Browsed by
Månad: juli 2014

En film om Evernote för lärare och andra kunskapssugna

En film om Evernote för lärare och andra kunskapssugna

Ber om ursäkt, alla som suttit och stirrat håglösa på skärmen sedan i måndags och bara väntat på min blogg. Har inte hunnit skriva. Jobbar på med att färdigställa boken Akademiska Studier – så lyckas du! Manuset skall vara klart den här veckan, och sedan lite puts. Min förläggare skall ha arbetet på skrivbordet den 7 augusti är planen. I boken skriver jag bland annat om att använda Evernote i sina studier för att arkivera undan anteckningar på ett smart sätt. Därför handlar blogginlägget om en liten film om just Evernote.

I filmen nedan lär du dig följande 10 saker:

  1. Skapa anteckningar och anteckningsböcker
  2. Gruppera (skapa högar) av anteckningsböcker i kategorier
  3. Hur du använder sökfunktionen – som är riktigt bra – i Evernote
  4. Hur du delar anteckningar med dina kollegor eller elever
  5. Hur du delar hela anteckningsböcker
  6. Hur du skickar material till Evernote smidigt med ett enkelt mail
  7. Hur du använder Web Clipper för att spara sånt du hittar på nätet i anteckningsboken
  8. Hur du lägger till ljudklipp till dina anteckningar
  9. Hur du använder snapshots i Evernote
  10. Hur du lägger till bilagor till dina anteckningar

Så, har du inte provat Evernote – skapa ett konto och testa! Hur kan du ha nytta av ett sådant här fantastiskt verktyg i undervisningen?

It’s not the trick! Vad en legendarisk magiker kan lära oss om IT i skolan

It’s not the trick! Vad en legendarisk magiker kan lära oss om IT i skolan

 

Alla som någon gång ens nosat på magin som konstform känner till ett namn: Dai Vernon. Han började trolla när han var sex år och fortsatte kontinuerligt resterande 92 år av sitt liv. 98 år gammal lämnade Dai Vernon – som med rätta också kallades The professor – ett gigantiskt magiskt arv efter sig.

Dai Vernon - the professor
Dai Vernon – the professor

En av de mest utbredda citat från The professor är: ITS NOT THE TRICK! ITS NOT THE TRICK! ITS NOT THE TRICK!. Hans poäng var helt enkelt att det inte är tricket i sig som är underhållningen. Det är skratten, det är kontakten, det är mysteriet, det är din person som artist. I min sommarfundering över IT i skolan kan jag säga likadant: DET ÄR INTE DATORN! DET ÄR INTE DATORN! DET ÄR INTE DATORN! För, när det gäller IT i skolan är datorn en självklar drivfjäder, precis som det fiffiga trolleritricket är för magikern. Det finns bättre och sämre trick som låter dig komma fram som artist olika väl; det finns bättre och sämre datorer, program och appar som har olika god pedagogisk nytta. Poängen är att den skickliga artisten kan göra stort trolleri av vad för litet som helst. Den skickliga pedagogen behöver inte ha en fancy app – det handlar inte om den, det handlar om vad du gör med den. Det här med att lära sig något har inte i sig förändrats: det handlar om att eleven skall urskilja och relatera aspekter av ett ämne och göra det till en del av sin världsbild och i bästa fall förändras som människa. Så enkelt är det. Precis som magikern behöver kunna ha publikkontakt, berätta en historia, styra uppmärksamheten och få till en snygg finish, behöver läraren etablera kontakt och förtroende, få eleven att upptäcka mönster, varsamt bidra till att flytta fokus  eller bredda blicken när så behövs och att till sist få eleven att förstå vad hen lärt sig i termer av konsekvenser för den egna tillvaron. DET ÄR INTE DATORN i sig det handlar om. ITS NOT THE TRICK.

Som exempel på hur tekniken i sig är ointressant i förmågan att skapa lust till lärande, se det här fantastiska blogginlägget från Ugglornas Rike. Det handlar om hur unga elever använder något så osexigt som qr-koder på ett sätt som verkligen stimulerar dem. ITS NOT THE TRICK. Det handlar om vad pedagogen, i det här fallet Ninna Kristiansen, förmår att göra av den. Hatten av för denna lysande och engagerade pedagog!

