Datorn i skolan och elevens kritiska tänkande

Det tillhör skolans uppdrag att stimulera kritiskt tänkande. Men vad är då kritiskt tänkande? Och hur hänger kritiskt tänkande och kunskapsdjup ihop? Nedan presenteras en modell över fyra nivåer av kritiskt tänkande att träna i skolan.

kritiskt tänkandePå den första och lägsta nivån fokuserar lärandet på att minnas och att återupprepa. Det här är också det ytligaste lärandet. Datorn i skolan kan med fördel användas här genom att eleverna svarar på kunskapsfrågor i ett interaktivt läromedel, skriva listor i drillningsprogram eller spela spel där matchning av saker som hänger ihop med varandra görs.

Den andra nivån av kritiskt tänkande handlar om att förstå och organisera. Även här är kunskapsnivån relativt ytlig. Fokus ligger här på att beskriva och förklara, att skriva om och att förstå ordning på saker och ting. Datorn i skolan används med fördel till att producera texter på bloggar, podcasts eller videoinslag i syfte att repetera och summera innehåll. Det är naturligtvis motiverande att andra elever kan ta del av detta.

Den tredje nivån av kritiskt tänkande fokuserar på att tillämpa, beräkna, göra konstruktioner och lösa problem. Datoranvändningen är given: Om eleverna exempelvis har haft i uppgift att lära sig newtons lag får de i uppgift att illustrera hur den fungerar i ett annat sammanhang än den teoretiska läroboken. Exempelvis kan eleverna då ge sig ut på en fotbollsplan, sparka en boll uppåt och filma uppgång och nedfall och sedan redigera filmen och visa hur Newtons lag fungerar via den stigande och fallande bollen. Här är kunskapsdjupet avsevärt större.

I den fjärde nivån av kritiskt tänkande bryter eleven isär saker (såväl konkreta som abstrakta ting) och bygger ihop. Det vill säga, en analys sker. Här lär sig eleven att förstå vad som hänger ihop med vad, de kan jämföra, och debattera och träna sin slutledningsförmåga. Ett givet sätt är att använda datorn för att träna kritiskt tänkande på den här nivån är att använda datorn för att rita diagram och illustrationer. Det sistnämnda är ett utmärkt – men svårt – sätt att abstrahera det centrala ur ett komplext fenomen. Eleverna kan också använda simuleringsprogram och bygga samman nya saker med gamla material på ett nytt sätt.

Så långt har vi undersökt hur ett lärobjekt kan varieras för att stimulera olika grader av kritiskt tänkande. Emellertid finns också andra vinster. Så länge tid finns och arbetet inte genomförs på ett statiskt sätt utan snarare på ett kreativt sätt, uppstår också ytor för reflektion i ökande omfattning i förhållande till nivåerna ovan. Det innebär att oavsett vilken nivå av kritiskt tänkande som tränas, bör läraren förmå gruppen att stanna upp med jämna mellanrum och ställa sig reflekterande frågor, något jag beskrivit i ett tidigare inlägg om formativ reflektion.

Känner du att du fastnat på något av stegen i din undervisning? Hur tar du dig vidare? Titta på modellen ovan och försök tillämpa åtminstone någon del av den djupare nivån av kritiskt tänkande redan nästa lektion (om eleverna är redo för det).

3 svar på ”Datorn i skolan och elevens kritiska tänkande

  1. Pingback: IKT | Pearltrees

  2. Pingback: Bfl och annat om lärande | Pearltrees

  3. Pingback: Skola | Pearltrees

Gör din röst hörd! Kommentera gärna.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.