA situationer. Det är väl alldeles uppenbart att det finns många tillfällen som faller utanför det specifika fall som forskningsrapporten talar om (nämligen föreläsning). Klart som korvspad är att elever mycket väl kan och skall anteckna på datorn i andra situationer. Det kan handla om sammanställning av information vid informationssökning, anteckningar vid gruppdiskussioner och annat. Jag har väldigt svårt att se hur denna generella slutsats dras ur det specifika fallet jag beskriver. I värsta fall kan jag betraktas som direkt fientlig till teknik. Nja. Min utgångspunkt är att teknik är fantastiskt, och måste därför användas för att förverkliga pedagogiska mål. Jag tror att vi i grund och botten har samma inställning där Fredrik, för visst är det väl en skola som förbereder eleverna för framtidens samhälle vi vill skapa, och som SAMTIDIGT skapar bästa möjliga sätt för bästa möjliga lärande? Jag har väldigt svårt att se det som teknikfientligt, men det är möjligt att jag inte ser hela bilden. Om så är fallet får du gärna utveckla resonemanget för mig.

Att hävda att man har vetenskaplig grund genom uttryck som ”Forskning säger” när man presenterar en rapport som stöd för sin slutsats håller inte.

Mitt svar här Fredrik är att den grundläggande regeln i forskning är att det bästa argumentet vinner.  En forskare måste alltid vara beredd att vika ner sin ståndpunkt om bevis om motsats presenteras. Jag försöker verkligen leva efter det. Jag tycker nog att man kan säga att Forskning säger, när utgångspunkt tas i en specifik artikel, och att det också framgår mycket tydligt att det är en specifik och enskild artikel som refereras (artikeln är länkad och  kan bedömas av var och en för högsta transparens). För tydlighets skull har jag nu också skrivit “En forskningsstudie” istället för forskning visar. Den som är insatt i forskningens väsen behöver inte en sådan skrivning, men jag inser att den kan tydliggöra för andra publiker, exempelvis lärare. Jag gjorde förändringen efter synpunkt från en debattdeltagare.

Håkan Fleischer hänvisar på Twitter till att man ska utgå från kunskap. Problemet är att han inte själv utgår från någon större kunskap när han argumenterar mot digitala anteckningar. Vi vet och har kunskap om att barn och unga är mycket aktiva i digitala miljöer. Se till exempel Medierådets forskning och kunskapsbank för referenser här.

Det är riktigt. Vi skall alltid utgå från de bästa argumenten och vara beredda att vika ner oss för bättre argument. Det är sant att barn och unga är mycket aktiva i digitala miljöer, om det berättar jag exempelvis i min egen avhandling. Personligen tycker jag det är bra med aktivitet i digitala miljöer, även om vi skall vara medvetna om att ALLA ungdomar faktiskt inte är intresserade (se exempelvis avhandling av Ulli Samuelsson, 2014 om digital ojämlikhet). Vad jag emellertid efterfrågade var forskningen som pekar på kognitiva fördelar med digitala anteckningar vid föreläsningssituationer. Debattörerna är fortfarande svaret skyldig. I det lite större perspektivet är det helt sant att jag inte besitter all världens kunskap. Det vore förmätet att påstå det, och har du fått den uppfattningen ber jag om ursäkt. Jag försöker vara noga med, precis som i den här artikeln, att peka på vikten att ändra ståndpunkt vid presentation av giltiga argument.

Men i skolan är det en del som anser att så fort barnen kommer in genom skolans dörrar ska de sluta använda de digitala hjälpmedel de tar som lika självklara som vi tog boken under vår uppväxt. Vad hade vuxenvärlden sagt om vi hade begränsat deras användning och konsumtion av böcker? Om vi tror att vi kan undervisa en generation som växer upp med digitala hjälpmedel och som har mellan fem och tio års erfarenhet av kollaborativt, stimulerande, globalt digitalt lärande i ryggsäcken när de kommer till oss på högstadiet, ja då är vi ute på mycket, mycket hal is.

Det är är mycket stora växlar du drar när du pekar mot mig. Återigen, jag är för IT i skolan, jag skriver just bok om saken. Men vi måste se nyktert på situationen, det är allt jag begär: Teknik bör inte användas för sin egen skull, utan för att åstadkomma bästa möjliga resultat.

