Browsed by
Månad: januari 2013

Studie visar positiva effekter av en-till-en program

Studie visar positiva effekter av en-till-en program

ARTIKEL ::: Intertwining digital content and a one-to-one laptop environment in teaching and Learning: Lessons from the Time to Know program

VIKTIG UPPDATERING: Jag har fått indikationer på att författaren också är med i utformningen av programmet Time To Know. Jag har inte möjlighet att kontrollera detta, men man bör ha detta i åtanke, och alltså ta de positiva forskningsresultaten med en grov nypa salt, och kanske tänka sig att de inte bär samma giltighet.

Studien (länk till pdf-version) tar sin utgångspunkt i att medelst mixed method undersöka effekterna av implementeringen av ett specifikt program för en-till-en, nämligen Time To Know. Programmets byggstenar är (tämligen summariskt):

* en infrastruktur som består av varsin dator för eleverna och lärarna
* Interaktiv undervisning
* Användande av en digital lärplattform
* Pedagogisk support av experter till lärarna
* Teknisk support

Modellen beskrivs i detalj på Time to Know.

Undersökningen är gjord på 476 elever i fjärde och femte klass, jämfört med kontrollgrupp. Resultat på prov har mätts, likaså har enkäter, intervjuer och observationer använts. Implementeringen av det specifika en-till-en programmet har bland annat haft följande effekter:

Time to Know (TK) eleverna fick signifikant högre resultat på matematikprov. De fick också signifikant förbättrade kunskaper i läsning. Eleverna i TK-programmet hade också betydligt mindre rapporterad ogiltig frånvaro: för eleverna i TK-programmet sjönk den med 29.2%. Mängden interaktion mellan elev och lärare var signifikant högre i TK-miljön: 40.3 interaktioner noterades i genomsnitt i experimentgruppen (TK), jämfört med 17.0 i genomsnitt för kontrollgruppen.

Några orsaker till detta tas upp i artikeln:
TK-gruppen uppmuntrade till mer självständigt lärande. Så kallad “intellectual challenge teaching strategy” observerades i 67% av lektionerna i TK-gruppen, jämfört med 40% i kontrollgruppen. I TK-gruppen hade lärarna en större förmåga att justera sin undervisning som svar på elevernas framsteg och intressen i 83% av lektionerna, jämfört med bara 30% i kontrollgrupppen.

Författarna reserverar sig och säger att det behövs ytterligare forskning om huruvida det specifika TK-programmet påverkar andra aspecter av kunskaper och färdigheter, såsom kritiskt tänkande, förmåga till reflektion och ICT-literacy.

Referenser

Rosen, Y., & Beck-Hill, D. (2012). Intertwining Digital Content and a One-To-One Laptop Environment in Teaching and Learning: Lessons from the Time To Know Program. [Article]. Journal of Research on Technology in Education, 44(3), 225-241.

The teacher’s laptop as a hub for learning in the classroom

The teacher’s laptop as a hub for learning in the classroom

Artikeln tar sin utgångspunkt i en longitudinell studie där tre skolor följts under fyra år, i syfte att undersöka de förhållanden som råder när lärare och elever har fått var sin dator. Detta gäller bland annat lärarnas undervisning. Detta efter att ha uppmärksammat det vanliga problemet: Trots de många löftena om förändringar i undervisnings- och lärandekultur som ICT för med sig , är det inte särdeles vanligt att stora förändringar uppstår.

Implementeringen har fungerat väl på de tre skolorna, och datorn är en hub för användningen (som beskrivs som den klassiska, det vill säga att samla in information, artikulera kunskap, samla anteckningar och så vidare. Ungefärligen samma saker som står i min forskningsöversikt). Datorn är den hub varigenom allt annat arbeta kanaliseras: arbete med ipads, kameror, informationsdelning etcetera.

Författarna överväger skälen till denna lyckade implementering (trots att skolorna har mycket skilda socioekonomiska förutsättningar), och kommer fram till några saker. För det första har samtliga skolor i studien klara och tydliga mål och visioner för vad de vill åstadkomma med sin undervisning (inte med ICT i sig). Detta tror jag är en mycket väsentlig del av sanningen bakom en lyckad ICT-satsning: att den kretsar kring något som i sig inte har med ICT att göra. Det låter som en öppen dörr att slå in, men efter att ha sett mig om i skolsverige vet jag att så inte är fallet. För det andra har skolorna haft en konsekvent ledning, där mål och strategier (i enlighet med ovan) är levande i allt som görs och kommuniceras i samspel med personalen. För det tredje har man satsat ordentligt på professionsutveckling – dock är artikeln inte helt tydlig med vilken typ av kompetensutveckling man satsar på. För det fjärde har var och en av de lyckade skolorna minst en “teacher champion” som förser personalen med modeller för hur ICT kan användas. Viktigt här var att se varje lärares behov och förmåga och supporta i enlighet med iden att göra små saker lätta att hantera, för att skapa lusten att utveckla sitt ICT-användande ytterligare.

Referens
Parr, J. M., & Ward, L. (2011). The Teacher’s Laptop as a Hub for Learning in the Classroom. Journal of Research on Technology in Education, 44(1), 53-73.