Eftersom jag är lite nörd, kan jag inte låta bli att erbjuda er ett klipp på denna legendar, när han 78 år gammal utför det klassiska bägarspelet på ett absolut fantastiskt sätt. Fick du inte ut något annat av min tanke blev det i alla fall lite högklassig underhållning på slutet.

Pareto-baserat lärande för stretchad kunskap

Pareto-baserat lärande för stretchad kunskap

Forskning visar att användning av egen dator i en-till-en miljö kan bidra till ytligare kunskaper. Samtidigt bär datorn med sig fantastiska möjligheter till raka motsatsen, nämligen djupare kunskaper. Utifrån ramverket stretchad kunskap presenteras här en av många möjliga undervisningsmodeller för att fördjupa kunskaper med hjälp av egen dator.

Pareto

Modellen tar utgångspunkt i Pareto-principen, även känd som 80/20-principen. Det är den principen som säger att 20% av jordens befolkning äger 80% av alla resurser, att 20% av insatserna ger 80% av resultaten och att 20% av texten i ett läromedel bär 80% av innehållet. Förhållandena kan naturligtvis variera, ibland råder 70/30, ibland 90/10. Med utgångspunkt i denna princip formuleras så Pareto-baserat lärande som sker med egen dator, i syfte att skapa djupa kunskaper i ett ämne. Modellen bygger på följande steg.

 

Klarläggande av mål med undervisningen

Läraren går igenom vad eleverna skall lära sig av de kommande lektionerna med Pareto-baserat lärande. De går tydligt igenom vilken typ av kunskap som skall redovisas för vilket betyg.

Informationsinsamling

Låt oss tänka att eleverna har en uppgift i samhällskunskapen som skall belysa områdena konflikt, krig och demokrati. Eleverna får utdelat ett antal – säg 5 – olika konflikter att arbeta med. De sätts i tvärgrupper, det vill säga, ingen i samma arbetsgrupp har samma konflikt att arbeta med. Med hjälp av dator, varandra, lärare och alla andra tillgängliga resurser samlas nödvändig information om den valda konflikten. Arbetssättet är hittills traditionellt.  Elevernas källkritiska hållning är här central, och eleverna uppmuntras också att söka information via sociala nätverk för att få en så bred bild av den valda konflikten som möjligt.

Paretodiagram

Här följer nyckeln i metoden. Utifrån det samlade materialet, som i normalfallet till huvudsak består i text (men annat är naturligtvis också tillåtet) får eleven i uppgift att skissa ner en bild, teckning, diagram eller annan grafisk produkt som fångar essensen i konflikten såsom det uppfattas av eleven utifrån elevens egna perspektiv. Den grafiska produkten kan vara abstrakt eller konkret. Syftet med denna starka kondensering av information är att eleven skall förmå att urskilja essensen i konflikten och låta den beskrivas i en enda bild. Detta tränar eleven att söka sig bortom den omedelbara reproduktionen av text vid kunskapsbildningen. Genom att byta medium tvingas också eleven att tänka kring sitt case (i det här fallet en konflikt) på andra premisser än vad hen är van vid. En utgångspunkt här är då att olika medier bär olika förmåga att lyfta fram olika aspekter av ett ämnesstoff (se ex Säljö 2010; Fleischer 2013). Potentiellt bidrar detta till att nyansera kunskapsbildningen. Under diagrammet får eleven också i uppgift att skriva max 5 meningar som en förklaring till bilden. Paretodiagrammet/bilden görs med fördel i digital miljö, ett otal lämpliga appar och mjukvaror finns för detta ändamål. Inget fokus ligger här på konstnärlighet eller förmåga att teckna.

