Oj. Som de saknat mig. Hela personalen avbröt allt de höll på med, log, och uttryckte hur inte bara saknad jag var, utan även efterlängtad! Äntligen skulle Atlantis Spa i Jönköping få bli vad det en gång var. När jag gick in i omklädningsomrummet såg jag hur några i personalen steppade av glädje, medan de andra skyndsamt letade efter min favoritmusik, för att nu få lite ordning på torpet.
Nåja. Kanske en aning friserad sanning – drömma kan man ju. Sanningen är att inte en människa lyfte ett ögonbryn. Men skönt var det. Första träningen på väldigt väldigt länge, pga av väldigt väldigt dåliga skäl. Nu sitter jag vid datorn och väntar på att genidragen skall komma – träning skall ju vara bra för huvudet sägs det. Den som lever (och överlever träningsvärken) får se. Mitt sendrag i skuldran har i alla fall gett sig tillkänna alla redan.
