Forskning: En-till-en och lärares digitala visdom

Forskning: En-till-en och lärares digitala visdom

Studien Technological, pedagogical and content knowledge in one-to-one classroom: teachers developing “digital wisdom” konstaterar att lärares tekniska kunskaper ökar kraftigt vid införande av en-till-en, men att lärarnas förmåga att koppla samman den pedagogiska dimensionen av yrket med den tekniska förblir begränsad. Likaså är förmågan att koppla samman den innehållsliga dimensionen med tekniken i sig begränsad. Några av lärarna i studien blir skickligare på att agera mentorer och på att stödja eleverna i deras utveckling. Många av lärarna fick dock kämpa för att hantera den nya tekniska situationen i klassrummet på ett sätt som drog fokus från vad IT verkligen är till för – en utvecklad pedagogik där möjligheter tas tillvara. Studien visar på behovet av tydliga kompetensutvecklingsansatser som väver samman områdena teknik, pedagogik och innehåll (dvs TPACK) för att bygga vad författarna kallar digital visdom.

Studien är genomförd med observation och intervju som metod på en skola i Israel under det andra året efter implementering av en-till-en.

Min tanke kring studien

Undertecknad håller med författarna till studien och deras slutsats är giltig även i Sverige: Nu är datorerna i hög grad på plats (även om mer kan göras i enskilda kommuner och på enskilda skolor). Nu är det dags att ställa krav på att försvarligt mycket pengar läggs på kompetensutveckling. Allt annat vore att direkt medge att satsningen på datorer med pedagogiska ideal enkom var en läpparnas bekännelse.

Fullständig referens:

Blau, I., Peled, Y. & Nusan, A. (2014). Technological, pedagogical and content knowledge in one-to-one classroom: teachers developing “digital wisdom”. Interactive Learning Environments, 1-16. doi: 10.1080/10494820.2014.978792

2 reaktioner till “Forskning: En-till-en och lärares digitala visdom

  1. Hej!
    Efter att ha läst Tomas Dalströms bok
    ” Bäst i text – Läseboken/ Skrivboken” har jag omvärderat min syn på en- en. Från att ha varit skeptisk till att datorerna används nästan ständigt och ökar elevernas tillgänglighetsstress till följd av ständig internetuppkoppling, ser jag nu en-en som en ren förödelse vad gäller elevernas utsikter till läsförståelse i framtiden.

    Det är det svenska fenomenet att alla ska frälsas av en och samma metod åt gången som jag ifrågasätter . Vi behöver nyansering och variation ; penna och dator , eftertanke före (alltför snabba ( beslut osv. Just nu är det ” flipped classroom” och IT som är den nya religionen, trots att vi har elever som inte läser en skönlitterär bok om året och som ännu mindre har något ordförråd att tala om. Det behövs välutbildade människor i form av pedagoger som kan föra en levande dialog i klassrummet, inte en massa apparater som är i vägen och distraherar eleverna.

    De gamla berättarna försvann för länge sedan och de kan aldrig ersättas med en inspelad ” teorisnutt”. Begreppsförklaringar sker i dialog . Det är inte mera IT- utbildning vi lärare behöver, utan tid , mindre elevgrupper , lugn och arbetsro tillsammans med våra elever. Allt annat är en överarbetad efterkonstruktion till följd av de dåliga PISA- resultaten som svenska elever uppvisar . Vi håller på att sänka våra elever med teknik i någon form av oreflekterad desperation . Problemen kan lösas med enklare metoder , om pedagogerna i verksamheten får ägna sig åt undervisning ; så som det ursprungligen var tänkt.

    Datorer är fantastiska redskap , när de t ex används för t ex skrivarbete, men EN-EN har urartat och förvandlat de bärbara datorerna till ett slags proteser som eleverna går och släpar på hela dagarna .

  2. Pingback: IKT | Pearltrees

Gör din röst hörd! Kommentera gärna.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.