 Brytning av tvärgrupper

Nu samlas de elever som arbetat med samma case. De får visa upp sina alster och läsa sin sammanfattning för resten av eleverna. Denna del av processen kan naturligtvis också ske elektroniskt. Eleverna i grupperna, som alltså arbetat med samma uppgift, får nu med hjälp av läraren jämföra och ställa kritiska frågor till varandra. Detta steg är viktigt för att låta eleven få syn på vad en subjektiv utgångspunkt betyder för tolkningen av en till synes objektiv källa. Genom detta steg lär sig eleven också att värdera och kritiskt granska den egna ståndpunkten samt att sätta den i en ny kontext via sina kamraters förståelse av samma innehållsliga stoff. Läraren uppmanar till frågor som väcker reflektion såsom: vilka likheter finns? Vilka skillnader finns? Tänk om det vore så här? Vad händer om man kombinerar era bilder… och så vidare.

 Sammanförsel av material

I ett sista steg sammanförs nu materialet. Det låter sig med fördel göras på en klassblogg eller annat publikt forum där eleverna själva får uttrycka resultaten av sina ansträngningar. Här bör framkomma inte bara elevernas förståelse av det förhandenvarande innehållsstoffet, utan också deras förståelse för de olika möjliga tolkningarna och resultatet av sammanvägningen av erfarenheterna. Eleverna kan med fördel göra denna sammanställning på olika sätt: i text, med video eller i podcastform för att ta några exempel. Det centrala är att den essens av en konflikt (i det här exemplet) som omedelbart förstås av eleven nu har vidgats och satts i andra kontexter i dialog med andra elever, vilket torde breddat antalet urskilda aspekter i ämnet och därmed fördjupat kunskapen.

Referenser

Fleischer, H. (2013). En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Jönköping University, Jönköping.

Säljö, R. (2010). Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of Computer Assisted Learning, 26(1), 53-64. doi: 10.1111/j.1365-2729.2009.00341.x

 

Kvinnliga talare om IT i skolan – förnämlig lista!

Kvinnliga talare om IT i skolan – förnämlig lista!

Råkade springa på en tweet från @grishund (Karin Nygårds). Hon sätter just nu samman en lista över kvinnliga talare kring IT i Skolan. Nyfiken som jag är klickade jag in på den och förväntade mig ett tiotal. Döm om min förvåning när jag finner att listan innehåller ett hundratal talare med tillhörande presentationer! En fantastiskt guldgruva att gräva ur, och vilket jobb Karin har lagt ned! Nu känner jag verkligen inte alla dessa talare, men däremot känner jag Karin Nygårds som en mycket seriös och engagerad kvinna i frågor om skola och IT. Idel namn känns förstås igen, såsom min medskribent till boken om stretchad kunskap i praktiken, @helenakvarnsell, med flera. Trots att jag inte kan gå i god för varje talare på listan alltså, vill jag å det bestämdaste rekommendera var och en som överväger en studiedag, fortbildningssatsning eller konferens om IT i skolan att spana in listan efter lämpliga talare. Förresten… gjorde jag mig själv arbetslös nu? Nå. Det bjuder jag på:-)

Alltså: Lista över förnämliga kvinnliga IT-talare i skolkontext finns här!

Tack @grishund för ett lysande initiativ!

Döp min bok – vinn valfri pocket!

Döp min bok – vinn valfri pocket!

vinn en bok!

Det drar ihop sig till inlämning av manus till min bok om studieteknik för högskola och universitet. Den 7:e augusti skall allt ligga klart för genomgång hos min eminenta bokförläggare på Natur och Kultur. Nu behöver jag er hjälp med titel. Som tack för hjälpen kan du vinna ett presentkort på valfri pocket på Pocketogram – perfekt sommarläsning – plus ett signerat exemplar av min bok när den släpps.

Så här gör du: Nedan finner du ett antal titlar och undertitlar. Se dem som inspiration. Du kan rösta på en av dem och göra valfri kombination, men du får väldigt gärna hitta på en egen titel och undertitel. Ju kreativare desto bättre! Skriv ditt förslag som en kommentar här på bloggen. Vinnaren meddelas via e-post och får då ett presentkort på valfri pocketbok och dessutom naturligtvis ett signerat ex av studieteknikboken när den är klar. Seså! Ta dig 2 minuter och vinn! Smidigare kan det inte bli!

Titelförslag

  • STUDERA MED STRUKTUR
  • STRUKTURERA DINA STUDIER
  • FRAMGÅNGSRIKA STUDIER
  • TAKTIK OCH TEKNIK – SÅ KLARAR DU STUDIERNA
  • DITT EGNA FÖRSLAG???

