I huvudet på Håkan Fleischer Rotating Header Image

utbildning

Undervisar du? Ipad-appar som stödjer produktivitet i klassrummet

Jag har flaggat för Ipad-appar för användning i utbildning den här veckan, som ett slags glädjeutrop över att Ipad äntligen släppts i Sverige. Här kommer tips på några appar som stödjer produktivitet i klassrummet. Naturligtvis finns det oändligt många möjligheter – det är egentligen bara kreativiteten som ställer upp gränser. En del av apparna bygger på att skriva text – det är naturligtvis både möjligt och praktiskt på Ipad. Om man ska skriva längre kanske man bör fundera på att haka på ett tangentbord, vilket alltså är möjligt.

  1. Pages. Ordbehandlingsprogrammet i Works-sviten.
  2. Numbers. Kalkylprogrammet i Works-sviten.
  3. Keynote. Presentationsprogrammet i Works-sviten.
  4. Documents To Go. Om du hellre vill arbeta med den välbekanta Office-sviten
  5. Dropbox. Alltid tillgång till skoldokumenten – via pc, mac, iphone och Ipad.
  6. Evernote. Samla alla anteckningar, listor med mera på ett ställe. Allting tillgängligt via webben.

Podcasts för lärare

Skrev förra veckan ett inlägg om appar för iphone/ipod att använda i utbildningssammanhang, och lovade då att skriva om Podcasts för lärare.

En podcast är enkelt uttryckt en utsändning av ljud och/eller rörlig bild på internet. Poängen med Podcasts är att man kan prenumerera på dem, exempelvis via Itunes. På så vis kan man också alltid vara uppdaterad när nytt innehåll kommer. Det hela fungerar alltså lite som ett rss-flöde för ljud/film.

I utbildningssammanhang kan jag i all hast rekommendera Podcasting Directory.

Har du bra tips på samlingar av podcasts? Länka gärna i kommentarerna!

Appar för Iphone och Ipod i skolan

Jag har skrivit det förr, jag skriver det igen: Det är något märkligt över att man prompt vill ha in datorer i klassrummet, samtidigt som man utelåser elevernas möjligheter att använda sin mobiltelefon. Tänk bara vad en Iphone eller Ipod kan användas till i undervisningen-


För det första har vi standard-applikationerna. Med webläsaren får eleven tillgång till en riktig websida var han eller hon än är, och inte en sida som är halvtafflig och anpassad för mobilskärmar. Med e-postklienten och kalendern håller sig eleven uppdaterad och synkad på information från skolan. Kartapplikationen kan användas för geografi- och samhällskunskapsundervisning, kalkylatorn är tillräckligt avancerad (det är ju faktiskt två räknare i iphone inbyggt) för de flesta behov, och anteckningsblocket har sin givna position. Med mera. Dessutom finns ju mängder av applikationer för en spottstyver (ja, ofta till och med gratis), som med fördel används i undervisningen. Bara några exempel:

  • Evernote låter eleven samla och organisera anteckningar, foton av svarta tavlan, texter med mera på ett och samma ställe. Allting på evernote blir sökbart, även text i bilder.
  • Documents gör textdokument och kalkyler tillgängliga via mobilen. Nu kan eleven ständigt ha med sig sina arbeten i fickan. Tjänsten synkar mot google docs.
  • Google Mobile, det snabbaste sättet att ha tillgång till sökning, Gmail med mera. Anpassar sig intuitivt efter användaren.
  • Whiteboard låter flera personer dela och samtidigt redigera bilder när de är uppkopplade på samma nätverk.
  • Stanza är en utmärkt e-boksläsare för iphone/ipod.
  • Tycker du det är stökigt att flytta filer mellan hemmet och skolan? MB Drive förvandlar iphone/ipod till ett usbminne som du ändå alltid har med dig. Lekande lätt att flytta filer mellan datorer.
  • Wikipanion är en superb applikation som gör wikipedia smidigt tillgängligt.
  • Motståndare till Iphone för att du hellre arbetar med MindMaps för att minnas och lagra kunskap? SimpleMind löser det problemet – ett utmärkt mindmappingprogram för Iphone/Ipod.

