Innan vi ger oss in i tv-kvällen: jag VILL HA en sån här. Dödstuff! En bil som går på luft, 20 mil på en tank vore ju perfekt inne i stan. 20 mil, det klarar resorna till jobbet under en hel vecka. Undrar var det luriga sitter? Måste prata med miljö-gurusarna på HLK på torsdag. Jag misstänker att det går åt en hel del miljöovänlig energi för att komprimera luften till den grad att en bil kan drivas?
Allt förberett inför jobbet i Västerås imorgon. Ibland är oddsen på min sida. Det lär bli tidig läggning, för jag har just haft en diskussion med John Blund, och han var tydlig med att jag MÅSTE lägga mig tidigare. Imorgon ska jag stå på scen klockan 13. Är framme i Västerås 12.25. Två saker är urviktiga för att palla vara på hundra då: God sömn, och vettig mat innan jobbet.
Ikväll får Mona Sahlin en chans till revansch efter förra debatten, där alla partier var med. Jag såg bara första halvlek av detta tyvärr. Jag måste dock säga att jag personligen inte tycker att Sahlin behöver någon revansch. Vinsten var kanske inte fantastisk eller väldigt övertygande, men kan man verkligen säga att fyra papegojor i en borgelig regering vann debatten, som endast – vid alla typer av frågor – kunde upprepa att det är sänkta skatter som räddar människors heder och hälsa, exempelvis när de blir sjuka? På vilket sätt hjälper det den arbetslöse eller sjuke att arbetsgivaravgifter sänks?
Inom vetenskapen finns något som kallas ad-hoc teorier, och det är teorier som kan bekräftas av vad som helst. Allt som visar sig i verkligheten blir till ett bevis på att hypotesen är uppfylld. Dylika teorier är inte värda ett endaste dugg, och är för övrigt sällan förekommande (som tur är) i vetenskapen, men vanligt förekommande i religionen – som ju är den högsta formen av irrationalitet. Jag funderar på om inte alliansens politik har drag åt ad-hoc tematiken. Samma politik sägs vara lösningen i såväl högkonjunktur som i lågkonjunktur. Samma insatser är lösningar på en mängd områden, allt från miljö, sjukvård, skola, och arbetsmarknadspolitik. Men, vad vet jag. Vi hoppas på Mona ikväll i alla fall. Inte för att hon är den optimala partiledaren för socialdemokraterna, det tycker jag inte, men det är det alternativ som i nuläget finns. Paul Ronge menar att hon gjorde ett magplask, och visst, det var väl en politisk blunder att röra ihop det med vem vill regera med, och byta besked ett antal gånger under samma vecka. Men revansch? För att revanschera måste det ju finnas något att revanschera emot. Well. Nu blev jag politisk här på bloggen också. Jag har skrivit om såväl religion som politik – det borgar (!) för ett gäng kommentarer.
Därefter blir det helt glimrande Morgonsoffan. Kanske lite stand-up emellan, bara för inspirationens skull. Därefter en dust med Mr Blund. Imorgon tror jag det är Matakuten. Jag har inte fallit så lågt att jag ser Du är vad du äter. Inte än. Men det kommer säkert, i takt med att jag blir tröttare och tröttare av att skriva på min avhandling. Jag spelar således in Matakuten och kikar på den när jag kommit hem imorgon kväll.