Undertitel

  • Effektiv studieteknik för högskole- och universitetsstudier
  • Högskole- och universitetsstudier
  • Ditt egna förslag???
Datorn i skolan – bok om teori och praktik

Datorn i skolan – bok om teori och praktik

Så var det då offentligt. Har påbörjat ett intensivt samarbete med nästkommande bok som kommer handla om vikten av att skapa ett ramverk för användning av IT i Skolan. Att komma ifrån app-hysterin. Att se bortom datorn och återfokusera på de djupare och viktigare frågorna i pedagogik men med datorn som given utgångspunkt.

Jag tar utgångspunkt i min avhandling om en-till-en och står för en teoretisk bas. Jag har turen att få skriva med en av skolsveriges absolut skickligaste lärare, Helena Kvarnsell. Tillsammans skall vi, utifrån det teoretiska ramverket ‘stretchad kunskap’ visa exempel på hur lärare kan tänka för att använda datorn på ett sätt som säkrar möjligheter till djupa kunskaper. Det blir en bok om IT utan att det handlar om ett enda praktiskt verktyg. Däremot handlar boken om förhållningssätt när IT är en naturligt integrerad del i verksamheten. Enligt vår analys just det Sverige behöver.

Arbetet med boken har alltså redan startat, och intensifieras ytterligare under hösten. Jag tror att det blir extremt utvecklande både för mig och Helena Kvarnsell, och förhoppningsvis för de lärare och blivande lärare som också läser boken.

Svensk lärarkår behöver dynamisk professionsutveckling

Svensk lärarkår behöver dynamisk professionsutveckling

Tog del av ett spännande seminarium från Almedalen arrangerat av Stockholms Universitet med titeln Lärare 3.0. Seminariet finns att se i sin helhet. Problematiken som lyfts är lärare har dryga 104 timmar per verksamhetsår till kompetensutveckling (som riktmärke). På denna tid skall lärare tillägna sig och fördjupa sin kompetens inom pedagogik, sitt ämne, teknik, betyg och bedömning, gruppdynamik, pedagogiskt ledarskap med mera. Detta skall ske samtidigt som budgetarna ofta är små och stressen upplevs stor. Stockholms Universitet har uppmärksammat detta och vill därför erbjuda möjligheter till fördjupningar som på bästa sätt spelar mot de förutsättningar som råder. I Dagens Samhälle pekar Stockholms Universitet på följande:

 I stället för att lappa och laga identifierade brister bör lärare och förskollärare få tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling som utvecklar både skolan och professionen. Stockholms universitet presenterar ett nytt sätt att tänka lärarutbildning […]

Vi menar att det behövs en genomtänkt och långsiktig strategi för att garantera kontinuerlig utveckling av kompetens för alla verksamma lärare. Ett tillvägagångssätt som innebär att lämna det traditionella fortbildningstänkandet och se nya möjligheter för lärares professionella utveckling.

Ett system för detta finns redan i några av de länder som uppvisar goda skolresultat, som Finland, Singapore och Kanada. Continuing Professional Development for Teachers, CPD, innebär att lärare ges möjlighet till och förväntas delta i återkommande kompetensutveckling.

Ett mycket hedervärt initiativ, som dessutom behövs. Särskilt som ramarna för kompetensutvecklingen är relativt stela. Lärarnas Riksförbund skriver följande om hur de 104 timmarna tas ut:

Skolledningen ska kunna redovisa vilken tid som står till förfogande för kompetensutveckling och förhandla om hur de 104 timmarna ska fördelas. Enligt praxis ligger en del av tiden under de fem studiedagar som läggs ut under läsåret. Det ligger oftast även tid under ett par av planeringsdagarna före läsårsstarten i augusti och efter skolavslutningen i juni. Visst förekommer det att lärare får gå på kurser inom sin reglerade arbetstid under vanliga undervisningsveckor, men oftast måste även annan tid utnyttjas, till exempel för kvälls- och helgkurser. Facket har rätt att begära överläggning om utläggningen av tiden för kompetensutveckling.