Fundera över hur du skulle reagera om du dagligen under längre tid fick höra hur dåligt ditt intresse var. För det är min situation just nu. Jag kan inte tolerera att mitt största intresse blir behandlat som något katten har släpat in och kommer inte stillasittande se på när en del som deltar i skoldebatten försöker begränsa barn och ungdomars intresse och användning av digitala hjälpmedel. Jag har gärna en konstruktiv diskussion kring de digitala frågorna. Men inte så länge man fortsätter med dagliga nedvärderingar av mitt största intresse (IKT). Så länge vi digitala eldsjälar blir behandlade som digitala slagpåsar kommer tonläget vara uppskruvat.

Jag tror vi har kärnan till problemet här Fredrik. Det är just det att jag inte kritiserar ditt intresse! Du får tycka om IKT hur mycket du vill! Förmodligen tycker vi lika mycket om prylarna. Om vi tog en öl tillsammans kunde vi diskutera alla märkliga och roliga tillämpningar och IT-projekt som finns. Själv är jag Apple-människa, och det finns nog inte en pryl ur deras sortiment jag inte har. Jag är kass på programmering men har skaffat mig en liten Rasperry Pi att experimentera med. Jag har ett alldeles för stort konto för appar till min ipad. Jag har köpt pennor (apropå debatten) för att automatiskt lagra text till datorn och molnet för hyfsat många tusen kronor under 2014. Min bok, som jag skriver med en kollega, bor i molnet och kommer till i en mängd  olika applikationer, där evernote, dropbox, onenote, word och fler därtill samverkar. Kort sagt: Jag älskar’t! Men ett privat intresse FÅR inte färga av på diskussionen om skolan på ett sätt så att vi blir okritiska. Vi måste hålla isär det. För tusan, vi ska inte begränsa barn och ungdomars intresse – vi ska stimulera det. På rätt sätt. Vi ska också ge dem möjligheter att bilda så djupa kunskaper som möjligt. Det är ditt uppdrag som lärare, och det står faktiskt före ditt privata intresse.

Till sist Fredrik, jag är ledsen att du uppfattade tonläget som uppskruvat. Och du har rätt, det var det nog allt. Från båda håll. Jag värnar din rätt att tycka som du gör, men jag värnar också min rätt att inte bli utmålad som teknikfientlig.

med vänlig hälsning

Håkan

2 svar på ”Replik till Fredrik Karlssons blogg angående analoga anteckningar

  1. Tack för detta stycke Håkan
    “Jag tror vi har kärnan till problemet här Fredrik. Det är just det att jag inte kritiserar ditt intresse! Du får tycka om IKT hur mycket du vill! Förmodligen tycker vi lika mycket om prylarna. Om vi tog en öl tillsammans kunde vi diskutera alla märkliga och roliga tillämpningar och IT-projekt som finns. Själv är jag Apple-människa, och det finns nog inte en pryl ur deras sortiment jag inte har. Jag är kass på programmering men har skaffat mig en liten Rasperry Pi att experimentera med. Jag har ett alldeles för stort konto för appar till min ipad. Jag har köpt pennor (apropå debatten) för att automatiskt lagra text till datorn och molnet för hyfsat många tusen kronor under 2014. Min bok, som jag skriver med en kollega, bor i molnet och kommer till i en mängd olika applikationer, där evernote, dropbox, onenote, word och fler därtill samverkar. Kort sagt: Jag älskar’t! Men ett privat intresse FÅR inte färga av på diskussionen om skolan på ett sätt så att vi blir okritiska. Vi måste hålla isär det. För tusan, vi ska inte begränsa barn och ungdomars intresse – vi ska stimulera det. På rätt sätt. Vi ska också ge dem möjligheter att bilda så djupa kunskaper som möjligt. Det är ditt uppdrag som lärare, och det står faktiskt före ditt privata intresse.”

    Framför allt sista delen… just detta har jag sagt många gånger… inte just med dessa orden men jag “snor” detta och citerar dig om det är okej?

Gör din röst hörd! Kommentera gärna.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.