Det här är bara ett axplock av hundratals appar som kan användas i utbildningssammanhang. Helt ärligt tror jag att det bara är fantasin (och viljan) som sätter stopp. Tänk till exempel på alla möjligheter som finns via poddar, direkt tillgängliga via Itunes. Om detta skriver jag nästa vecka.

Tipsa gärna på hur Du tänker dig att iphone/ipod eller  mobiler av annat slag kan användas i undervisningen!

Heidegger, web 2.0 och utbildning

Det finns förstås skäl till att jag är förtjust i Heideggers filosofi. För det första är hans prosa enormt svårbearbetad, vilket ger mig en besynnerlig kamplust. Jag kan inte påstå att jag förstår allt – den som läst Heidegger skulle inse att det vore förmätet. Mitt tips för att läsa Heidegger är att införskaffa sig en bra guide till heidegger och läsa parallellt. Först ett stycke i guiden, sedan ett stycke ur Heidegger. Dreyfus har en utmärkt introduktion. om detta har jag skrivit tidigare.

När det gäller web 2.0 och utbildning finner jag Heidegger extra tilltalande av några skäl:

För det första talar han om tingen runt oss såsom tillbakadragande. Det vill säga, vi erfar inte tinget i sig, utan snarare det fenomen som uppstår mellan subjekt och objekt. Vi hanterar tingen i vårt naturliga ombesörjande av världen, nästintill såsom en förlängning av vår egna kropp (här tar dock Ponty vid Heideggers arbete). Det innebär också att web 2.0 är intuitivt förstått vid första mötet såsom någonting. Här har såväl svenska lärarkåren som forskare inom området enorma problem: De försöker se web 2.0 som en social konstruktion, ger den mening och försöker sedan se vad tinget utför ur perspektivet av den mening de gett det.

För det andra, ovanstående bygger på att vi alltid agerar mot en bakgrundsfond av ombesörjande av världen. Det innebär alltså att även den rena tanken, inte bara är ett resultat av, utan snarare en komponent av denna väv av ombesörjande vi har, vilket i sin tur innebär att vi måste omdefiniera vad intentionalitet är: Hos Husserl och Sartre, exempelvis, är intentionalitet en medvetenhetsström mot ett definierat objekt. Hos Heidegger är denna intentionalitet – riktadhet – ett villkor för och i varandet, tack vare vårt ombesörjande av världen. Det vill säga, tillvaron är alltid i en befintlighet, vilken ger upphov till en viss stämning. Denna stämning skapar också vår förhållning till objektet. Således kan inte lärandet reduceras till en mental akt, och ej heller kan ombesörjandet av web 2.0 betraktas i termer av mentala strategier, uttryckta genom antalet musklickningar eller studier av valda sökord.

För det tredje säger denna teori om ombesörjande att vi alltid är ställda in i världen, i en naturlig attityd. Allt som visar sig i världen – sättet på vilket världen presenterar sig  – är ett resultat av denna ställdhet. Att således  – vilket är väldigt vanligt inom forskningssammanhang – diskutera vad som händer i den virtuella världen kontra den ”verkliga” världen är ett säkert sätt att aldrig någonsin komma åt erfarandet av lärande med web 2.0. Frågan är nämligen i dylika fall fel ställd – den är inte ställd utifrån varats – Daseins – grundförutsättningar för att vara just ett vara-i-världen.

Bara några tankar, i samma stund som jag slutför min forskningsartikel i ämnet.

Kommer universiteten spela ut sin roll på grund av tekniken?

Professor David Wiley skriver i artikeln Universities will be irrelevant by 2020 att universiteten riskerar att i stort sett bli irrelevanta innan 2020 om de inte bättre förmår att anpassa sig till digitala medier. Universiteten som inte anpassar sig till mer nätbaserade metoder kommer att tappa studenter som redan idag kräver, till exempel, tillgång till föreläsningar via mobilterminaler och öppna lärresurser. Alltfler lärare och institutioner delar med sig av sitt material och detta skapar möjligheten att nå ut till hela världen med utbildning. Jag tror att det är lite att ta i, men visst står universitet och högskola för en förändring, såväl i kunskapssyn som teknikanvändning.

Årets sista gig…

blir imorgon. Heldag med retorik. Skönt att avsluta i sin bästa gren! Torsdagen ägnas åt internmöte, därefter forskarutbildning, sedan direkt in i bilen för att åka till Göteborg och gå på en föreläsning. På lördag-söndag eventuellt Båstad. Får se. Julen närmar sig.