Den senaste Talisrapporten från OECD (Teacher and Learning International Survey) pekar ut förhållande i Sverige som på flera sätt anmärkningsvärda. Bland annat visar undersökningen att svenska lärare deltar i professionella utvecklingsprogram i lägre utsträckning än sina kollegor i OECD-ländarna. De uppfattar dessutom att de har mindre nytta av den kompetensutveckling de får, i förhållande till andra.

Talis
Talis-rapportering Sverige vs OECD

Är det då så att tiden används annorlunda för svenska lärare, jämfört med andra? Nej. Svenska lärare använder sin tid i förhållande till sina OECD-kollegor på följande sätt:

Tidsanvändning

Svenska lärare lägger alltså försumbart mer av sin tid på undervisning (81% i jämförelse med 79%).

Lösningarna på problematiken kan vara av olika slag, men jag tror att den situation där kompetensutvecklingen blir samlad till studiedagar, dagar strax innan lov och där lärarna blir hänvisade till kvällskurser och annat är ett problem. Ett sätt är att minska det traditionella konferensdeltagandet något för att istället självstyra sin kunskapsutveckling kontinuerligt under året. Det är naturligtvis inte helt problemfritt: det kräver en god kommunikation med skolledningen som måste samordna arbetsplatsens kompetensutveckling som helhet. Jag kan ändå inte låta bli att tänka på att effektiv kompetensutveckling i en stressad värld handlar om att ta vara på de resurser som finns i närheten. Och jag tror också man måste minnas att den bästa kompetensutvecklingen ibland helt enkelt är reflektion över andra människors praktik. På så vis blir det utvigdade kollegiet värdefullt (läs gärna mitt inlägg om Personligt Lärande Nätverk). I de goda exemplen finns gott om kunskap att hämta. Ett annat sätt, som också nämns på seminariet, är att faktiskt ta kontakt med oss forskare. Vi bits inte och tycker oftast det är väldigt roligt att få ge input – och också att lära oss av skolverksamheten! Ett tredje sätt är att använda nätets alla möjligheter för kompetensutveckling. På så vis kan man lyssna på en podcast, en föreläsning eller något annat på en håltimma eller så. För den som vill börja redan nu har jag i ett tidigare inlägg samlat 50 källor till nytta och nöje. Jag repriserar dem här.

Universitet

De här universiteten erbjuder resurser i form av texter, videor och föreläsningsserier.

  1. MIT Open CoursewareEn av de största OpenCourseWare-tillhandahållarna på nätet.
  2. Princeton WebMediaGott om föreläsningar om bland annat politik, sjukvård, astronomi och annat.
  3. Carnegie Mellon Open Learning InitiativeHär finner du material om kemi, biologi, programmering och annat.
  4. Oxford WebcastsOxford – en av de mest prestigefyllda skolorna i världen. Få tillgång till deras högklassiga föreläsningar, symposium och diskussioner som hålls på campus.
  5. JHSPH OpenCourseWareFör den som är intresserad av hälso- och sjukvård.
  6. Utah State UniversityInget stort universitet, men rejäl samling kurser i biologi och fysik bland annat.
  7. Tufts OpenCourseWareKurser i veterinär medicin? här är resursen!
  8. Webcast.BerkeleyKänt lärosäte som lägger ut videos från sina föreläsningar.
  9. Notre Dame OpenCourseWareMaterial för kunskaper inom ingenjörskonst, matematik, fysik och programmering.
  10. UCI OpenCourseWareIngenjörsrelaterat, sjukvård och fysik.
  11. UMass Boston OpenCourseWareÄven här finns toppenmaterial inom det mesta!
  12. LearningSpace: Open University i Storbritannien som ger tillgång till ingenjörsrelaterade ämnen, teknik, vetenskapsteori och matematik.
  13. ParisTechMed basen i Paris bjuds du här på riktig geek-kunskap.
  14. MIT WorldVärldskänt lärosäte där du får tillgång till MIT alumni och annat smått och gott från idel Nobelpristagare.

Föreläsningar

Enstaka föreläsningar från de allra bästa inom diverse områden.

