Pareto-baserat lärande för stretchad kunskap

Forskning visar att användning av egen dator i en-till-en miljö kan bidra till ytligare kunskaper. Samtidigt bär datorn med sig fantastiska möjligheter till raka motsatsen, nämligen djupare kunskaper. Utifrån ramverket stretchad kunskap presenteras här en av många möjliga undervisningsmodeller för att fördjupa kunskaper med hjälp av egen dator.

Pareto

Modellen tar utgångspunkt i Pareto-principen, även känd som 80/20-principen. Det är den principen som säger att 20% av jordens befolkning äger 80% av alla resurser, att 20% av insatserna ger 80% av resultaten och att 20% av texten i ett läromedel bär 80% av innehållet. Förhållandena kan naturligtvis variera, ibland råder 70/30, ibland 90/10. Med utgångspunkt i denna princip formuleras så Pareto-baserat lärande som sker med egen dator, i syfte att skapa djupa kunskaper i ett ämne. Modellen bygger på följande steg.

 

Klarläggande av mål med undervisningen

Läraren går igenom vad eleverna skall lära sig av de kommande lektionerna med Pareto-baserat lärande. De går tydligt igenom vilken typ av kunskap som skall redovisas för vilket betyg.

Informationsinsamling

Låt oss tänka att eleverna har en uppgift i samhällskunskapen som skall belysa områdena konflikt, krig och demokrati. Eleverna får utdelat ett antal – säg 5 – olika konflikter att arbeta med. De sätts i tvärgrupper, det vill säga, ingen i samma arbetsgrupp har samma konflikt att arbeta med. Med hjälp av dator, varandra, lärare och alla andra tillgängliga resurser samlas nödvändig information om den valda konflikten. Arbetssättet är hittills traditionellt.  Elevernas källkritiska hållning är här central, och eleverna uppmuntras också att söka information via sociala nätverk för att få en så bred bild av den valda konflikten som möjligt.

Paretodiagram

Här följer nyckeln i metoden. Utifrån det samlade materialet, som i normalfallet till huvudsak består i text (men annat är naturligtvis också tillåtet) får eleven i uppgift att skissa ner en bild, teckning, diagram eller annan grafisk produkt som fångar essensen i konflikten såsom det uppfattas av eleven utifrån elevens egna perspektiv. Den grafiska produkten kan vara abstrakt eller konkret. Syftet med denna starka kondensering av information är att eleven skall förmå att urskilja essensen i konflikten och låta den beskrivas i en enda bild. Detta tränar eleven att söka sig bortom den omedelbara reproduktionen av text vid kunskapsbildningen. Genom att byta medium tvingas också eleven att tänka kring sitt case (i det här fallet en konflikt) på andra premisser än vad hen är van vid. En utgångspunkt här är då att olika medier bär olika förmåga att lyfta fram olika aspekter av ett ämnesstoff (se ex Säljö 2010; Fleischer 2013). Potentiellt bidrar detta till att nyansera kunskapsbildningen. Under diagrammet får eleven också i uppgift att skriva max 5 meningar som en förklaring till bilden. Paretodiagrammet/bilden görs med fördel i digital miljö, ett otal lämpliga appar och mjukvaror finns för detta ändamål. Inget fokus ligger här på konstnärlighet eller förmåga att teckna.

 Brytning av tvärgrupper

Nu samlas de elever som arbetat med samma case. De får visa upp sina alster och läsa sin sammanfattning för resten av eleverna. Denna del av processen kan naturligtvis också ske elektroniskt. Eleverna i grupperna, som alltså arbetat med samma uppgift, får nu med hjälp av läraren jämföra och ställa kritiska frågor till varandra. Detta steg är viktigt för att låta eleven få syn på vad en subjektiv utgångspunkt betyder för tolkningen av en till synes objektiv källa. Genom detta steg lär sig eleven också att värdera och kritiskt granska den egna ståndpunkten samt att sätta den i en ny kontext via sina kamraters förståelse av samma innehållsliga stoff. Läraren uppmanar till frågor som väcker reflektion såsom: vilka likheter finns? Vilka skillnader finns? Tänk om det vore så här? Vad händer om man kombinerar era bilder… och så vidare.

 Sammanförsel av material

I ett sista steg sammanförs nu materialet. Det låter sig med fördel göras på en klassblogg eller annat publikt forum där eleverna själva får uttrycka resultaten av sina ansträngningar. Här bör framkomma inte bara elevernas förståelse av det förhandenvarande innehållsstoffet, utan också deras förståelse för de olika möjliga tolkningarna och resultatet av sammanvägningen av erfarenheterna. Eleverna kan med fördel göra denna sammanställning på olika sätt: i text, med video eller i podcastform för att ta några exempel. Det centrala är att den essens av en konflikt (i det här exemplet) som omedelbart förstås av eleven nu har vidgats och satts i andra kontexter i dialog med andra elever, vilket torde breddat antalet urskilda aspekter i ämnet och därmed fördjupat kunskapen.

Referenser

Fleischer, H. (2013). En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Jönköping University, Jönköping.

Säljö, R. (2010). Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of Computer Assisted Learning, 26(1), 53-64. doi: 10.1111/j.1365-2729.2009.00341.x

 

3 svar på ”Pareto-baserat lärande för stretchad kunskap

  1. Pingback: Flippat klassrum | Pearltrees

  2. Pingback: IKT | Pearltrees

  3. Pingback: Bfl och annat om lärande | Pearltrees

Gör din röst hörd! Kommentera gärna.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.