Har tränat idag också. Skönt!

Snart är det jullov!!

Skön fredag på Högskolan! Idag skall jag läsa två artiklar – minst – och ögna igenom en avhandling. kl 13 är det seminarie i vanlig ordning, och sen framåt 15 när det är slut brukar vi samlas i baren och ta oss något stärkande – vanligt förekommande drycker i baren på tredje våningen är cider och kaffe. En och annan mugg te slinker ner. Är det inte vanlig fika då, frågar vän av ordning. Nepp. Vi har två helt nödvändiga ingredienser för att det skall vara just en bar: En discokula, samt nöttifrutti.

Har bara lyckats träna en gång den här veckan, så det blir ett pass på söndag också. Svårt att hinna med. Eller rättare sagt, lägger man inte upp planeringen i början av veckan, blir det svårt att hinna med. Bättring till nästa vecka således!

Den 11 december tar jag jullov i firmen, fram till 20 januari. Skall bli skönt. Finalen för året – om inget oförutsett sker – är en utbildning som jag ger i samarbete med Humanus. Heldag retorik. Skön blandning av teori och praktik. I vår kommer jag troligen köra sådana i egen regi också! Sex verktyg som gör vem som helst till en bättre talare går vi igenom, och den praktiska träningen fokuserar på att plocka fram personlighet, trovärdighet och karisma i talet. Dessutom filar vi på manusteknik en del, samt annat smått och gott!

Men idag, lugna gatan alltså. Fortsätter i samma stil ikväll efter en hård vecka. Idol blir det förstås, och min lilla ögonsten Anna åkte ju ut förra veckan. Det var dock rättvist tycker jag. Hon har inte utvecklats tillräckligt mycket. Kevin är ju grym naturligtvis, och jag undrar om det inte blir han och Alice i finalen. Robin gör dock stora framsteg… Well, den som lever får se! Kolla dagsformen på artisterna via Aftonbladets TV

På söndag blir det som vanligt en lektion i retorik här på bloggen!

Laddar hårt

Imorgon forskarutbildningskurs på morgonen, sedan ledig några timmar, och sedan har jag ett 3-timmarsgig på kvällen, kopplat till retorik och presentationsteknik. Underbart! Jag försöker kombinera, tidernas viktigaste valvaka är ju i natt – och eftersom bildning aldrig kan vara fel, bör man titta. Förutom att försöka få sig en nyhetssändning till livs varje dag, är det väl rimligt att titta en stund? Jag överväger att sitta här och filura och småtitta till 2-snåret, gå på forskarkursen och sen helt sonika gå och lägga mig en stund på jobbet innan giget på kvällen. Extra stor publik förresten – extra roligt!

Sen sist har jag läst ut Svälj den fulaste grodan av Brian Tracy. Lite lam bok med få nyheter, 2,5 grytlappar i betyg. Läser just nu Designing Miracles av Darwin Ortiz, en fullständigt fantastisk tänkare och duktig trollare. Det är ytterst sällan man läser en trolleribok som uppfyller två förutsättningar: Innehåller inga trick, och citerar Kant. Ortiz lyckas med båda. Insåg för övrigt att jag har lite drygt 2.000 olästa böcker… Puh! Det tar ju ett tag att ta sig igenom.

Har ju missat uppståndelsen kring Idol. Anna är förstås alldeles underbar, det har hon alltid varit, men nu är det tydligen Lars som står i fokus. Han gjorde någon slags kupp, och nu kräver folk att han hoppar av. Well. Låt publikens krafter styra – det är ju så det skall gå till även i andra fall. Om han verkligen är en talanglös pajas, lär han ju åka ut. Om han går till final, är det ju max på bekostnad av en deltagare. Och, som erfarenheten visar, det är ju aldrig vinnnaren i Idol som blir den slutliga vinnaren ändå. Så, det spelar ingen roll. Låt killen va lite pajas. Så länge det går bra för Anna, vill säga.

Andra bloggar om Idol och Lars:

Som sagt, Imorgon smäller det i en stor lokal i Jönköpingstrakten.