  1. iTunes UGenom iTunes får du tillgång till en hel värld av föreläsningar och hela små kurser. Min favorit är en om Heideggers fenomenologi. Här finns mängder!
  2. Forum NetworkEn PBS med föreläsningar om genetik, astronomi, neurovetenskap, fysik med mera.
  3. TEDTED är videotjänsten framför alla – här kan man spendera många timmar och framför allt bli inspirerad. Alla upptänkliga ämnen avhandlas.
  4. Lecture FoxHär hittar du en god samling fria föreläsningar från universitet, allt relaterat till fysik, kemi, datorprogrammering eller matematik.
  5. Free Science and Video Lectures Online: En blogg som helt enkelt samlar fria lectures – allt enligt namnet. Bör följas!
  6. Videolectures.netDet spelar inte så stor roll vad du letar efter, här hittar du 12,492 föreläsningar att välja på.
  7. Pop!TechFria föreläsningar i pop-förpackning.
  8. Gel ConferencePresentationer från bland annat Nobelpristagare, visionärer och annat intressant folk.
  9. MSRI VideosRenodlad matematikkälla från  Mathematical Sciences Research Institute’s site.

Instruktioner

Ibland behöver man helt enkelt en instruktion. Hur gör man?

  1. w3schools: Här finns instruktioner om att bygga websidor.
  2. How-to-GeekHit går man om man känner att man behöver lära sig något som kan vara en smula nerdigt.
  3. MuppetLabsLär dig programmeringstricks här.
  4. NetTutsidel guider om webben, såväl programmering som design.
  5. TweakoTeknikrelaterade guider, mycket hårdvara.

Mer utbildningsmedia

Videos, artiklar, interaktiv media.

  1. Nobel Prize Media PlayerLyssna på  kända Nobelprisvinnartal.
  2. NASA MultimediaRymdnördar hittar gott om material på NASAS välbyggda sida.
  3. National Science FoundationGott om material av hög kvalitet.
  4. National GeographicFantastisk media. Helt enkelt.
  5. Discovery ChannelHär finns videos som både är roliga och som har högt utbildningsvärde. Sålla.
  6. NatureKanske den mest kända vetenskapliga tidskriften i världen. Fantastiskt hög kvalitet på sitt material som kompletterar tidskriften.
  7. LiveScienceHåll dig uppdaterad på Ditt vetenskapsområde, läs artiklar och kika på videos så att du vet vad som är absolut senast på forskningsfronten.
  8. ResearchChannelTv-nätverk baserat på  University of Washington. Stor bredd.
  9. BigThinkExtremt stor variation. Tja, varför inte?
  10. Science 3.0Häftigt ställe i form av online community där man delar vad man vet med andra för att lära kollaborativt. Riktigt kul idé!
  11. WikiversityAllt från föreläsningar till kollaborativa communities – här finns det.

Fria kurser

Fria kurser finns så klart från andra håll än universitet.

  1. NROCThe National Repository of Online Courses, or NROC, erbjuder matematikrelaterat material.
  2. SofiaKurser om bland annat statistik, javaprogrammering och geografi.
  3. PEOIThe Professional Education, Testing and Certification Organization International ger kurser inom bland annat biologi, botanik, elektronik och mycket annat.
  4. Khan Academy: Om man behöver friska upp kunskaperna i skolämnena matematik och annat, kan man gå hit och få god starthjälp.
  5. ConnexionsMöjlighet att skapa sitt eget material och ta del av vad andra har skapat.
  6. Academic EarthHär samlas ”teasers” av material givet vid universitet. Tjuvtittare, här är stället för er.

Texter

Nedanstående material är i textform: artiklar, lektionsplaner och annat.

  1. Google ScholarDet ställe de flesta söker vetenskapliga artiklar på (om man inte är uppkopplad via ett universitet och har tillgång till andra databaser).
  2. FathomTexter från Storbritannien-baserade kurser, exempelvis Cambridge.
  3. PLoSSamlingsplats med stor variation på textinnehåll.
  4. Wolfram Math WorldSom namnet avslöjar – texter som behandlar matematik.
  5. OER CommonsHär finns mängder av lektoner och annat utbildningsmaterial för lärare. En botanisk trädgård att ströva i för den nyfikne pedagogen!