Retorik: Ett levande patos

Repriserar min serie med retoriklektioner, för att sedan fortsätta dem. Söndagar kommer de ut. Här kommer första:

Utdrag ur de senaste kursvärderingarna:

Du är som en hink vatten i ett glas!

Bra intressanta föreläsningar!

För att övertala menade Aristoteles att det finns tre vägar: Att övertyga genom att tala till förnuftet, genom att skapa förtroende och genom att vädja till känslan. Dessa tre vägar bör sammanvävas i varje gott tal. Vägarna är kopplade till funktionerna Logos – som har att göra med struktur och innehåll (förnuft), Etos – som har med personlighet att göra (förtroende) och slutligen Patos – som har att göra med att uppvisa engagemang (bland annat) som ett sätt att vädja till känslan.

Samtliga tre vägar är viktiga, och uttalanden av typen ovan är ett resultat av att de blandats ordentligt. Nedan skall vi undersöka lite vad ett gott Patos innebär.

För att nå denna väg – att vädja till känslan, vilket är den berörande funktionen i talet, kan talaren spela på sitt engagemang i saken han talar om. Detta engagemang kommer sedan till uttryck i såväl tal som kroppsspråk, vilket kommer att behandlas i framtida lektioner. För tillfället kan vi nöja oss med att konstatera att:

Du måste älska det du gör, just där och då, framför publiken.

Varken mer eller mindre. Tänk efter på några av de mest karismatiska talare du vet. De brinner för det de talar om. I stundens hetta måste du alltså hitta skäl till att du blir engagerad, även om du egentligen inte bryr dig ett smack om det du talar om. Eller om du har en extremt dålig dag. Men hur gör man då, om man nu faktiskt inte gillar det man pratar om? Svaret är lika enkelt som svårt:

Fake it ’til you make it.

Thats it. Jag har gått på scen med migrän, och kommit undan. Jag har pratat statistik – guds straff till människan – med studenter som till och med tycker att det är roligt. För att lyckas kan jag lista några småknep som jag själv tar till ibland.

  1. Förankra dig i tidigare framgångar. Det här är svårt att förklara, och får troligen bli en lektion i sig längre fram. Kort går det till så att jag återväcker gamla minnen av framgångar – har man inga så får man hitta på – och när känslan är som allra starkast försöker jag att få kroppen att minnas den, genom att koppla samman en nervimpuls, exempelvis genom att knyta handen, när känslan är på topp. Det är nästan trolleri, men när man gjort det några gånger, så kan man återväcka känslan, engagemanget och ”flödet” i kroppen genom att knyta handen, precis innan eller när man börjar prata. Detta är en NLP-teknik som kallas Anchoring som fungerar bra. Längre fram kommer jag att beskriva en mer sofistikerad variant av detta.
  2. Tänk dig att du träffar en gammal kompis på stan. Hur känns det i kroppen? Försök känna likadant inför publiken!
  3. Om du har pratat om samma sak tusen gånger – exempelvis i rollen som informatör eller lärare – försök att lägga in något nytt, som gör att du själv får en utmaning i talet. Skapar spänst.
  4. Lek med språket – skapa dramatik genom att använda kraftiga uttryck (mer om detta i en separat lektion).
  5. Tänk dig att du är Knut Knutsson i Antikrundan. Har du sett honom? Enough said.
  6. Se till att du känner dig fräsch och pigg. Det spelar ingen roll hur bra du kan ämnet, om du är trött och hängig och inte arbetar aktivt med det, kommer din publik sannolikt inte bli berörd. Hur man gör detta kan variera från person till person. Om jag har jobbat en hel dag och ska tala på kvällen försöker jag badda ansiktet med kallt vatten (men jag undviker noga att få i håret, så jag inte ser svettig ut), jag har rena strumpor med mig då det får mig att känna mig fräsch konstigt nog. Vad som funkar för dig? Musik? Skuggboxning (som min kollega Joe Labero),promenad, äta? Vad som helst.

Grundfrågan för att sätta igång den berörande funktionen i talet blir således: Hur kan jag signalera till min publik att jag älskar det jag gör?

Nästa lektion tar upp några av språkets vägar till ett gott användande av Patos – om det visar sig att Ni kära läsare uppskattar lektionen i retorik. Signalera, kommentera och kritisera.